Klimatsmart är ju en bra grej att vara.

Jag har försökt tänka mer klimatsmart sista halvåret och det har varit en resa i lika delar självförakt och lika delar lärande över hur små saker kan göra mycket.

Omtanke om klimatet och djur har funnits med mig länge. Jag och några vänner samlade in pengar till stora kattdjur redan när vi var åtta-nio år gamla (och 300 spänn var mycket för oss då…) och de senaste tio åren har jag varit WWF fadder för både tigrar och för haven. (Samt till Amnesty och UNICEF men det är en annan sak)

Men förutom det har det mest gått på slentrian med mitt miljötänk. 

Jag är lat och slarvig, jag har haft svårast att källsortera och eftersom min mathållning är kass så tenderar jag att välja skräpmat som går snabbt istället för att tänka hållbart.

Heja mig.

Men senaste halvåret och året så har jag velat göra mer och det trumfar min lathet.

Mina stora minus,

• Jag har ett hus, det drar massor med energi.
• Jag har en bil, visserligen en hybridbil som jag sällan kör men ändå.
• Jag måste flyga en del i jobbet (för hej England som är på en ö och att jag måste maximera min tid där.)

Vad jag gör i dagsläget för att kompensera:

• Källsorterar allt.
• Tar med tygkasse till affären
• Tar tåget och kollektivtrafik så mycket jag bara kan
• Försöker laga något vegetariskt i månaden (och för någon som knappt äter och som inte kan stava till broccoli är det en bedrift)
• Skära ned på mejeriprodukter.
• Äta mindre kött.
• Äta enbart grönlistad fisk och överlag skära ned på fisk mer och mer.
• Försöker att handla hållbart vilket innebär mer närodlat och mer ekologiskt.
• MInska allt mitt matsvinn genom att frysa in, inte slänga, tänka på hur mycket jag lagar och så vidare.
• Undvika saker som har onödigt mycket plastförpackning.
• Avstå från att använda bomullsrondeller och köra på tvättbara tyglappar.
• Köpa mina kläder på secondhand samt återanvända och laga/lappa så mycket jag kan.

Min tanke med detta är inte att skryta (så mycket i alla fall) utan för att påminna mig själv om att det är mitt ansvar att göra skillnad. Alla kan inte förändra världen med en gång men alla kan göra något. Och jag vill göra det lilla och det stora som jag kan medans jag lever.

Det kanske redan är kört men det ska ju vara själva fan om det någonsin varit en orsak till att ge upp.

Krigshjärta 5.11- Taktiska val

I helgen var jag på lajv. Jag har inte hunnit åka på något lajv tidigare i år, det har varit för fullt upp med plugg, magisteruppsats och sedan nu i somras jobb. Det har känts konstigt, jag brukar åka på minst ett lajv varje sommar och oftast två till.
Och jag brukar ALLTID se till att åka på Krigshjärtas storlajv som är typ vartannat år. Men nu i år när det var så fick jag förståeligt nog inte ledigt från mitt sommarjobb så jag fick hålla mig hemma.
Så jag var liiite extra peppad på att äntligen komma ut i skogen och lajva runt.
Platsen för lajvet var DMF-området på Kroppefjäll i Dalsland, (även mer känt som DMF-området med helvetesbacken och mördarleran i lajvartermer), ett område med massor av sjöar, blåbärsris och stigningar. Kroppefjäll är bland lajvare även känt som området med helvetesbacken och mördarleran. Hey, det är ett fjäll så vad kan man vänta sig. Men jag älskar det av någon anledning.
Och den här gången så visade det sig från sin vackraste sida med fantastisk fullmånenatt, solig höstskog med tusen gyllene löv och vackra småstigar, spegelblanka sjöar med näckrosor i vila och framförallt underbara lajvare!

Nu blir det lajvtermer deluxe men ni är varnade!

Kh 5.11-Taktiska Val

"Norra Jorgala, bakom Gillets linjer. Simon Enögas partisangrupp har slagit sig till ro i det område som de en gång tidigare tvingats lämna. Nu, nästan två år sedan luftskeppet Adler kraschade och brann ligger skogen i övrigt öde och glömd. Sakta men säkert byggs en dräglig tillvaro upp, där planer för ett fritt Jorgala kan skapas i lugn och ro. Åtminstone är det vad dess invånare tror.

Ulvrote 5421 och 5423 närmar sig den plats där de förstnämnda en gång led ett smärtsamt nederlag. Nu är målet inte gamla minnen, utan att ta sig längre in på gilleskontrollerad mark. Utan att synas, utan att märkas. Än är allt lugnt. Området förväntas vara övergivet.

En gruppering från Gillet rör sig även den mot Adlers baneplats. Order ovanifrån, ta tillbaka det som en gång lämnats kvar. Rensa det som rensas måste. Förbered för att på sikt kunna skapa en bas mot cordoverna vars närvaro endast är någon vecka bort."
En gruppering från Gillet rör sig även den mot Adlers baneplats. Order ovanifrån, ta tillbaka det som en gång lämnats kvar. Rensa det som rensas måste. Förbered för att på sikt kunna skapa en bas mot cordoverna vars närvaro endast är någon vecka bort."


Jag spelade i vanlig ordning på Gillessidan eftersom jag tycker att det är roligast nuförtiden och jag spelade för andra gången min hessbrännska webel Radha Brennan.
Webel är ett form av lägre befäl i Gillet som har befäl över en kampgrupp på ca 4-8 personer. Kampgruppen jag hade befäl över hette Järven och var en del i kompani StrumWetter som  bestod av fyra kampgrupper och som leddes av Hauptman Hilde Krüger och hennes underordnade Leutnant Ilse Brandt.
Radha är en tuff roll för mig att spela, hon är hård som sten, bitchig, rappkäftad och manipulativ. Hon är en roll som drar till sig trubbel och slagsmål samtidigt som hon är extremt autoritär och inte låter något trampa på henne.
Men just för att hon är så utmanande att spela är hon också en av de roligaste rollerna jag spelat. Detta blev andra gången jag spelade henne, första gången var på  Krighjärtalajvet "Luftskeppet som dök upp" och det kommer nog bli fler gånger.

Hur lajvet gick? Tja, Gillet dog inte och jag blev rik. Fler frågor?

Fantastisk skog och sjö gör livet bättre. Foto: Maria Rodén

Jag är expert på att inte fastna på bild men här är jag, blundades och skittrött men i mina lajvkläder. Notera att jag slåss i två lager klänningar med hosor under. Like a baws. Foto: Maria Rodén