Tredje året med Sverok!

I helgen som var så hölls Sveroks årliga riksmöte i Katrineholm. Och herrejädrar vad slutkörd jag var inför det. Jag var seriöst så trött innan att jag hade kunnat somna stående och inget stannade i huvudet längre än tre sekunder.
Vilket är sjukt frustrerande när jag försökte förbereda vad jag som styrelseledamot skulle kunna svara på angående olika motioner, om budget och allt däremellan.

Det har varit ett väldigt intensivt och givande år i Sverok för mig. Jag har gjort mycket som jag inte var beredd på att jag skulle göra men som ändå gick asbra och har lyckats planera in allt annat som jag hade på mitt bord av styrelsearbete (trots fyra jobb så ja, jag är awesome).
Så när jag väl funderat på det så kom jag fra til jag skulle försöka sitta ytterligare ett år som ledamot. Jag räknar egentligen inte mitt första år i Sverok riktigt. Inte för att det var trist, snarare tvärtom, jag lärde mig massor och hade otroligt kul. Men mycket för att jag stora delar av det året privat mådde så dåligt att jag inte kunde göra mitt bästa. Jag gjorde vad jag kunde men det är trist att känna att man är nere på 50% av sin förmåga.
Andra året i Sverok(alltså 2016) har däremot varit helt amazing just för att jag har mått mycket bättre och har kunnat göra mitt bästa.
Så just därför ville jag göra ett till år ledamot. Ett tag funderade jag på att acceptera nomineringen som vice men jag tror inte jag är helt där än.

Jag var nervös inför att bli omvald men jag lyckades hålla ett riktigt bra tal och sen var det bara att hoppas. Utöver det var det ett väldigt bra riksmöte med många bra motioner, många nya och gamla människor, bra mat och väldigt trevliga kvällsaktiviteter.
När det väl var dags för röstning till styrelse på söndagen så kraschade förståss datasystemet vilket gjorde att röstningen fick göras och och vi fick för första gången på år dra över på mötestiden!
Men när röstningen väl var klar så hade jag lyckats bli omvald med 70,9% av rösterna.
Det gjorde mig sjukt glad, rörd och framförallt tacksam. Jag älskar verkligen mitt arbete med Sverok, det är något av det bästa jag gett mig in på
Så igen, tack alla för förtroendet, jag hoppas kunna jobba med med jämställdhet, inkludering och mångfald inom spelhobbyn under 2017!

Så här glad kan jag va efter att ha blivit omvald

Passiv och aktiv feminism och antirasism

Jag har på senare tid talat en del om detta med vikten av att engagera sig aktivt, både när det gäller feminism samt antirasism.
För mig har det mer och mer gått från att om en ska engagera sig och tala stort och vackert om sig själv så räcker det inte med att engagera sig passivt, det duger inte.
Jag vill se aktivt engagemang.

“Meh, räcker det inte med att en bara är passivt stödjande, måste det jämt blir så mycket jobb?” är ett argument jag ofta stöter på i debatten.

Nej, det räcker inte.

När bästaste @Nieszkas och jag var ute och promenerade så kom vi på världens bästa metafor för detta med passiv och aktiv aktivism.

Tänk dig en stolpe som håller på att ramla åt sidan. Du vill hindra den från att göra detta och du kan antingen:
1) springa dit, stötta upp den och i förlängningen trycka ned den i jorden så att den kommer att stå stadigare.

2) Du ställer dig bredvid stolpen,tittar på den och hoppas att den inte ska ramla

Jag behöver nog inte förklara här vilken metod som är aktiv och vilken som är passiv. Min poäng är att passiv aktivism inte är så mycket mer än vackra ord. Du kan prata hur mycket du vill men utan handlingar så förändrar du inte världen. (Tro mig,den där stolpen kommer inte känns sig det minsta stöttad utan kommer att ramla åt sidan)

"Waaaa, vad ska jag göra då? Att vara aktiv kommer säkert vara sjukt jobbigt!"

Återigen nej. Det är inte så svårt att vara aktiv i sin aktivism. 

Här nedan är en kort lista på vad en kan göra för att engagera sig på, en enligt mig, längsta nivå:

• Säg ifrån mot sunkiga uttryck som används, vare sig det är på fester, på familjemiddagar eller på jobbet. Visa att det inte är okej.
• Lev med ditt engagemang i vardagen. Inte bara när det passar dig. Är du feminist eller antirasist så stå för det. Ifrågasätt, prata, debattera och var obekväm.
• Försök att föra dialog på nätet, inte bara en monolog. Med det menas att du inte bara skriver att saker är hemskt utan att du går in och påpekar när någon delar sunkigheter eller använder kassa uttryck. Sprid kunskap, sätt ned foten och säg ifrån även här.
• Läs på. Jag kan inte nog understryka hur viktigt detta är. Det finns på allvar få saker som stör mig så mycket som folk som påstår att de är feminister/antirasister men inte har koll på basfakta. Att läsa på innebär inte att du behöver läsa tusen teoretiska böcker, du kan ta dig extremt långt med hjälp av bloggar och artiklar på nätet. När jag säger basfakta menar jag hur strukturer påverkar oss, vithetsnorm, mansrollen, patriarkatet och privilegier. Det finns inga ursäkter för att vara opåläst. Det finns google så det är bara att börja söka.
• Stötta upp kvinnor och rasifierade. Stötta upp HBTQ-personer, icke-binära och transpersoner. Inte bara genom att trycka “like” på facebook utan kolla av med de du känner. Hjälp till att avlasta i debatter om de vill detta.
• Gå på seminarium, kurser, paneldiskussioner, föreläsningar… ja you name it. Kort sagt, vidareutbilda dig.

Detta är som sagt lägsta nivån enligt mig.

Ovanför detta har vi alltifrån att engagera sig i volontärarbete på flyktingboenden, jobba på kvinnojourer, hålla föreläsningar, arrangera peppiga event, skänka pengar till välgörenhet, lära ut feministiskt självförsvar…… ja ni hör själva. Listan kan göras hur lång som helst.

Mitt råd till dig som vill bli mer aktiv är att ta ett steg i taget. Välj en sak från listan och börja där. 

Det är bättre att ta ett litet steg än att bara stå stilla och inte göra något.