Mitt allra första NärCon och att cosplaya i 35 plusgrader

Det finns en första gång för allt och denna sommaren bestämde jag mig för att det äntligen var dags för mig att åka till NärCon sommar!
NärCon har länge legat på min lista över saker jag vill göra men eftersom jag konstant jobbat med journalistjobb varje sommar i fem år så har det inte fungerat att åka dit.
Men detta år så var det dags! Jag och Svart bestämde oss för att göra det till en del av vår semester och åka ihop.
Och jag var så pepp på att äntligen få cosplaya på riktigt!
Jag visste direkt att min första cosplay skulle bli Yuri Lowell från tv-spelet Tales of Vesperia. Han har länge varit en av mina hjältar/antihjältar och jag tycker han är så jädra snappy och cool. Det var givet.
Sedan var Sailor Moon självklar och sist så bestämde jag mig för att köra på Chrisjen Avasarala från The Expanse.
Sailor Moon hade jag redan en dräkt för, en sari och smycken till Avasarala köpte jag i Sri Lanka så det enda jag behövde fixa var hela Yuris dräkt.

Det visade sig vara lite klurigare än jag väntat mig att fixa en skjorta, väst och byxor, speciellt applikationerna men det blev tillslut riktigt bra!

Helt okej!

Här någonstans hade jag också börjat prata med NärCon rejält om vad jag kunde hjälpa till med i egenskap av ordförande i Sverok. NärCon är ingen sverokförening men de jobbar, precis som Sverok, för en starkare spelkultur i Sverige och det är vad som räknas för mig.
När vi pratat klart och jag slutat att skrika FUCK JA till alla deras förslag så insåg jag att detta med semester kunde ju jag ju se mig om i stjärnorna efter. men det var helt självförvållat för att allt verkade så kul!

Och så kom dagen så jag och Svart packade in oss i bilen och åkte till Linköping! Det var en av de varmaste sommarveckorna det året och när vi steg i på NärCon-området första dagen var det cirka 35 grader varmt. Och jag som bestämt mig för att ha Yuri första dagen. I helsvart och peruk. Smart.

Men det var så värt det för jag kände mig snyggast! 

Inte helt illa som Yuri Lowell!
Och mängden vatten jag hällde på mig under dagen var enorm

Första dagen gick vi mest bara runt, kollade på alla fina cosplayare och lärde oss hitta. Det var som en dröm fylld av allt jag älskar: Anime, manga och K-pop.
Jag hann även föreläsa två gången under första dagen, en om Sverok och spelkultur och sen om tjejer i spelkulturen.

Prata om Sverok i cosplay är en 10 på nördighetsskalan!
Foto: Gill Edgar.

Fredagen var dagen då jag skulle hålla i fem av sex politikersamtal. NärCon fick nämligen tidigt idén om att bjuda in politiker till NärCon som kunde prata kort om sig själva men framförallt finnas tillgängliga på scen för frågor från publiken.
Det är verkligen en så bra idé. Många av de som åker på NärCon är unga och att då ge de tillfälle att ställa vilka frågor som helst till landets politiker ger de en chans att få direkta svar och en insikt i de olika partierna.
Och det är också en så bra chans att visa upp hur viktig spelkulturen är för politikerna i landet och att det är här stora delar av landets unga hittar en gemenskap.
NärCon hade bjudit skickat ut en inbjudan om att delta till nästan alla partierna och de som tackat ja fick komma.
Ja jädrar NärCon vad ni är bra. Och ännu bättre för att ni har ryggrad att inte bjuda in partier med en rasistisk och HBTQ-fientlig agenda.
Så när NärCon frågade mig om jag vill hålla i samtalen och moderera frågorna efteråt sade jag såklart ja! Sen blev jag nervös över hur jag skulle klara det för det blir nog varje människa. Men så insåg jag att om jag körde det i cosplay som Avasarala skulle det bli:
1) nördigt
2) svalt i 30-graders värmen
3) jag skulle känna mig coolast i världen.

Som Chrisjen Avasarala kan ju inget gå fel!

Med den attityden och med mest svala kläder kastade jag mig in i lördagen!

Först ut var Miljöpartiet med Amanda Lind,partisekreterare, och Marléne Tamlin, gamingpolitisk talesperson.

Foto: Gill Edgar

Sen var det dags för Magnus Ek, ordförande för Centerns ungdomsförbund.

Foto: Gill Edgar

Efter det var Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet och då var det enormt fullt.

Foto: Gill Edgar

Panoramabild, klicka för att se hela.
Foto: Gill Edgar

Efter det fick jag en paus innan det var dags för Anna Horn, vice ordförande för Liberala ungdomsförbundet.

Foto: Gill Edgar

Sist ut för dagen var ett debattsamtal mellan Henrik Malmroth, ordförande för Ung Vänster och Joar Forssell, ordförande för Liberala ungdomsförbundet. Och då hade min fötter givit upp så jag återgick till shorts och T-shirt.

Foto: Gill Edgar

Det var en fantastisk dag och jag kände mig grymt hedrad över att få hjälpa NärCon med detta. Och att höra publikens frågor och funderingar samt se hur intresserade unga var av politik. Det gav mig hopp om framtiden.

På lördagen så var jag i min cosplay som Sailor Moon och modererade även det sista politikersamtalet. Det var med Gita Nabavi, en av två partiledare för Feministiskt initiativ, där togs det tyvärr ingen bild.
Men sedan på kvällen så var det dags för släpp av den Uppförandekod för Cosplay som Sverok och NärCon arbetat på tillsammans! Otroligt stort och fint!

Sindre Lind från NärCon och jag presenterar och förklarar hur arbetet med uppförandekoden gått till.

Hela uppförandekoden kan ni hitta här

Sedan på kvällen så gick jag, Svart och Oskar från Nordsken och såg Nordic Cosplay Championship. Så jädra coolt att äntligen få se så många av de cosplayare jag beundrat på riktigt!
Jag var så trött när vi rullade hemåt på söndagen men samtidig så glad. NärCon var allt jag trodde att det skulle vara och mer därtill. Det var gemenskap, inkludering och öppenhet. Det var nördighet, samtal och en vilja att upptäcka mer.
Jag och Svart ville aldrig gå och lägga oss på kvällarna utan vi gick runt till midnatt och senare och bara åt mat, tittade på allt som pågick och hade det så trevligt!
Det var en plats där mitt 14-åriga jag hade dött av glädje och där mitt 32-åriga jag kände att detta var en plats för henne med.
Det var som att komma hem.
Och jag var så imponerad av NärCon-gänget som jag redan sedan innan visste var sjukt bra människor. Men nu att se hela logistiken och roddandet på plats... det var stort. David, Sam, Sindre, Sabina, Tilde, Emily, Daniel och alla jag glömt. Vilka hjältar ni är.

Och det sista jag måste nämna: När jag var i min cosplay som Sailor Moon kom det fram en person som ville ta bild på mig. För att hens väninna som varit så tveksam till att börja cosplaya på grund av sin hudfärg skulle se att det fanns fler rasifierade som cosplayade.

Och från en av utställarna fick jag den här bilden. För att representation spelar roll.

Så glad och rörd <3

Tack NärCon och vi ses på NärCon Vinter och såklart sommaren 2019 <2

En bok om civilsamhället, en bok till alla politiker.

Please note: The bloggpost are in swedish but the video is in english :)

Jag har sällan varit så stolt som idag. Det är lite som att ha sprungit ett maraton och gått i mål som etta.
Fucking amazing.
Tidigare i vår kallade Idealista förlag till möte med flera förbund. De hade en idé om att göra en bok för att lyfta vikten av ett starkt och fritt civilsamhälle i Sverige. Den boken skulle sedan gå ut till alla landets valda politiker som information och som en påminnelse till de om att föreningar  är en av grunderna i samhället idag.
Jag var inbjuden som representant för Sverok och blev genast helt såld på iden. Det är så ofta våra föreningar och distrikt i landet ställs inför total oförståelse och ofta ignorans i vad de håller på med.
Detta var kort sagt en gyllene chans att lyfta Sverok och spelkulturen på en ny nivå.
Alla inblandade förbund fick välja en fokusfråga och Sveroks fråga var rätt självklar:

Varför spel är kultur och varför spel ska tas på allvar.

Jag satte mig och skrev, petade och skrev lite mer. Det var ett arbete som tog en del tid men Idealista gav otroligt bra redaktörsstöd.

Och nu är boken ute och klar! 12 förbund har skrivit om vikten med ett starkt och fritt civilsamhälle och deras mest brinnande frågor och boken är skickad till landets alla valda politiker. Det är otroligt stort detta.

I made this text! 

Det finns inte en vald politiker i landet som inte kommer kunna säga att de inte har koll på civilsamhället eller Sverok.
Och nu när Sveroks medlemmar går till ett kommunhus eller träffar en politiker kommer de kunna hänvisa till boken och att sagda politiker kanske har läst om Sverok.

Ett styck 30-årsfest för Sverok!

Sverok som förbund har funnits med ett tag och i år är året då vi fyller hela 30 år! Vi bestämde redan i  verksamhetsplanen för 2018 att vi skulle uppmärksamma både vårt 30-års jubileum och även den dagen då Sverok faktiskt grundades (vilket är den 4 december).

Det har gått så lång tid sedan den där vinterkvällen 1988.

Men 30-år jubileumet hade vi bestämt skulle firas innan december och det skulle vi göra med en fest. Av logistiska skäl lades den i Stockholm eftersom vi har vårt huvudkansli här och det därmed är mycket lättare för vår marknadsansvarig Anna Westerling att planera den.

Det vi ville med festen var:
1) Alla sverokare skulle vara inbjudna.
2) Det skulle vara i en fin lokal.

Samt mitt krav: Jag ville ha en regnbågsfärgad tårta! (konfettikanon gick tyvärr bort tidigt)

Vi pratade rätt tidigt med Tekniska museet om att ha festen hos de. Inte bara för att de har bra lokaler utan också för att de har utställningen Play beyond Play (där Sverok nämns på flera ställen och där jag var och talade på invigningen tidigare i år) och är riktigt bra överlag i allt det gör.
Tack och lov så gick det i lås och vi kunde ha festen hos de och även ha tillgång till att våra gäster kunde titta på utställningen Play beyond Play efter stängning samma kväll.

Bättre kunde det inte bli!

Det blev en fantastisk fin och lyckad kväll på Tekniska med både gamla sverokare, nya sverokare, inbjudna gäster från olika samarbeten och förbund och massor med nörderier.

Kvällen började med att gästerna fick två timmar helt själva på utställningen Play beyond Play för att mingla, prova spel och upptäcka nya saker från den svenska spelkulturens historia. Jag hann prova lite VR men mest var jag nere i lobbyn och välkomnade gäster ihop med Sam och Michael från Sverok Stockholm-Gotland.

Sedan var det dags att öppna kvällen på riktigt

Jag har aldrig varit så nervös som när jag skulle hålla mitt invigningstal men det gick helt okej trots att jag höll på att börja grina i mitten. Herregud vad jag älskar alla fina medlemmar och nördar som jag träffat under året och som finns i Sverok.

Minuterna innan (eller efter) mitt tal. Foto: Peter Hansson-Silva

Efter det tog bästaste Tjarls över och berättade underbart nördiga fakta från olika riksmötesprotokoll som fick mig att skratta fånigt mycket. (Jag hade noll koll på att det lagts en motion på att inför en skamvrå...)

Sedan fick vi lyssna på jättebra nördmusik framförd av Iga och Kris. Herregud vad duktig Iga är på att sjunga, rent olagligt duktig. Det var så fint att lyssna på och det gör det inte sämre när det är låtar från alltifrån Gladiator och Assasins Creed till Pokemon. De var så bra så kolla gärna in deras facebooksida!

Efter det var det tårta och JA, jag fick min regnbågsfärgade tårta. Den var dessutom fylld med smarties så heja Tekniska som roddade det!

Visa det här inlägget på Instagram

Hurra för Sverok 30 år!! #sverok #sverok30år #tekniskamuseet #playbeyondplay #viärsverok

Ett inlägg delat av Anna Erlandsson (@setsunaceras) 20 Okt 2018 kl. 2:44 PDT

Efter det var det mingel, dryck, mer tårta, dans till DJ Ilskan och såklart massor med samtal och prat tills klockan blev 01.00 och det var dags att stänga och ta sig hemåt.

Sverok fick en del presenter också. Vi fick en fin blomma av Sveriges Elevråd (Svea) och från några medlemmar så en hel mapp med fantastiskt fina målningar till ett spel. Från vårt systerförbund Bifrost i Danmark fick vi dansk delikatess och från föreningen Gameboards & Broadswords (en av de föreningar som också var med och grundade Sverok) fick vi två coola resingjutningar, en föreställande HP Lovecraft och en föreställande Cthulhu. 

Kolla Lovecraft!! Gladast jag!
Foto: Claes Gerleman.

Jag blev så glad för presenterna till Sverok och de står nu fint på vårt kontor i Stockholm på hedersplatser.

Dagen efter var jag svintrött och hade så ont i fötterna men herregud vad bra det blev.  Det var en fest för Sverok och för allt vi gjort och kommer att göra. Men framförallt var det en fest där nya och gamla sverokare och andra kunde mötas och prata om hur förbundet gått framåt och kanske om vad vi är om ytterligare 30 år. Jag fick själv äran under kvällen att träffa en av de som varit med den där vinterkvällen 1988 och grundat förbundet och då började jag nästan grina igen. Det är en sådan då liten idé som idag förändrat livet för så många av oss.
Ja jädrar.

Jag hoppas vi får finnas i ytterligare 30 år. Och att kärleken till spelkulturen fortsätter finnas i varje del av Sverige.

Jag och bästaste Linda Sandberg från Tekniska museet! Nerds forever <3

Tack för mig och varför jag inte kämpar om platsen som ordförande i Sverok

Jag har haft ett fantastiskt år som ordförande i Sverok. Det har varit ett av de mest givande åren i mitt liv.

Sverok och spelkulturen vi har i Sverige är helt fantastisk. Jag har älskat varje del av mitt arbete med Sverok, från att ha arbetat med verksamhetsplanen och driva Sveroks politiska arbete till fina förbundsstyrelsen och att vara ute på konvent, kongresser och årsmöten runt om i Sverok. Jag har träffat så många otroligt engagerade människor, både medlemmar samt även aktörer i spelkulturen.

Herregud vad stolt jag är över oss och den roll vi har i samhället.
Min vision för Sverok när jag gick in var att bygga en starkare #viärsverok-känsla i förbundet, att vi skulle närma oss spelkulturens övriga aktörer i Sverige och att se till att Sverok blev mer känt ute i övriga Sverige. Jag ville att vi skulle nå ut mer till aktörer i socioekonomiskt utsatta områden och även se till att Sverok kom närmare sina medlemmar.

När jag ser tillbaka känner jag mig nöjd även fast det inte är klart än på långa vägar.

Men nu är det slut.

Jag hade mer än gärna fortsatt att vara ordförande för Sverok ännu ett år. Det är helt klart värt det på alla sätt. Men valberedningen och jag har olika visioner om vilken som är den bästa vägen för Sverok att gå i framtiden.

Jag håller inte med i valen de har gjort men all kudos till Valberedningen som har gjort sitt jobb och tagit fram en komplett styrelse.  

Nu blickar jag framåt.Vi har en 30-årsfest att fira för Sverok, sedan Riksmötet som precis som alltid är en höjdpunkt för mig och sedan det allra sista förbundsstyrelsemötet.

Däremellan ska jag knyta ihop min säck på Sverok och se till att allt hinner bli klart.

Och i december ska jag packa ihop mina saker och flytta hem till Bästkusten igen. Jag ska fortsätta jobba för en bättre spelkultur på alla sätt jag kan, genom mitt eget #isisnerdfeminism, genom att spela massor av spel och genom att fortsätta vara en aktiv röst i spelkulturens Sverige. Jag ser så mycket som kan göras och förändras och jag är inte färdig på långa vägar än. Jag vill se mer mångfald och mer inkludering och jag vill se ett starkare spelkultur i hela Sverige.
Jag kommer aldrig sluta brinna för de frågorna.

Jag är stolt över mina år i Sveroks förbundsstyrelse, först som ledamot och nu som ordförande. Att ha lett Sverok under ett valår när rasism och nazism flugit högt i Sverige har inte varit det lättaste men jag har gjort mitt bästa och känner att det har varit värt varenda minut.

Till er som jag mött under året, alla ni aktörer, företagare, spelnördar, politiker och allt däremellan: Ni är fantastiska och det har varit underbart att se få träffa er alla.

Till alla medlemmar i Sverok:  Ni har gjort mitt år till en magisk resa jag inte hade velat byta mot något annat i världen.
Tack för sena middagar med chilli och godis, tack för prat om spelkultur, cosplay och rollspel, tack för konventsupplevelser, robotar, bokdiskussioner och för mycket energidryck, tack för diskussioner om stadgar och föreningsdemokrati, tack för att ni har mailat, ringt och för att ni är ni.
Tack till alla er som vill se en bättre spelkultur, till er som ordnat konvent, kongresser och LAN och till er som spelar med vänner och okända och till er som bara älskar denna här spelkulturen som ändrar livet för så många av oss.

Jag älskar er för alltid. Tappa aldrig er glöd och er kärlek till spel.

Vill ni göra mina sista månader på Sverok riktigt bra och göra mig glad, skriv gärna något fint minne eller peppig kommentar om mig här i bloggkommentarerna eller på min facebooksida.

Och när vi ses, vare sig det är på Riksmötet eller på någon annan plats, prata med mig och visa att mitt jobb var värt något för er med :)

Foto: Gill Edgar

Sverok på Järvaveckan

"Att Sverok befann sig på Järvaveckan var bland det bästa som kunde hända. Både för förbundet men framförallt för förorten. Av allt prat om inkludering under åren tror jag att 5 dagar i Järva där vi spred kunskapen om vår existens gjorde mer i praktiken för att öka vår tillväxt och vår inkludering." Arhanka

I år var Sverok med på Järvaveckan. Egentligen var det en ren slump. Jag trodde vi var för sent ute när vi blev tillfrågade om att stå ihop med flera andra förbund. Självklart sade vi ja.

Men sedan visade det sig att de andra förbunden inte kunde stå på grund av olika orsaker.
Så i slutänden så stod Sverok inför valet om vi skulle stå själva eller stå helt.
Ja det kostade en slant men det var hyfsat billigt för fem dagar med tält, golv samt ståbord och stolar.

Så svaret blev ja!

Så jädra stolt att se Sverok här!
Foto: Arhan Kemal Ağaoğlu

För mig var det en stor sak. Det är ingen hemlighet att jag länge velat att Sverok ska bredda sin etniska mångfald. Att jag blev arg för att det talades om ett sverok för alla men att de jag såg i Sverok var vita och att vi led av dålig representation rörande etniskt mångfald i bildmaterial var en av orsakerna till att jag bestämde mig för att försöka bli ledamot i förbundsstyrelsen för så många år sedan.
Ett ytterligare steg på vägen var då jag, på uppmuntran av Alexander Hallberg, lade in en punkt för verksamhetsplanen 2017:

"Förbundet ska i en rapport undersöka den etniska mångfalden inom Sveroks föreningar och distrikt för att se hur den ser ut samt hur Sverok kan arbeta med detta."

Nu i backspegeln har väl den punkten blivit något av det största som jobbats med. Så många enkätsvar och så lite tid... Men den kommer bli klar och för mig är detta ett viktigt steg.

Men tillbaka till Järvaveckan. Jag kände att Sverok var tvungna att vara med om vi hade möjligheterna.

Nummer 1: Sverok inte når ungdomar med utomnordisk bakgrund i lika hög grad som vi når ungdomar med nordisk bakgrund plus att vi dessutom inte når ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden. Jättekasst och mindre bra när vi strävar efter att vara ett förbund med rejält #viärsverok-känsla,

Nummer 2: Vi åker till Almedalen och minglar med politiker och makthavare vilket är jättebra för vår ställning som politisk påverkare men vi behöver också vara mer på stora arrangemang där vi möter vanligt folk som är nyfikna på spelglädje och föreningsliv. Med dessa två punkter i bakhuvudet så kändes Sveroks medverkan på Järvaveckan solklar. Vi skulle dit och känna på läget och framförallt få svar på lite frågor:

• Hur skulle Sveroks närvaro på Järvaveckan se ut?
• Vilka besöker veckan?
• Vilka är viktiga för oss att nå?

Samt den viktigaste frågan:

• Hur stort är intresset för spel bland unga i socioekonomisk utsatta områden?

Stora frågor som krävde svar.

Första steget var att rodda ihop lite bra funktionärer, gärna med utomnordisk bakgrund och som var bra på att prata och såklart med ett intresse för spel (för inget är värre än när människor med en bakgrund ska vara frälsare åt människor med annan bakgrund, det är lite som att killar ska föreläsa om hur tjejer kan ta plats i spelkulturen... Det blir rätt fel)

Men vi fick ihop ett bra gäng och mest värt för mig var att Arhanka åkte hela vägen upp från Göteborg i en vecka för att var funktionär.

ÄNTLIGEN!! Jag och Arhanka är så sjukt peppade!! 

Ja jädrar, vi har ju pratat om detta med att få Sverok bredare rörande etnisk mångfald sedan 2015. Så det var väl med lite klump i halsen vi stod där på Järvaveckan och talade med barn, vuxna och andra organisationer som kom och undrade vilka Sverok var. Det visade sig att många av de visade sig ha svinbra koll på föreningsliv och hur det fungerade men hade ingen aning om att det även gick att bilda spelföreningar.

Och sen barnen som vi spelade med.....

De som kom tillbaka varje dag för att spela Dobble och andra spel och som drog med sina vänner tillbaka för att spela mer. Det är en alldeles speciell känsla att lära barn att upptäcka spel och se glädjen när de vinner eller bara inser hur kul det är med spel.

Det blir varmt i hela hjärtat. Sedan hann jag ha möte med Fryshuset om varför inte vi gör något ihop och varför vi borde göra saker ihop. Jag hoppas det kan bli bra i framtiden. 

Plus att Sverok var med i en podd och jag hann springa till LSU och prata lite där.

Sverok stod på Järvaveckan i fem dagar vilket är halva tiden som arrangemanget pågick.

Och det var i min värld helt värt det. Vi var på en arena vi inte lyckats nå innan, vi pratade med en helt ny grupp av spelintresserade barn och unga och vi syntes rejält.

Foto: Arhan Kemal Ağaoğlu

Vi vet nu att:

De som besöker Järvaveckan är alla åldrar men mycket familjer. På kvällarna en del unga som är nyfikna och glada. Politikerna är närvarande och pratar direkt med folk. De som är viktiga för Sverok är nå är barn och unga samt föräldrar. Sedan att prata med de organisationer som var på plats och som redan hade ett pågående arbete ute bland unga. Sveroks närvaro på Järvaveckan nästa år kan vara allt från att testa på olika former av spelkultur till att ha mer tävlingar och info mot föräldrar. För det finns ett stort intresse för spel bland barn och unga. Och en vilja att göra mer.

Detta året var en testomgång och jag vet vad vi behöver utveckla tills nästa år.

Men i korthet: Detta är en arena Sverok behöver vara närvarande på. Just för att sprida infon om hur jädra kul och bra spelkulturen är och att det går att ha spelföreningar. Men också för att i socioekonomiskt utsatta områden finns den kärlek till föreningslivet som nästan brunnit ned i stora delar av Sverige. Här ses föreningslivet som en väg till gemenskap, glädje och till integration.

Kan Sverok lyckas med att vara en del av detta och hjälpa till på vägen och samtidigt få unga att hitta ett intresse för spel och därigenom nya vänner.... Då är jag nöjd och kan vila.

Jag ser fram emot nästa år och att då kunna göra mer! För vi behöver och ska vara här.

Fighting the good fight.
Foto: Arhan Kemal Ağaoğlu

Blodsband Reloaded 2018

Och så blev det den tiden på året igen. Den tiden då jag tar mitt pick och pack, åker över halva landet i en bil utan aircondition för att lajva i postapokalypsens vackra vildmark och skjuta airsoft.

I postapokalypsen är allt vackert. Foto: Mårten Bydén

Kort sagt: Det var dags för Blodsband Reloaded.

Jag åkte ju redan förra året som en del av er kanske minns och fastnade helt för detta med kombinationen airsoft och lajv.

Då förra lajvet mest var en inkänningsperiod på många sätt så var denna mer intensiv. Nu visste jag vad jag ville uppleva och jag visste vad jag ville satsa på.

Är det inte slitet och
smutsigt är det inte coolt!

Jag ville uppleva Blodsbland, prata med många människor, ha lajvrelationer, skjuta mer airsoft och springa runt och göra allt.
Och det lyckades över förväntan, jag hade inte tråkigt en enda minut.

Men låt mig börja från början. Detta året var lättare än förra gällande utrustning för jag körde på samma roll och kunde ha samma grejer. Det enda jag fixa var en ny jacka, armvärmare, väska och bytte ut en del remmar på arm och benskydd. Samt sydde på mer bling eftersom min roll Maw älskar allt som glittrar och blänker.
Det var väldigt lite arbete vilket var skönt.
Jag patinerade såklart allt och även min gamla saker eftersom jag inte var helt nöjd med hur det blev förra året, det var lite för rent och helt.
Nu hade jag knappt ett helt plagg på mig och mina kläder var så patinerade att de kunde stå av sig själva.

Mums och ja, det är så här det är med lajv, jag gör knasiga grejer för upplevelsen :)

Jag och Svart åkte detta år med en ny grupp bestående av gamla,glada vänner och det var riktigt bra. Vi hade en sådan där härlig gruppkänsla där alla var omtänksamma, ansvarstagande och var öppna för gemensamt spel men där alla samtidigt var fria att göra vad de ville - Och det funkade!
Fantastiskt!

Titta vad fräcka vi är! Och ja, vi hade en robot. Fler frågor?
Foto: Mårten Bydén.

Vi kallades Underhuggarna och tillsammans lajvade vi oss igenom tre dagar på Sinterverket. Vi var sämst och bäst och hade väldigt kul ihop.
Jag fick åka bilbilbil, skjuta allt, eskortera karavaner, vara med på all wreckning (tänk Catch-the-flag), tjuta halsen av mig vid arenan när jag fick se coolaste Alpha slåss (SÅ FRÄCKT!), bli skjuten i ryggen, operera knät på sjukhuset (inlajv) och ha diskussioner om varför kolbulle är den mest delikata maträtten någonsin. Samt skriva den mest stela ursäkten någonsin till ett inlajvex för att jag dumpade henne på hennes födelsedag.

Jag hade ett fantastiskt lajv där jag fick det jag ville ha och jag fick träffa så mycket fina människor både inlajv och offlajv.
Det var guld.

Jag har ju som ni kanske vet haft svårt att vara med på lajv i Sverige. Det känns fortfarande stundvis som att folk hatar mig och att jag är paria. Den känslan dyker upp mer sällan nu men den finns.
Och den dödades lite mer på det här lajvet när jag träffar människor som är snälla och vänliga. De som säger att jag skriver bra saker, de som säger att jag arbetar på bra för Sverok och de som.... tja ser mig som jag är.
Tack alla ni som sade fina saker till mig. Det värmer så mycket. Och tack
En dag kanske jag slipper känslan av att vara paria helt.
Vem vet? Just nu tar jag ett steg i taget och är glad att kunna åka hem från ett lajv dödstrött och sliten men lycklig.

Så tack Blodsband för att postapokalypsen får vara vild och vacker, tack arr för att ni gör detta med bravur och tack till min grupp Underhuggarna.

Jag kom till och med ihåg att v-logga en smula efter lajvet och gå runt lite på området och prata med folk.!

Mer läsning på temat:

• Blodsband Reloaded och att våga skjuta allt

Lite Europride i Stockholm och i Göteborg

Jag hade hoppats ha massor med tid över efter Almedalen för att skriva smarta saker men icke. Jag har haft tid över men jag har gjort annat.

Men nu ska vi se om det blir bättring och vi börjar med Europride som nyss avslutades.

Detta år var ju både Stockholm och Göteborg värdar för Europride under två veckor. Därmed hade Sverok satsat lite extra på vår HBTQ+ satsning Proud and Nerdy.

Förbundssekreterare Alexandra, jag och ledamot Emma under Europrideparaden i Göteborg
(Och ja, såklart jag är Sailor Moon, det borde inte förvåna någon)

I Stockholm var det ett fantastiskt röj när Sverok Stockholm och föreningen Queernördarna roddade panelsamtal, föreläsningar och tillsist Proud and Nerdy i paraden. Jag kunde tyvärr inte åka upp till paraden men jag var med en vända på Queercon. Det är konventet som anordnas av Queernördarna i samband med Stockholm Pride.

Jag satt med i två panelsamtal. Det första var om trygga rum i spelhobbyn och att göra alla röster hörda och det andra handlade om näthat med vinkeln när fans dedikation i en fandom går över i ägandeskap och näthat.

Heja Queercon! Här med Gabrielle de Bourg, ordförande för Queernördarna.

Det var otroligt trevligt att få vara med och att få prata om något av det som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.


Lite senare under månaden var det dags för Europride i Göteborg. Jag jobbade under dagarna så jag hann knappt vara ute men det var med stor glädje i hjärtat som jag såg Sverok Väst ordna föreläsningar, spelträffar och panelsamtal under veckan.

På lördag var det dags för paraden och jag tror aldrig jag sett så stor uppslutning i Göteborg under Proud and Nerdy. Trots att vi fick vänta sjukt länge (vi var nästan sist) och himlen traditionsenligt öppnade sig så var vi över 80 glada och engagerade nördar som gick med flaggor, skyltar och banderoller för allas rätt att älska vem och vilka de vill och för allas rätt att vara den de vill vara.

I väntan på avgång i Göteborg!

Det var fantastiskt och värt min armvärk efter att ha hållit upp min skylt så länge.

Sverok må vara ett spelhobbyförbund och vi älskar vår spelkultur. Men det som gör att vi är unika är den gemenskap och samhörighet vi bygger ihop, både på spelträffar men såklart också genom att ta ställning för HBTQ+.
Vi blir starkare genom att vi vågar stå upp för mänskliga rättigheter på ett självklart sätt och jag blir så glad när jag ser unga som hittar till föreningar och där vågar vara öppna med vilka de är och vilka de älskar.

Jag kommer alltid vara stolt över Sverok för detta och tusen andra saker. Alltid.

Mer läsning på temat:

• Pride month och varför jag går i pride

Almedalen del 2: Sverok och att åka första gången

Då har det blivit dags för andra delen i min iakttagelse från Almedalen och nu kommer det bli fokus på det roliga och bra med veckan. Den här delen har blivit ruskigt försenat men det är sådant som händer när livet och tusen andra saker hamnar i vägen.

Men Almedalen 2018 då, hur var den?

Visby hej! Alexandra och jag utanför Österport.

Jag åkte inte bara för att det var en kul grej jag kom på utan jag åkte i min roll som ordförande för Sverok. Sverok har åkt dit i rätt många år och vanligtvis skickat en eller tre personer beroende på syfte och ekonomi. I år var det jag, förbundssekreterare Alexandra och marknadsansvarig Anna Westerling som åkte för Sverok.

Jag visste verkligen inte vad jag hade att vänta när det var dags att åka. Jag hade aldrig varit där innan och hade enbart vänners berättelser om hur det varit. Men jag väntade mig att det skulle vara 1) massor med springande 2) massor med panelsamtal och politik och 3) massor med folk som drack rosévin.

Ja, det var ungefär det jag var bered på. Min plan vara att om jag såg till att ha bra skor, bra humör och framförallt såg till att lyfta fram Sverok och spelhobbyn så skulle det nog gå bäst!

Detta året var lite speciellt för Sverok för det var första gången på rätt länge som vi bestämde oss för att arrangera egna programpunkter och inte enbart sitta med i panelsamtal och liknande.
Planen var att arrangera två punkter men i slutänden hanns det inte med och det blev en.

Vårt seminarium handlade om varför spel är kultur! Det är en fråga Sverok har drivit under flera år och nu under valåret kände vi att det var perfekt att slå på stort och verkligen dra fokus till en fråga som är så viktig för våra föreningar runt om i landet.

Jag invigningstalar under vår programpunkt. Foto: Alexander Wallin

Vi höll vårt seminarium på Kapitelhusgården under onsdagen mellan 16.30 till 18.30 och vi hade ett sjukt fullspäckat program under de timmarna. Så här såg vår programbeskrivning och medverkandelista ut i slutänden:

"Spel är kultur och kultur är spel, men inte på pappret, varför är det inte så? Vad är egentligen E-sport, Cosplay, lajv och reenactment? Vad har de för behov och hur kan du stötta de kulturformerna? 

Spelhobbyförbundet Sverok har samlat Sveriges spelare i 30 år. På årets Almedalen vill vi visa upp alla de kulturuttryck som finns inom spel och samtidigt diskutera samhällets syn på spelkulturen ihop med politiker, forskare och spelentusiaster.

Hur ser samhället på spelkulturen och hur påverkas detta av att det huvudsakligen är en del av ungdomskulturen?

Lyssna på korta talks, panelsamtal och workshopa i ett späckat program. 
- Rickard Nordin, Riksdagsledamot Centerpartiet
- Marléne Tamlin, Gamingpolitisk talesperson i partistyrelsen Miljöpartiet
- Carl Heath, Chef för utbildning i RISE, Research Institutes of Sweden
- Anna Erlandsson, Förbundsordförande Sverok
- Johan Linder, Grundare och projektledare för konventet Nordsken med 10 000 besökare.
- Susanne de Paulis, Medeltidsveckan berättar om reenactment och Battle of Wisby
- Linn Eriksson, Cosplayare, Vinnare cosplay SM 2015, trea i Nordic Cosplay championship, deltagare i world cosplay summit i Japan. 
- Max Horttanainen, Förbundsordförande Svenska e-sportsförbundet, Ordförande Sverok Väst och Ordförande i Pink Orange
- Anna Westerling, Lajvdesigner och artist in residence på Riksteatern. Projektledare för bland annat En stilla middag med Familjen, Fortune & Felicity och Stockholm Scenario Festival. "

Som sagt, vi hade inte hållit något punkt under Almedalsveckan på flera år och jag ska erkänna, jag var en smula orolig att lokalen skulle eka tom och öde. Men det dök upp rejält med folk och det blev riktigt bra med bra diskussioner och frågor mellan punkterna.

Johan Linder från Nordsken berättar om hur ett konvent förändrade en hel kommun!

Jag var mer än nöjd och jag hoppas vi kan göra minst en punkt under nästa Almedalen. Det är så viktigt för vår synlighet och för att Sverok ska tas på allvar. 

Förutom vår programpunkt så medverkade jag i två panelsamtal, det första under tisdagen som handlade om psykisk ohälsa i det unga civilsamhället (som arrangerades av Sveriges Blåbandsungdom), och den andra under torsdagen som handlade om jämställdhet inom E-sporten (där arrangörer var Sverokföreningen Femalelegends)

Efter panelsamtalet om psykisk ohälsa i det unga civilsamhället! Ulrikah Reihs, jag,
Fredrik Berggren och moderator Lucas Nilsson

Det var väldigt trevligt och under båda panelsamtalen gick tiden alldeles för fort!

Och resten av min tid i Almedalen så gick jag på alla punkter jag hann med som hade tema på antingen spel, kultur eller civilsamhället. Jag hann med hälften och det var massor som krockade vilket var riktigt frustrerande. Men jag känner mig ändå nöjd med vad jag hann med. Jag hade en plan när jag åkte dit att fokusera på just ett tema för veckan och denna gång blev det som sagt spel, kultur och civilsamhället. Detta för att det var vad jag kände var mest aktuellt för Sverok och där jag behövde ha mest koll på för vår räkning.
Det var en bra plan att ha för jag kände att det gav massor och framförallt så hann jag prata med intressanta och bra människor och presentera de för Sverok och eventuella samarbeten i framtiden.

Jag i väntan på att Högskolan i Skövde ska dra igång sin punkt
"Så ska datorspelens drivkrafter få fler unga i sysselsättning"

Under hela veckan hade jag superbra hjälp och guidning  av mina huskamrater, Anna och Hanna från Riksförbundet Unga Musikanter (RUM) och Alexander som är tidigare ordförande för Sverok och som nu är politiker. Även Anna Westerling som är Almedalsveteran! De tipsade mig massor om vad jag borde tänka på, göra, gå på och framförallt hur jag skulle hålla koll på allt. Det var guld värt.

Triss i Annor! Anna Westerling, jag och Anna Rydborg från RUM

Sedan alla mingel...Jag är ingen född minglare, snarare är jag rätt skygg och blyg men Alexander har för vana att putta mig in i en grupp människor, introducera mig och sen gå.

Det är en hård skola men den har börjat fungera. Jag blir bättre för varje gång och jag hade verkligen nytta av det nu under veckan vilket resulterade i en rad nya kontakter som förhoppningsvis är bra för Sverok i framtiden.

Slutligen så hann jag fika med politiker, spelföreningar, kulturmänniskor och civilsamhällesmänniskor i massor. Jag sprang på AW och pratade spelhobbyn och Sverok tills jag kände mig lika blå som mitt hår. Och det var så otroligt givande. Mängden kontakter jag hann knyta under veckan och den låga tröskeln att prata med politiker var enorm och framförallt så lade det en sådan bra grund för framtida samtal. Jag hade redan hunnit följa upp en del och mer kommer ske när alla är tillbaka efter semestern. Som en bonus hann jag se VM- matchen mellan Sverige och Schweiz och jubla över vinsten, äta sockervaddsglass och hälsa på en tidigare kollega.

Så för att sammanfatta min första Almedalsveckan:

1. Det var mindre springande (pga bra planering).
2. Det var massor med panelsamtal och politik men det var dialoger och inte monologer vilket gjorde att det var givande på en nivå jag inte väntat mig.
3. Jag såg inte skymten av något rosévin men däremot massa mat på alla mingel.

Framförallt gav veckan mig mycket tankar om Sveroks roll i spelsverige, både bland branschfolk, företag och förbund.
Detta år fanns ett samlingsnamn för allt som rörde kultur som hette Kultur i Almedalen.Min dröm är att om 5 år kanske Sverok står som knutpunkt för Spelkultur i Almedalen och att vi kan vara det nav som knyter ihop bransch, företag och föreningar och bidrar till att vi alla jobbar åt samma vision men på olika sätt. Vi har alla så mycket att ge och vi älskar alla spel.
Men det är i dagsläget bara en dröm från min sida och inget förankrat eller spikat. 

Men i korthet var det en otroligt givande vecka som jag upplever behövs. Här hålls samtal och seminarium som utvecklar och driver det politiska samtalet i Sverige och som påverkar företag, civilsamhället och utvecklare. Det är en vecka som skapar dialog, förståelse och som minskar avståndet mellan makthavare och medborgare. Det gör det enklare för människor som arbetar på olika håll att mötas på panelsamtal, seminarium och workshops och knyta kontakter för framtida samarbeten.

Det är synd att det är så otroligt dyrt och att det är på en ö i havet men jag har verkligen fått revidera min syn på Almedalsveckan. 

Det fyller sin funktion och skapar en bra plattform att arbeta vidare från under kommande månader.

Mer läsning på temat:

• Almedalen del 1: Nazisterna och vad deras närvaro gjorde