Visar inlägg med etikett #spelärkultur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett #spelärkultur. Visa alla inlägg

torsdag 21 november 2019

Älskade spelkultur - En kärlek som aldrig kommer dö

Jag talar mig så ofta varm om spelkulturen som koncept och varför jag älskar det så mycket. Alla som vet något om mig vet att jag och spelkultur går hand i hand i en lång och trogen relation.
Ibland får jag frågan om varför det är så viktigt för mig men framförallt vad spelkultur är för mig.
Så jag tänkte reda ut det för jag inser mer och mer att detta är en kärlek som kommer att hålla länge.
Och även gå in lite på hur det är att jobba med sin hobby.

Highfivea en robot är bland det coolaste jag gjort. Foto: Marcel Köppe

Jag var en boknörd från rätt tidigt. Min far kan berätta historier om hur jag rättade honom vid godnattsagorna för att han hoppade över bitar i böckerna och hur jag envisades med att alltid välja Ronja eller Bröderna Lejonhjärta som godnattsagor trots att jag läst dem tusen gånger.
Jag var förmodligen världens jobbigaste fyraåring.
Boknördar som sticker ut är inte så jättepoppis och biblioteket blev tidigt mitt andra hem. Där hittade jag fantasyhyllan och sedan var det väl kört.
Min kusin introducerade mig till Nintendo och Super Nintendo. Jag var väl världens lyckligaste när jag senare fick hans gamla Nintendo och kunde spela själv. Jag åkte in och köpte mitt eget GameBoy och tjatade hål i huvudet på mina föräldrar om ett Nintendo 64.
Jag var förmodligen världens jobbigaste tolvåring.
Jag upptäckte Sailor Moon på tv och följde varje avsnitt, spelade in allt och skrev långa protestbrev när serien slutade sändas på TV4. Jag åkte in till SF-bokhandeln i Göteborg och lade mina pengar på manga och serier. Och ännu mer fantasyböcker.
Jag var förmodligen världens jobbigaste femtonåring.
Jag upptäckte lajv och åkte iväg så fort jag fyllt 18. Jag hittade till fler lajv, till brädspel och till Magic the Gathering. Jag hittade rollspel, figurspel och började spela mer tv-spel. Och datorspel.

Och det borde kanske ha slutat där men det gjorde det inte.

För jag insåg mer och mer att jag var och är en nörd. Det är en del av vem jag är och spelkultur gör mig lycklig.

Och vad är då spelkultur enligt mig?

Ja det är allt.

Det är framförallt spel; Digitala spel som tv-spel och dator-spel, det är brädspel, figurspel, kortspel och rollspel samt lajv. Men det är också fantastik som är film och böcker som tar avstamp i fantasy,science-fiction och historisk fiktion. Det är östasiatisk populärkultur med manga, anime och cosplay i spetsen. Samt K-pop. Gud, vad jag älskar K-pop!
Det är paintball och airsoft och laserspel.
Spelkultur är spel och det är även allt som har med spel, gemenskap, skapande och fantastiska världar att göra.

Och för mig är detta en så viktig del av mitt liv och det är en del av vem jag är. Visserligen är jag världens mest upptagna person och hinner inte spela eller pyssla så mycket som jag skulle vilja. Som mest hinner jag med en fjärdedel av vad jag skulle.
(Till och med ikväll när jag ville spela onlinespel så får jag vänta i två timmar på att spelet ska uppdatera. Sådant oflyt har jag.)


Jag och min förra styrelsekollega Erik på Dreamhack Summer 2018. Ja jädrar <3

Men spelkultur har alltid varit med mig och för några år sedan så insåg jag att det som gör mig allra lyckligast är att få jobba med spelkultur på olika sätt. Vare sig det är genom att engagera mig ideellt i föreningar, rodda event, skapa podcasts eller vad som helst. Det ger mig så mycket lycka.

Är det farligt att göra sin hobby till sitt jobb?

Gudars ja, det finns massor med risker med det.
Som att tappa intresset för sin hobby för att det är ens jobb.
Som att börja avsky att ha att göra med andra nördar för att det är allt du hör.
Som att bara... tröttna på allt.

Men några år in i detta med att ha mitt intresse som mitt jobb och inget av ovanstående har hänt. Jag älskar det fortfarande, jag älskar mina nördiga vänner och andra nördar jag möter och visst är jag gruvligt trött ibland men det har ofta noll med jobbet att göra.

Precis som med alla jobb så får jag balansera min tid mot planering och den enda risken jag har sött på är att jag jobbar för mycket eftersom det är så roligt. Det finns alltid mer att göra och alltid mer att hitta på.
Och eftersom jag jobbar med något jag älskar så springer tiden ofta iväg med mig till sent på kvällen.
Där krävs det noggrann planering från min sida och jag tar också och planerar in lediga kvällar och slöstunder på soffan för att inte det ska bli för mycket.

Men i korthet så har jag än så länge inte ångrat mig en enda sekund.

För jag älskar spelkulturen med alla dess olika sidor som ger mig så mycket, från spelglädje till gemenskap till skapande och kreativitet. Jag älskar människorna och inget gör mig gladare än att sitta och prata om gemensamma intresseområden i spelkulturen till sent på natten. Eller upptäcka något helt nytt som jag inte visste om.

Det går att växa ur sina intressen och kanske göra som så många säger och skaffa en"vuxet liv".
Det är helt klart en möjlighet.
Men det går också att växa in i sina intressen, våga låta dem vara en del i sitt liv och bli en så mycket rikare människa.

Spelkulturen har gjort mig så mycket lyckligare och fortsätter med det varje dag.

Cosplay har jag hittat på senare år men oj vad jag tänker dyka ned mer i det!


söndag 19 maj 2019

ComicCon i Göteborg 2019

Maj har gått så fort men en sak jag sett fram emot länge var ComicCon i Göteborg! Jag skulle först dit enbart för ett jobbmöte (vilket inte är fy skam) men i slutänden så hamnade jag på något sätt i massa paneler vilket gjorde att hela helgen var uppbokad.

Åh nej, vad mitt liv är hemskt. Eller inte.


Jag insåg när det började dra sig närmare att jag aldrig varit på ett ComicCon. Jag var på Gamex i Stockholm och spelade Halo men det var ju på allvar för tusen år sedan.
Så jag var väldigt nyfiken på att nu titta runt, kolla vad som gjordes och framförallt på hur Göteborg skulle klara av att hantera sitt första ComicCon.

Mitt schema för helgen var helt okej, inte för mycket utan helt perfekt.

Lördag:

12.30 på Heroes Talk-scenen: Panelsamtal om spel som kulturform

Söndag:

12.00 på Scen 2: Panelsamtal om föräldrar och E-sport.
16.00 på Scen 2: Panelsamtal om spelbranschen och dess utveckling i Sverige.

När jag väl kom in på ComicCon på lördag morgon så var jag överraskad över hur mycket folk det var. Det tog mig på allvar tjugo minuter att ta mig genom trängseln bort till Heroes Talk-scenen. Det var rätt bisarrt men det gjorde mig också glad. Det var en positiv stämning och en bra blandning av nördar i alla åldrar. Och mycket barnfamiljer!

Panelsamtalet om spel som kulturform flöt på bra. Det visade sig att Mårten Jonsson, som också skulle vara med, och jag hade spelat spel ihop tidigare under året. Vi både kunde prata på rätt bra och vara på en lagom nivå av engagerade, aggro över brist på förståelse i frågan och peppade över framtiden.



Sedan hade jag mitt jobbmöte och vandrade sedan runt och tittade på allt på mässan. Senare på kvällen höll Mi5 Communications i sin Spelbar där det även var efterfest för ComiCon. Riktigt kul och jag fick prova på Mortal Kombat 11!




Söndagen var en smula seg men jag var sjukt pepp! 
Första panelsamtalet om Föräldrar och E-sport gick väldig bra, extra kul var det att sitta i panel ihop med bästaste Max!

Bild tagen av Lovisa Fischerström.
Jag beslutade mig i sista stund för att jag minsann skulle ha en bild med Kristoffer Hivju aka Tormund Giantsbane från Game of Thrones. Jag hade tvekat och velat fram och tillbaka men landade tillslut i att livet är på tok för kort för att inte göra det jag vill.
Det var sjukt värt det, han var så trevlig och jag fick min bild samt blev officiellt 14 år igen. Aldrig rodnat så mycket!

Sedan tittade jag på lite K-pop och var även med och dansade lite i den random spelningen. Det är ett gigantiskt steg fram och ut från min komfortzon att våga det men jag har landat i att jag borde göra mer saker som gör mig glad. Och när Momoland gick igång så slängde jag väskan och sprang ut på dansgolvet. 

Bild tagen av Aaron Vesterberg Ringhög


Sista panelsamtalet gick bra men då var jag helt slutkörd kan jag lugnt säga. Men oj vad kul jag hade hela helgen! Eftersom jag försöker filma mer och mer för min egen skull så sammanfattade jag en del i videon här nere plus en tur runt en del av mässan. Samt DRAKAR!!


torsdag 13 december 2018

En bok om civilsamhället, en bok till alla politiker.

Please note: The bloggpost are in swedish but the video is in english :)

Jag har sällan varit så stolt som idag. Det är lite som att ha sprungit ett maraton och gått i mål som etta.
Fucking amazing.
Tidigare i vår kallade Idealista förlag till möte med flera förbund. De hade en idé om att göra en bok för att lyfta vikten av ett starkt och fritt civilsamhälle i Sverige. Den boken skulle sedan gå ut till alla landets valda politiker som information och som en påminnelse till de om att föreningar  är en av grunderna i samhället idag.
Jag var inbjuden som representant för Sverok och blev genast helt såld på iden. Det är så ofta våra föreningar och distrikt i landet ställs inför total oförståelse och ofta ignorans i vad de håller på med.
Detta var kort sagt en gyllene chans att lyfta Sverok och spelkulturen på en ny nivå.
Alla inblandade förbund fick välja en fokusfråga och Sveroks fråga var rätt självklar:

Varför spel är kultur och varför spel ska tas på allvar.

Jag satte mig och skrev, petade och skrev lite mer. Det var ett arbete som tog en del tid men Idealista gav otroligt bra redaktörsstöd.
Och nu är boken ute och klar! 12 förbund har skrivit om vikten med ett starkt och fritt civilsamhälle och deras mest brinnande frågor och boken är skickad till landets alla valda politiker. Det är otroligt stort detta.

I made this text! 

Det finns inte en vald politiker i landet som inte kommer kunna säga att de inte har koll på civilsamhället eller Sverok.
Och nu när Sveroks medlemmar går till ett kommunhus eller träffar en politiker kommer de kunna hänvisa till boken och att sagda politiker kanske har läst om Sverok.




måndag 6 augusti 2018

Almedalen del 2: Sverok och att åka första gången

Då har det blivit dags för andra delen i min iakttagelse från Almedalen och nu kommer det bli fokus på det roliga och bra med veckan. Den här delen har blivit ruskigt försenat men det är sådant som händer när livet och tusen andra saker hamnar i vägen.

Men Almedalen 2018 då, hur var den?

Visby hej! Alexandra och jag utanför Österport.

Jag åkte inte bara för att det var en kul grej jag kom på utan jag åkte i min roll som ordförande för Sverok. Sverok har åkt dit i rätt många år och vanligtvis skickat en eller tre personer beroende på syfte och ekonomi. I år var det jag, förbundssekreterare Alexandra och marknadsansvarig Anna Westerling som åkte för Sverok.

Jag visste verkligen inte vad jag hade att vänta när det var dags att åka. Jag hade aldrig varit där innan och hade enbart vänners berättelser om hur det varit. Men jag väntade mig att det skulle vara 1) massor med springande 2) massor med panelsamtal och politik och 3) massor med folk som drack rosévin.

Ja, det var ungefär det jag var bered på. Min plan vara att om jag såg till att ha bra skor, bra humör och framförallt såg till att lyfta fram Sverok och spelhobbyn så skulle det nog gå bäst!

Detta året var lite speciellt för Sverok för det var första gången på rätt länge som vi bestämde oss för att arrangera egna programpunkter och inte enbart sitta med i panelsamtal och liknande.
Planen var att arrangera två punkter men i slutänden hanns det inte med och det blev en.

Vårt seminarium handlade om varför spel är kultur! Det är en fråga Sverok har drivit under flera år och nu under valåret kände vi att det var perfekt att slå på stort och verkligen dra fokus till en fråga som är så viktig för våra föreningar runt om i landet.

Jag invigningstalar under vår programpunkt. Foto: Alexander Wallin

Vi höll vårt seminarium på Kapitelhusgården under onsdagen mellan 16.30 till 18.30 och vi hade ett sjukt fullspäckat program under de timmarna. Så här såg vår programbeskrivning och medverkandelista ut i slutänden:

"Spel är kultur och kultur är spel, men inte på pappret, varför är det inte så? Vad är egentligen E-sport, Cosplay, lajv och reenactment? Vad har de för behov och hur kan du stötta de kulturformerna? 

Spelhobbyförbundet Sverok har samlat Sveriges spelare i 30 år. På årets Almedalen vill vi visa upp alla de kulturuttryck som finns inom spel och samtidigt diskutera samhällets syn på spelkulturen ihop med politiker, forskare och spelentusiaster.

Hur ser samhället på spelkulturen och hur påverkas detta av att det huvudsakligen är en del av ungdomskulturen?

Lyssna på korta talks, panelsamtal och workshopa i ett späckat program. 
- Rickard Nordin, Riksdagsledamot Centerpartiet
- Marléne Tamlin, Gamingpolitisk talesperson i partistyrelsen Miljöpartiet
- Carl Heath, Chef för utbildning i RISE, Research Institutes of Sweden
- Anna Erlandsson, Förbundsordförande Sverok
- Johan Linder, Grundare och projektledare för konventet Nordsken med 10 000 besökare.
- Susanne de Paulis, Medeltidsveckan berättar om reenactment och Battle of Wisby
- Linn Eriksson, Cosplayare, Vinnare cosplay SM 2015, trea i Nordic Cosplay championship, deltagare i world cosplay summit i Japan. 
- Max Horttanainen, Förbundsordförande Svenska e-sportsförbundet, Ordförande Sverok Väst och Ordförande i Pink Orange
- Anna Westerling, Lajvdesigner och artist in residence på Riksteatern. Projektledare för bland annat En stilla middag med Familjen, Fortune & Felicity och Stockholm Scenario Festival. "


Som sagt, vi hade inte hållit något punkt under Almedalsveckan på flera år och jag ska erkänna, jag var en smula orolig att lokalen skulle eka tom och öde. Men det dök upp rejält med folk och det blev riktigt bra med bra diskussioner och frågor mellan punkterna.


Johan Linder från Nordsken berättar om hur ett konvent förändrade en hel kommun!

Jag var mer än nöjd och jag hoppas vi kan göra minst en punkt under nästa Almedalen. Det är så viktigt för vår synlighet och för att Sverok ska tas på allvar. 


Förutom vår programpunkt så medverkade jag i två panelsamtal, det första under tisdagen som handlade om psykisk ohälsa i det unga civilsamhället (som arrangerades av Sveriges Blåbandsungdom), och den andra under torsdagen som handlade om jämställdhet inom E-sporten (där arrangörer var Sverokföreningen Femalelegends)


Efter panelsamtalet om psykisk ohälsa i det unga civilsamhället! Ulrikah Reihs, jag,
Fredrik Berggren och moderator Lucas Nilsson

Det var väldigt trevligt och under båda panelsamtalen gick tiden alldeles för fort!


Och resten av min tid i Almedalen så gick jag på alla punkter jag hann med som hade tema på antingen spel, kultur eller civilsamhället. Jag hann med hälften och det var massor som krockade vilket var riktigt frustrerande. Men jag känner mig ändå nöjd med vad jag hann med. Jag hade en plan när jag åkte dit att fokusera på just ett tema för veckan och denna gång blev det som sagt spel, kultur och civilsamhället. Detta för att det var vad jag kände var mest aktuellt för Sverok och där jag behövde ha mest koll på för vår räkning.
Det var en bra plan att ha för jag kände att det gav massor och framförallt så hann jag prata med intressanta och bra människor och presentera de för Sverok och eventuella samarbeten i framtiden.



Jag i väntan på att Högskolan i Skövde ska dra igång sin punkt
"Så ska datorspelens drivkrafter få fler unga i sysselsättning"

Under hela veckan hade jag superbra hjälp och guidning  av mina huskamrater, Anna och Hanna från Riksförbundet Unga Musikanter (RUM) och Alexander som är tidigare ordförande för Sverok och som nu är politiker. Även Anna Westerling som är Almedalsveteran! De tipsade mig massor om vad jag borde tänka på, göra, gå på och framförallt hur jag skulle hålla koll på allt. Det var guld värt.

Triss i Annor! Anna Westerling, jag och Anna Rydborg från RUM

Sedan alla mingel...Jag är ingen född minglare, snarare är jag rätt skygg och blyg men Alexander har för vana att putta mig in i en grupp människor, introducera mig och sen gå.

Det är en hård skola men den har börjat fungera. Jag blir bättre för varje gång och jag hade verkligen nytta av det nu under veckan vilket resulterade i en rad nya kontakter som förhoppningsvis är bra för Sverok i framtiden.

Slutligen så hann jag fika med politiker, spelföreningar, kulturmänniskor och civilsamhällesmänniskor i massor. Jag sprang på AW och pratade spelhobbyn och Sverok tills jag kände mig lika blå som mitt hår. Och det var så otroligt givande. Mängden kontakter jag hann knyta under veckan och den låga tröskeln att prata med politiker var enorm och framförallt så lade det en sådan bra grund för framtida samtal. Jag hade redan hunnit följa upp en del och mer kommer ske när alla är tillbaka efter semestern. Som en bonus hann jag se VM- matchen mellan Sverige och Schweiz och jubla över vinsten, äta sockervaddsglass och hälsa på en tidigare kollega.

Så för att sammanfatta min första Almedalsveckan:


  1. Det var mindre springande (pga bra planering).
  2. Det var massor med panelsamtal och politik men det var dialoger och inte monologer vilket gjorde att det var givande på en nivå jag inte väntat mig.
  3. Jag såg inte skymten av något rosévin men däremot massa mat på alla mingel.


Framförallt gav veckan mig mycket tankar om Sveroks roll i spelsverige, både bland branschfolk, företag och förbund.
Detta år fanns ett samlingsnamn för allt som rörde kultur som hette Kultur i Almedalen.Min dröm är att om 5 år kanske Sverok står som knutpunkt för Spelkultur i Almedalen och att vi kan vara det nav som knyter ihop bransch, företag och föreningar och bidrar till att vi alla jobbar åt samma vision men på olika sätt. Vi har alla så mycket att ge och vi älskar alla spel.
Men det är i dagsläget bara en dröm från min sida och inget förankrat eller spikat. 

Men i korthet var det en otroligt givande vecka som jag upplever behövs. Här hålls samtal och seminarium som utvecklar och driver det politiska samtalet i Sverige och som påverkar företag, civilsamhället och utvecklare. Det är en vecka som skapar dialog, förståelse och som minskar avståndet mellan makthavare och medborgare. Det gör det enklare för människor som arbetar på olika håll att mötas på panelsamtal, seminarium och workshops och knyta kontakter för framtida samarbeten.
Det är synd att det är så otroligt dyrt och att det är på en ö i havet men jag har verkligen fått revidera min syn på Almedalsveckan. 
Det fyller sin funktion och skapar en bra plattform att arbeta vidare från under kommande månader.

Mer läsning på temat:

söndag 8 juli 2018

Varför spel ska vara kultur

En del av vad jag gör i Sverok (en rätt stor del) är att driva politisk påverkan så att spelkulturen och framförallt Sverok då såklart rör sig framåt. 
Det handlar om mycket möten, samtal och att alltid ha en slags fingertoppskänsla över vad som händer i civilsamhälle och i politiken.

Det handlar också om att skriva debattartiklar och inlägg. Nu när Sverok i Almedalen skulle driva att spel ska vara kultur så skrev jag en debattartikel i Metro. 


Jag har redan delat den en del under förra veckan men nu hamnar den här på bloggen med för att alla som inte har mig på facebook ska kunna läsa.

Debattartikeln hittas här nedanför och ni kan även se videon som filmades till. 




tisdag 26 juni 2018

Jag och ordförandeskapet i Sverok

Juni månad är här och därmed har halva min tid som ordförande i Sverok passerat. Det är lite bisarrt att tänka på för det känns som jag knappt hunnit bli varm i kläderna än.  Så detta är mitt försök att sammanfatta några väldigt intensiva och roliga månader.

Vi kör det utifrån några av de vanligaste frågorna jag fått.

"Hur är det? Är det drömjobbet?"

Mitt svar är både ja och nej.

Sverok är fantastiskt roligt och underbart. Att jobba heltid med att utveckla spelkulturen i Sverige och att dagligen få gräva ned mig i det är sjukt roligt.
Det finns dagar då det känns mindre kul, ofta dagar då jag är trött och sliten . De dagarna undrar jag såklart varför jag gör detta.
Med andra ord är det precis som vilket jobb som helst.

Jag sitter för det mesta på kontoret i Stockholm och jobbar.
Någon gång i månaden åker jag hemåt till Göteborg

Eller nej, inte som vilket jobb som helst eftersom detta med att vara ordförande för Sverok är ett kall.
Det tar enormt mycket tid vilket jag var väl medveten om och även förberedd på. Jag jobbar i princip 24/7 och har vant mig vid att folk hör av sig med frågor i tid och otid.
Det är sena kvällar, helgresor och möten. Det är extrajobb och det är att förutsäga det oförutsägbara och hantera det när det kommer flygande.
Det är att alltid vara proffsig och trevlig mot människor och det är mycket resande. Jag tror att jag i snitt klockar tio resdagar i månaden, ofta mer.

Jag har blivit en van tågresenär vilket är imponerande eftersom jag blir åksjuk jämt.
Men tabletter och dator håller det i schack.
Detta var som sagt något jag visste om och det är en del av uppdraget. Nackdelen är att det är svårt att planera in vettig ledighet eftersom det ofta kommer flygande bollar som måste hanteras snabbt.
I korthet är Sverok fantastiskt och det roligaste jag gett mig in på
Men det är inget drömjobb eftersom det inte är ett vanligt jobb.
Det är en heltidssyssla och något jag gör alla tider på dygnet. Det är ofta otacksamt eftersom få förstår hur mycket jag jobbar men det vägs upp av alla fina människor jag träffar.
Att vara ordförande i Sverok är inte något jag gör för att det är coolt.
Jag gör det för att jag älskar spelkulturen i Sverige och vill se den utvecklas till att bli ännu bättre.

(Och innan ni frågar, jag ser till att vila och ta hand om mig. Hållbart engagemang ftw!)

Hur har första tiden varit?

Det har varit otroligt mycket. Jag har på mitt vanliga sätt gått in i Sverok till 200% och lagt otroligt mycket tid på det, både att sätta mig in i allt jag måste veta och även att se till att hinna med allt.
Som alltid vill jag göra mitt bästa och här är lite av vad jag gjort:

  • Jag har planerat in mycket konvent för att kunna komma ut bland medlemmar och få en kontakt till dem.
  • Jag har massor med möten med nya och gamla samarbetspartners till Sverok.
  • Jag jobbar med min del av verksamhetsplanen samt alla bollar som kommer flygande åt mitt håll.
  • Jag driver politisk påverkan genom att vara synlig i debatten, gå på möten och seminarium om civilsamhället samt se till att medverka i media när det går.
  • Jag hanterar situationer som uppstår i förbundet och har möten om hur Sverok kan vara en aktiv del i civilsamhället.
  • Jag planerar och bokar in styrelsemöten och SLAG (distriktskonferenser som hålls två gånger om året)
  • Jag arbetsleder styrelsen och försöker se till att de har vad de behöver i sitt arbete för att förverkliga verksamhetsplanen.


Känslomässigt har det varit en vild berg och dalbana i över hur mycket jag inte kan vs mycket jag faktiskt kan. Jag tvivlar på mig själv varje dag och känner mig bäst varje dag.
Men mitt i allt detta så utvecklas jag något enormt och jag hoppas att Sverok får tillbaka av det.

Jag är så jädra glad att Sverok har ett så bra och stabilt kansli som jag kan luta mig emot och som kan typ allt. De är fantastiska. Lite extra kärlek till Johan Groth som är bäst kanslichef, Sanna Hedlund för att hon är mest awesome och Chrisp för att han kan allt och är den kanske gladaste människan jag vet.

Vad har varit lättast och vad har varit svårast ?

När jag började som ordförande trodde jag att det svåraste skulle bli att representera förbundet och prata med folk. Jag är en rätt skygg och blyg människa egentligen så jag var lite orolig för hur det skulle gå.
Men den biten har snarare flutit på riktigt bra, både att prata med utomstående om vad Sverok är och vad vi gör samt att prata med medlemmar jag inte känner.
Numera är det en av de sakerna jag tycker är roligast.

En av de saker jag visste skulle gå bra var att arbeta strategiskt och övergripande och peka ut riktningen för förbundet, både när det gäller att arbeta med verksamhetsplanen och att se långsiktigt vad vi behöver göra.
Det är lika roligt som jag trodde det skulle vara.

Godis med Förbundsekreterare Aleandra är också rätt kul :D

Det knepigaste har varit att ha en ny roll i styrelsen. Som ledamot kunde jag vara en del av styrelsen men som ordförande så arbetsleder jag den. Det gör att mötena för mig handlar mest om just arbetsledning och fokus på att se hur vi går vidare i vårt arbete samt fånga upp när något tappas.
Det är en skillnad mot innan då jag kunde fåna mig och spela spel samt ha samtal till midnatt på tidigare möten.
Den tiden finns inte nu för mig och jag förstår för första gången varför flera av mina gamla chefer ibland valde att inte vara med på vikariefester och sommarfester på jobbet.
Det blir inte samma sak eftersom i en chefsroll hamnar en lite vid sidan av och utanför eftersom du arbetsleder.
Jag vänjer mig fortfarande vid det och det landar mer för för varje möte.Det är något som varje chef måste vänja sig vid och jag pratar om det med andra förbundsordföringar och även gamla chefer jag haft innan i livet.

Vilka har dina största utmaningar varit?

Hej och hå. Utan tvekan har det varit turerna med Nordea och de nya bankreglerna som var lite som en blöt yllefilt att hantera.
Sedan har det varit att titta på hur Sverok ska hantera framtiden, både när det gäller det finansiella och även när det gäller vilken typ av förbund vi ska vara.
Sverok är ett ungdomsförbund men vi har många medlemmar som är över 26 och jag tror benhårt på att vi behöver varandra för att vara bäst. Vi behöver olika erfarenheter, olika åldrar och olika bakgrunder för att kunna ha en levande och bra spelkultur.
En annan stor fråga har varit hur vi främjar det ideella engagemanget bland våra medlemmar och hur vi ser till att skapa mer transparens och kunskap om vad Sverok gör.
Den jobbas det på löpande och det är en av de viktigaste frågorna som jag alltid har med i huvudet.


Vad är viktigast för dig i ditt arbete?

Förutom att genomföra Verksamhetsplanen och förverkliga de mål som förbundet satt upp i form av strategiskt arbete så älskar jag att träffa medlemmar. Jag älskar att komma ut på konvent och prata med de som precis som jag brinner för spelkulturen.

Konventsliv ftw! Här på Nordsken med Sanna 

En sak som var viktig för mig detta året var att planera in så många konvent som möjligt att åka på, vare sig jag åkte på de som privatperson eller som Sveroks ordförande, just för att jag vill veta vad folk tänker och tycker om Sverok.
Det är så lätt att sitta och jobba strategiskt och långsiktigt men samtidigt tappa bort anknytningen till medlemmarna och varför jag gör detta.
Jag kan killgissa vilt vad folk tänker eller så kan jag se till att komma ut och prata med folk för att få en mer konkret fingervisning.

Dessa är de konvent jag har inplanerade i år. Vissa har redan varit med ni förstår grejen :)

Prolog  (min bloggpost om konventet)
Gothcon  (min bloggpost om konventet)
Nordsken  (min bloggpost om konventet)
SweCon/Fantastika (min bloggpost om detta)
Dreamhack Summer (min bloggpost om detta)
NärCon Summer
WarCon
Confusion

Vissa av de här konventen åker jag på regelbundet och vissa är nya men jag har försökt att få till en bra blandning.
Och nej, Sverok betalar inte mitt deltagande på alla dessa :)

Till den här listan kan ni lägga till Almedalen, Järvaveckan och förmodligen Bokmässan samt två lajv som jag åker på helt privat (Hey, jag tänker inte sluta lajva bara för att jag har fullt upp!) samt att jag spelar datorspel lite då och då.

Jag försöker att nå ut till alla som är medlemmar i Sverok så gott det går, inte bara i medlemsbreven utan genom att skriva här, genom att livestreama på min facebooksida och genom att skriva i Fenix varje månad. Jag och Alexandra postar dessutom varje tisdag på Sveroks facebooksida och Alexandra presenterar Månadens styrdokument för att alla ska kunna djupdyka i de dokument som gör Sverok lite bättre än alla andra.
Och sedan försöker jag som sagt genom att åka runt och besöka konvent.
Det känns som att tiden går alldeles för fort för att jag ska hinna med allt.

I varje nummer av speltidningen Fenix hittar ni en krönika av mig där jag berättar om Sverok.

För att sammanfatta:

Sverok är inte så mycket ett jobb som ett kall för mig. Det är något jag gör för att jag älskar spelkulturen och alla de människor som finns i den.
Jag jobbar på tok för mycket (eftersom det är så pass kul) men jag tar sovmorgonar för att vila ut och när jag är ledig så slänger jag telefonen i ett hörn.
Jag reser enormt mycket och har otroligt mycket givande och roliga möten samtidigt som jag jobbar med hur Sverok ska vara i framtiden.

I korthet har jag aldrig haft så lite tid att spela spel eller träffa vänner men å andra sidan har jag aldrig haft så mycket givande samtal och träffat så mycket nya människor.

Träffa Sverok Mälardalens styrelse i början av året var jättetrevligt!

Här är lite bra länkar om Sverok:

Sverok.se/ - Detta är hemsidan som berättar om vad Sverok är för den som undrar vad katten en spelhobbyförbund egentligen gör. Här hittas info om vilka som jobbar på Sverok, om styrelsen, om vad en spelförening är och om våra största projekt.

medlem.sverok.se - Detta är hemsidan för dig som är medlem i en Sverokförening. Här finns info om hur det fungerar att driva en förening, vad Sverok har för krav, checklistor för bland annat tillgängliga möten och våra uppförandekoder för att nämna några saker.

Spelkartan - Din guide till allt kul som händer i spelhobbyn.

Uppdragslistan - Vill du veta vad katten förbundsstyrelsen gör under året och vem som gör vad? Här ligger alla våra uppdrag och du kan följa hur det går med de under året!

Infobanken - Här ligger alla våra styrdokument som är de dokument som fastställs av förbundsstyrelsen och som pekar ut riktningen för hur förbundet ska arbeta. Undrar du hur arbetsgrupperna fungerar, vad våra riktlinjer för kost egentligen är eller hur Sveroks strategi för tre år framöver ser hur? Eller hur kansliet jobbar på Skype? Allt finns här såväl som våra protokoll från förbundsstyrelsemötena och även från Riksmötena genom historien(riksmötet är Sveroks årliga möte där 101 valda ombud beslutar om bland annat verksamhetsplan och budget )

Sverokpodden - Här kan du uppdatera dig på det senaste som händer inom Sverok!

Civilsamhällespodden -Detta är den allra bästa podden om civilsamhället i Sverige. En ny gäst varje gång som ihop med programledare Tjarls Metzmaa nördar ned sig i alla aspekter av föreningslivet