Visar inlägg med etikett E-sport. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett E-sport. Visa alla inlägg

söndag 17 maj 2020

Låt digitala spel fortsätta ha hög status efter pandemin.

Hela situationen med Covid-19 har nu pågått ett tag och även fast det är lite bättre har i alla fall jag börjat acceptera att vi kommer att ha en väldigt underlig situation i minst två år framöver.
Både när det gäller hur vi lever vårt liv och hur vi arbetar.
Det är en del tuffa omställningar.

En positiv sak i allt detta är hur statusen på digitala spel har ändrats och med det synen på ungas sysselsättning.
Digitala spel, alltså tv-spel, dator-spel och även e-sport är en form av umgänge som är kul, givande och som möjliggör social samvaro med andra, både nya och gamla vänner.

Precis som det alltid har varit och det är inget som har ändrats med Covid-19.

Men det som  har ändrats är att det numera inte ses som skadligt att unga spelar digitala spel med sina vänner övre nätet utan det är snarare något som uppmuntras. 

Jag kan inte med ord säga hur glad detta gör mig men jag ska försöka.

Det har varit så många år av total oförståelse från många vuxna över vad digitala spel egentligen gör för unga. Det kombinerat med att inte ens kunna sätta sig in i sitt barn intresse på den basala nivån att kunna fråga:

"Men vilket spel är det du spelar med dina vänner?"

Den oförmågan har fått mig att spränga blodkärl i ögat av frustration.

För att unga spelar digitala spel är något positivt och något som bygger gemenskap och glädje. Men vi vet också att det finns en skadlig miljö på nätet i form av kränkningar, hot och hat.

Där måste vi ha en aktiv vuxenvärld som är närvarande och kan finnas till hands med råd, hjälp och lyssnande till unga när saker händer. Viktigare är att de även i samarbete med unga kan upprätta ramverk och guider för hur kränkningar, hot och hat kan hanteras.

Med Covid-19 och hemmasittande av en helt samhälle så har statusen på digitala spel stigit.
Det har i ögonen på icke-gamers gått från att vara en meningslös syssla till att vara ett helt okej ( till och med vettigt sätt) att ha kul på - vare sig det är ensam eller med andra.

I en tid när vi behöver hålla social distans till människor runt omkring oss och vi plötsligt inte kan åka på läger, konvent och allt möjligt roligt så blir digitala spel ett sätt att umgås.
Och vuxna och föräldrar har både börjat inse detta och även börjat sätta sig in i vilken stor roll digitala spel har i ungas liv samt vilket enorm källa till vänskap och gemenskap detta är.

Jag vill att digitala spel fortsätter betraktas som en vettig hobby (och i e-sportens fall, som en sport och ett yrkesval)  även efter att allt går tillbaka till det normala. Inte för att unga kommer att sluta spela digitala spel om så inte sker (DUH, det kommer inte hända, det är på tok för roligt!) utan för att en statushöjning av digitala spel är bra och välgörande på lång sikt.

  • Det främjar ungas intresse för digitala spel och öppnar upp för att träffa nya vänner.
  • Det gör att unga och föräldrar kan mötes i ett intresse och även ha bra dialog om hur det ska byggas ett vettigt klimat på nätet.
  • Det underlättar för unga som driver e-sportföreningar att ha lokaler, aktiviteter och årlig verksamhet.
Så mitt i allt detta, glöm inte bort vilken enorm räddning och lättnad det var för oss alla att ha digitala spel när världen rasade samman en smula. 
Och att digitala spel kommer fortsätta att vara en källa till glädje och gemenskap även när världen är bättre igen.

Låt oss bygga på det och framförallt lyssna på de unga som spelar och som vet vad det handlar om.

Jag räknandes drakar för en ESO stream i December. Ja jädrar vad kul det var.


onsdag 1 maj 2019

Första mentorskapsträffen i Female Legends program Dorothy!

Nu i helgen var det äntligen dags!

Jag har ju tidigare berättat om ett av mina nya jobb detta året, nämligen att jag är projektledare för Female Legends nya mentorskapsprogram!
Tiden har rullat på och mentorskapsprogrammet har både hunnit få namnet Dorothy, ingått samarbete med Thunderful Publishing och kommit igång riktigt rejält med ett gäng glada adepter som sökt in och fått platser.

Lördagen LAN!

Och nu i helgen var det äntligen dags för den första mentorskapsträffen! Planen är att vi ska ha två stycken under året och förhoppningsvis någon mer i samarbete med Thunderful Publishing.
Träffarna är viktiga eftersom det är då adepterna och mentorerna får ordnade tillfällen att tala med varandra och framförallt planera det arrangemang som adepterna ska genomföra under året.
På den här första träffen låg fokus mycket på att teambuilding med adepterna och senare mentorerna för att kunna bygga ihop en känsla av gemenskap som ska göra arbetet lättare under året.
Men fokus låg också på att adepterna skulle kunna träffa kvinnor och icke-binära som redan jobbar i spelbranschen, lyssna på deras erfarenheter och kunna ställa frågor.

Hej Verket! 

Det är ju mitt jobb som projektledare att planera all logistik, program och såklart också ha kontakt med adepterna och se till att allt flyter på. Det har varit intensiva veckor fram till träffen men jag har haft supertur som har en så bra chef som Liza som kunde hjälpa till, framförallt när jag var i Japan i två veckor (heja planeringen där...).

När helgen väl närmade sig var all logistik löst. Vi hade världens bästa lokal i form av Verket, jättebra catering som fixades av Tjusling Kök, jättebra program och föreläsare samt bra kvällsaktiviteter.  Mitt största bekymmer var huruvida alla skulle ha trevligt och känna sig bekväma med varandra. För att slänga ihop 17 personer som inte känner varandra under en och en halv dag och sen lägga till ytterligare 13 personer och så hoppas att allt klickar... Det kan gå bra men också bli en riktigt dålig pannkaka.

Men tack och lov gick det superbra!

På fredagskvällen så hade alla adepterna kommit och jag minns att jag kikade ut från köket efter maten och bara myslyssnade på allt prat och skratt som hördes i stora rummet. Det var fint.
Sen åkte vi smått vilse till hotellet men det får lov att vara så när de har mig som vägvisare som saknar lokalsinne!

Går en lite fel funkar det utmärkt att ta en gruppbild i en ascool tunnel :D

Lördagsmorgonen var det avspark på riktigt. Först med massa teambuilding för att verkligen komma igång och också börja spåna på projekt under året men också för att se hur lika alla är med sina erfarenheter och framtidsvisioner.

Jag hade hittat en del bra teambuildingövningar på Innovation Haven som faktiskt var 1) riktigt bra och 2) fungerade och fick alla att skratta,ha kul och senare på dagen verkligen prata ihop sig och börja planera. Rekommenderas verkligen!

Vi fick också besök av Alexandra Dahlberg från Thunderful Publishing som berättade både om sin väg in i spelbranschen och även om hur en gör ett arrangemang på ett bra sätt.

Alexandra Dahlberg från Thunderful Publishing

Efter det blev det mer teambuilding där adepterna fick bygga sin ideala spelvärld i grupp, också det en övning hämtad från Innovation Haven.
De fick även spåna på sina projekt och konkretisera ned dem lite mer.

Och sen blev det jag sett fram emot hela helgen, mentorerna anlände och det var dags för adepter och mentorer att prata med varandra. Alla mentorerna var hämtade från Female Legends styrelse för att verkligen kunna arbeta tätt ihop med adepterna och det var kul att se hur de pratade ihop om projekt och senare hur jag kunde sitta och gå igenom idéer och vilka som önskat vilka mentorer.

Female Legends styrelse presenterar sig och föreningen.

Kvällen spenderades med LAN, VR-spel som VR-world satte upp och brädspel. Det blev en väldigt sen kväll.

Söndagsmorgonen inleddes med att Hilda Lidén från The Game Assembly kom förbi och berättade om spelutbildningen och sin egen väg in i spelvärlden och framförallt att programmering inte behöver innebära tusen år i matteskolan. Tack!

Hilda Lidén från The Game Assembly


Sedan blev det ihopparning av mentorer och adepter vilket innebar massa prat och planering av samtal under året.
Vi hade även besök av Kalle Lantz som tog en hel del riktigt fina bilder på både workshops och på mentorer och adepter ihop.

Det krävs jädrigt mycket teamvilja för att få den där perfekta gruppbilden...

Ja jädrar vad trött jag var i slutet men så värt det. Vi är igång och detta kommer bli riktigt bra! Jag är så stolt över alla fina adepter och älskar de redan allihopa (trots att de sätter lappar på ryggen på mig så hjälper de mig när jag trasslar in mig i sladdar och inte kan teknik <3) och framförallt är jag jädra glad att Female Legends gör detta mentorskapsprogrammet. Herregud vad det hade behövt finnas när jag var yngre. Jag är så tacksam att jag får jobba med detta.
Nu framåt mot sommaren och sen mot höstens nästa träff.

Heja #DorothyDOT!

Trött men stolt och fylld med pepp inför framtiden.

söndag 3 mars 2019

Projektledare hos Female Legends och ett episkt mentorskapsprogram.

Så... nu har det gått lite tid sedan årsskiftet och frågan jag fått sedan dess är:

"Anna, vad tusan gör du nu efter Sverok?"

Jag jobbar på med lite av varje och en del kan jag inte tala om än men det kommer visa sig under året.

Men ett jobb jag kan tala om och som jag är så glad och tacksam över är att jag numera jobbar för bästaste e-sportföreningen Female Legends!

Under förra året sökte de bidrag från Jämställdhetsmyndigheten för att göra ett mentorskapsprogram riktat till tjejer och icke-binära som vill ha en karriär inom E-sport.
Just karriär är viktigt för ett viktigt mål med mentorskapsprogrammet är att ge de som söker en insikt i hur det fungerar inom den svenska spelbranschen genom att både träffa kvinnor som arbetar på spelföretag samt även genom studiebesök på olika företag.
Sen är ett mål också att de som söker ska genomföra ett eget arrangemang, till exempel ett LAN eller en föreläsningsträff.
Detta ska de få hjälp med genom att alla unga adepter paras ihop med erfarna mentorer som under hela 2019 kan stötta och ge råd när adepterna ske genomföra ett eget arrangemang.

Och min roll i det hela?

Jo, när Female Legends ville hitta en projektledare så ville de ha mig! Det var den kanske bästa starten på mitt 2019 att få det beskedet.
Så mitt jobb är att på 25% rodda ihop logistik för de två träffar som är inplanerade, sköta administrationen av adepter och mentorer, boka gäster till träffarna samt hantera allt.
Det är jättespännande och en smula läskigt, precis som det alltid är med nya jobb.
Men jag har en väldigt bra chef i Liza och en jättebra styrgrupp att bolla med och jag har en bra tidsplan!

Så med det sagt, känner ni någon som vill vara adept i vårt mentorskapsprogram och sikta på att lära sig mer om att arrangera men framförallt få en karriär i spelbranschen - ansök idag!
Det blir askul!

Mer om mentorskapsprorammet hittas här:https://femalelegends.com/mentor/


Och här är anmälan: https://ebas.sverok.se/registrations/add/234



torsdag 12 december 2013

Möt Maddelisk, VM-mästare i StarCraft 2

Det har gått spikrakt uppåt  för Madeleine Leander, eller Maddelisk som hon är mer känd som. I slutet av november så krossade hon allt motstånd och vann en överlägsen seger i VM i damklassen i StarCraft 2, en enormt stor händelse som satte E-sport på kartan för många i Sverige. Idag räknas hon som en av de främsta StarCraft 2 spelarna i Sverige och hon blev nyligen utsedd till Årets Supertalang 2013 av tidningen Veckans affärer.
Megazine har pratat med Madeleine om hur hennes intresse för StarCraft 2 började och vad som händer härnäst.
Hur började ditt intresse för datorspel?
Anledningen till att jag började spela var att min dåvarande pojkvän Joel lyckades övertyga mig om att testa på StarCraft 2. Vi började spela 4 mot 4 med två kompisar och efter ett tag kom jag in i det och tyckte det var väldigt roligt. Innan dess har jag bara spelat Super Mario på ett gammalt Nintendo

Hur kom det sig att du bestämde dig för att börja tävla?
Enkel fråga. Tjejturneringar är svaret. Hade det inte varit för dem hade jag antagligen inte börjat tävla eller satsa på att göra det. Några kompisar berättade om tjejturneringarna och taggade mig att träna till dem och hjälpte mig och gav tips.


Berätta om första gången du tävlade!Första gången jag var med i en turnering var en tjejturnering online under första året för StarCraft 2 Jag var i platinum tror jag men tyckte det var jättekul ändå. Jag lyckades vinna några matcher bland annat med ett proxyhatch mot en protoss. Jag tyckte det var jättekul och bestämde direkt att jag skulle vara med fler gånger.


Hur tänker du när du sätter dig och ska tävla? Vad är viktigast, roligt spel eller att spela smart?
Innan jag ska spela viktiga matcher tänker jag ofta igenom ungefär vilka strategier jag ska använda. Jag brukar ofta variera mig mycket dels för att det är roligare att spela då och jag blir inte lika förutsägbar för motståndaren. Dessutom blir det roligare för de som tittar på det sättet. Jag brukar ofta försöka hitta luckor i motståndarens spel och utnyttja dem till kartan efter. Jag tycker ofta att det är jobbigt att spela på offlineturneringar och blir lätt distraherad och ofokuserad. Jag har svårt för när det är mycket ljud runtomkring och känner mig ofta pressad att prestera. Det är något jag måste jobba med.
Du var ju kommentator för Dreamhack Winter för SVT nu i slutet av november, hur kom det sig?
Jag blev tillfrågad helt enkelt och sa ja. Jag har kommenterat ESPORTSM på svenska ett tag så det spelade antagligen in.
Hur var det att vara kommentator?
Det var verkligen jätteroligt. Det kändes lite knackigt de första matcherna men sen kom vi igång och det blev bättre. Finalerna sändes på SVT och vi fick en otrolig respons. Många som inte brukar titta på e-sport hörde av sig och berättade att de inte kunde slita sig från matcherna. Jag är nöjd med finalen men ser fortfarande många saker som kan förbättras.
Är det vanligt med kränkande kommentarer mot dig som kvinnlig spelare och som kvinnlig kommentator?
Negativa kommentarer förekommer på internet mot alla som syns och hörs. Jag tror inte det är värre för att jag är tjej men kommentarerna riktas ofta åt att jag är kvinna. Som kommentator tror jag inte jag fått några kränkande kommentarer alls, däremot händer det att folk skriver ”it’s a girl” och liknande. Tyvärr är det ganska ovanligt med tjejer i scenen just nu och jag tror bara det har med det att göra.
Har det blivit bättre/värre efter VM-vinsten?Jag ser ingen förändring efter vinsten. Däremot blev många upprörda över att det fanns en damklass men den kritiken var ju inte riktad till mig.
Vad tror du kan göras för att fler kvinnor ska vilja tävla i E-sport?
Eftersom det är så få tjejer tror jag att tjejturneringar som inkörsport är jättebra. Bara några småturneringar online med små priser kan inspirera många. Det var ju så jag började och många andra med mig. Jag spelade flera turneringar där priset var en musmatta. Det är också ett bra sätt att lära känna andra tjejer som spelar. Jag tror också det är viktigt att bygga profiler. Jag tror det är viktigt att tittarna ser att det inte bara är killar som sysslar med e-sport om vi vill att e-sporten ska växa sig riktigt stor. Då vill vi ha med hela befolkningen och inte halva. Till exempel tycker jag det är jättebra att smix är med och översätter/hostar på DreamHack, eller att Ina Bäckström jobbat med sändningarna på SVT. Jag tror även det inspirerar tjejer till att satsa hårdare på e-sport.
Vad händer härnäst?
Nu blir det ganska lugnt fram till nyår. Jag har en turnering jag ska spela i men jag behöver också fokusera på jobbet just nu. I januari sätter ESPORTSM igång igen och jag ska vara med och kommentera. Jag siktar också på att vara med i DreamHack-turneringarna som kommer hållas i Sverige. Nästa år kommer jag bara att jobba deltid (56%) på Stockholms Universitet där jag doktorerar och övrig tid kommer gå till jobb inom e-sporten och spelandet.


(Publicerades ursprungligen på Megazine)