Världens bästa mobilsignal

Min mobil är en trogen sak som hållit i ett antal år nu, jag gillar den skarpt. Men jag tog innan sommaren och bytte till en mycket diskret ringsignal, nämligen temat till tv-serien "Game of Thrones".
Sjukt episkt men den är lite för tyst och lite för diskret. För jag missar samtal hela tiden, till och med när jag har telefonen bredvid mig. Mindre bra.

Så igår satte jag mig i åskvädret och skapade mig en ny mobilsignal. Det blev en bit ur första öppningslåten till den helt briljanta animeserien "Attack on Titan" Och hör jag inte den här signalen, då är det något allvarligt fel på mig.

Halmstadslivet råkade hända!

Det blir väldigt lite bloggat nuförtiden. Orsaken till det är att jag ännu en gång tillbringar sommaren nere i Halmstad på grund av jobb. Det är väldigt trevligt, Halmstad är en underbart mysig stad och detta med jobb är alltid en bra grej!

Jag har nu bott här nere i cirka fyra veckor och det har varit väldigt intensivt (bara det att jag först nu haft tid att blogga om det säger ju en del) men samtidigt väldigt kul. Långa dagar, enormt situmlerande och roligt arbete och nya vänner som bjuder in till brädspelskvällar är lite av det som fyllt min sommar så här långt.

Jag går och tränar, jag har tagit upp mitt syende igen och vikingatunika nr.... tre tar form och passas in som bäst. Jag promenerar, lär mig äta Kvarg (fråga inte varför, det fastande bara), provar öl och cider på diverse after works med kollegor.
Det är enormt varmt just nu som ingen väl har missat men det trivs jag väldigt bra med. Sandaler är grejen!
På helgerna åker jag hem till Svart och Fnatten och hinner träffa vänner en smula under helgerna.
Det enda jag inte hinner med är att spela tvspel, det har sorgligt nog fått stryka på foten helt.
Men det kommer en höst.

Just nu trivs jag väldigt bra med livet.

En glimt av mitt rum i Halmstad.

Spelkultur och feminism 14 juni i Malmö

Och så var det äntligen dags för eventet. Det stora. Det som jag ihop med Thom arbetat för i månader på fritiden. Ja, jag måste trycka på att hela detta som jag tänker skryta om nu har jag roddat på lunchraster,kvällar och nätter (förlåt mig älskade Svart och Fnatten, jag ska verkligen ge er mer tid i höst)

Det event jag talar om är Spelkultur och feminism. Något som startade som en idé i Sveroks ordförandes Rebecka Prentells huvud och som hon sedan drog i mig och Thom för att arrangera. Något som vi sedan ägnade månader åt att planera, boka föreläsare till, hitta en vettig lokal och slutligen rodda det på plats.

Så vad är då Spelkultur och feminism?
 För enkelhetens skull så saxar jag ur eventbeskrivningen:

"I samband med den internationella feministiska konferensen Nordiskt Forum och den alternativa festivalen Feministisk Festival anordnar Spelkultur i Skåne och Sverok en spelkulturens dag på temat feminism. Den 14 juni intar vi Suellska Villan i Malmö och fyller den med paneldiskussioner, föredrag, workshops och prova-på-aktiviteter som är tänkta att lyfta fram de feministiska satsningar som finns inom Sverok och spelkulturen. Dessutom kommer det att finnas möjlighet att träffa och nätverka med några av Sveriges coolaste nördfeminister. Missa det inte!"

Vår första tanke var att ha den på Nordiskt forum men efter lite mailande insåg vi att det skulle bli för dyrt att hyra in oss där. Det skulle sluka två tredjedelar av vår budget och då skulle vi inte ha råd att fixa föreläsare eller ens el... Så vi strök det alternativet och beslutade oss efter lite tänkande att ha det på Suellska Villan. Och det visade sig vara en klokt beslut, det är en otroligt vacker lokal med mycket charm och med bra kök. Enda nackdelen var att den inte var funktionsanpassad men man kan inte få allt. Tyvärr.
Vi fick tillgång till två salar, en på andra våningen där vi tänke ha prova-på-aktiviteter inom spel och en på bottenvåningen där vi tänkte ha föreläsningar och panelsamtal.
Efter vi bokat lokal började vi tänka på vad vi ville ha i programet och vilka vi ville boka. Och sedan startade det stora mailandet. Vissa svarade ja, vissa kunde inte men heja på oss och och vissa svarade inte alls.
Det slutliga programmet såg ut så här:

09.45 öppnar Spelkultur och feminism i Bagarstugan. Arrangörerna Thom och Anna håller ett kort invigningstal och presentation av dagen.

*Följande saker kommer hållas i Bagarstugan

10.00 - Föreläsning “Nördfeminism- Shit people say” av Josefin Westborg

11.15 - Panelsamtal om arrangörsskap och communitybyggande. Medverkande: Elaine Boström, Maria Rodén,Fanny Nordgren, Jennie Larsson

12.15 - Paus för Lunch

13.30 - Föreläsning “Sword Princess Amaltea- fantasymanga där könsrollerna är ombytta av Natalia Batista

14.30 - Panelsamtal om spelbranschen och dess villkor. Medverkande: Johanna Nylander, Kerstin Alex,Karin Rydling, Åsa Roos

15.25 - Panelsamtal om representation av kvinnor i populärkultur. Medverkande: Natalia Batista, Åsa Roos, Cecilia Billskog och Josefin Westborg.

16.20 - Avslutningstal av Sveroks ordförande Rebecka Prentell.

17.00- Tack för i år!

*Följande saker kommer hållas i Salen (en våning upp) 

10.00 - 16.00: Prova- på stuga där man kan spela figurspel, Magic the gathering, Star Wars -figurspelet och premiärvisning av Words of Oz.

Cecilia Billskog, en av arrangörerna för lajvet Suffragett kommer också finnas på plats med material, bilder och dräkter från lajvet.

Jag får detta att låta så uppstrukturerat men alla frågorna vi slets med: Kommer någon dyka upp? Gah, det kommer komma för många, fler stolar! Vart är vattenkannorna?Har vi råd med detta(Jag mest hela tiden) Ja, vi har en budget!(Thom mest hela tiden)

På torsdag kväll åkte jag ned till Malmö, missade att hämta ett ljudset i Helsingborg och fick åka en timma tillbaka för att hämta det (yey). Jag och Thom rekade lokalen ihop och planerade vad vi var tvugna att göra för inköp. Vi insåg bland annat att vi hade missat detta med kaffekokare... Så det blev en panikboknng av en kaffevagn för vår egen hälsas skull. (det och att våra volontärer hade dödat oss...)

Tillslut kunde jag ramla i säng efter mer än sju timmar i bil den dagen. Yey.

Fredagen ägnades åt handling, roddning, mottagning av stolar, hämtning av stolar och planering på hög nivå.

Jag hann dock med att springa iväg till Feministisk festival som låg i parken utanför vår grind och delta i en panel om Nördfeminism. Det var första panelen jag satt med i och det var riktigt kul och fick senare veta att publiken uppskattat den mycket. Om ni missade den så jag lugna er med att det finns en risk att det blir en retake av den på bokmässan senare i år :)

Panel om Nördfeminism. Från v: Moderator Johnie Ekman, Karin Waller, Natalia Batista, Jag, Antonia Rojas och Yossra El Said. Foto:Amanda  Casanella 

Den natten sov jag hos Amaltea och hennes partner i Lund. Sjukt jädra trevligt och det var kul att äntligen få tala mer IRL med Amaltea, hon är verkligen en fantastisk människa på alla sätt. Svart kom ner senare på kvällen och hängde med oss medan vi spelade spel.
Tillslut grydde lördagen. Jag var stennervös, trött och samtidigt överpigg. Thom och jag började rodda, våra underbara volontärer kom dit i tid och redan 09.30 så var det besökare på plats.

Och det är så skönt när alla ens onda aningar bara kommer på skam. Allt gick verkligen perfekt. Föreläsningarna, panelerna, prova-på-rummet... Allt bara flöt på. Igen, våra volontärer var fantastiska.

När klockan slog 17.00 och jag och Thom tog och highfivade till applåder från besökarna så var jag så jädra lycklig.

Trött men lycklig.
Igen, tack alla besökare, alla volontärer och våra fantastiska paneldeltagare och föreläsare för en fantastisk dag!

Tack vara den eminenta Sara Fritzon så stremades allt under dagen och kan ses i efterhand på nätet.

Del 1 (Föreläsning “Nördfeminism- Shit people say” av Josefin Westborg och  Panelsamtal om arrangörsskap och communitybyggande. Medverkande: Elaine Boström, Maria Rodén,Fanny Nordgren, Jennie Larsson)

Del 2 (Föreläsning “Sword Princess Amaltea- fantasymanga där könsrollerna är ombytta av Natalia Batista, Panelsamtal om spelbranschen och dess villkor. Medverkande: Johanna Nylander, Kerstin Alex,Karin Rydling, Åsa Roos,  Panelsamtal om representation av kvinnor i populärkultur. Medverkande: Natalia Batista, Åsa Roos, Cecilia Billskog och Josefin Westborg.och tillsist avslutningstal av Sveroks ordförande Rebecka Prentell.)

Talare på Geek Girl Meetup: MakeIT

I helgen så drar jag till Stockholm stad igen, min andra underbara hemstad! Hurra hurra!
Jag ska träffa fina Vargsyster och min bästaste Angel på kvällarna men hela lördagen och kanske en del av söndagen så ska jag delta i Geek Girl Meetup: MakeIT på Tekniska museet.

Jag ska även hålla en kort föreläsning om ISIS och hur man skapar ett nördfeministiskt initiativ från grunden. vilket just nu känns sjukt läskigt och oförberett men som nog kommer gå bra i slutänden.
Men jag är väldigt glad och hedrad över att de frågade om att jag ville föreläsa. Jag går på klockan14.00 i Althinsalen(för övrigt världens kanske mest skräckinjagande föreläsningssal, huga!) och pratar i en halvtimma.
Det finns biljetter kvar för hela helgen och det är många extremt bra talare och personer som ska prata så jag rekommenderar verkligen alla i Stockholm att skaffa biljetter och bege sig dit :)

Geek Girl Meetup som arrangerar är en ideell förening vars huvudsyfte är att (saxat från hemsidan):

Stärka kvinnors innovationskraft genom att:
- Lyfta, stödja kvinnliga förebilder inom teknik och entreprenörskap.
- Skapa och möjliggöra aktiv kunskapsutväxling genom nya nätverk, mötesplatser och resurser.

Kort sagt, det är en riktigt grym förening som har gjort flera grymma arrangemang och event. Det bästa är att de finns över hela Sverige.  Man kan läsa mer om på detta på deras hemsida och på deras facebooksida.

Ale Vikingamarknad

Valborg för mig innebär sedan ett par år tillbaka Ale vikingamarknad. I år blev det en kortare tur över lördagen, tidigare år så har jagch Svart som regel lånat ett tält och sovit över hela helgen. Men vi har båda ett extremt aktivt liv med jobb och vänner och på sista tiden så har vi varit så upptagna att vi knappt fått andas. En dagstur var precis vad vi orkade med i år.

Så på lördagen så plockade vi upp MsMemberger och styrde mot Ale. Vi var väl förberedda med matsäck, filtar och pyssel för lediga stunder i solne men i slutänden var vi så upptagna med att prata med folk vi kände, mysa och springa på marknaden att ingen av oss ens tog upp sitt pyssel. Mat blev det dock, Svart hade lagat en jättegod kycklingpaj med bacon, svamp och massor av ost, jag hade misslyckats med två brödlimpor och MsMemberger hade tagit med flera enormt goda ostar, korv och äpplen.

Behöver jag säga att vi inte var hungriga när vi åkte hem?



Några av Andrimners fina saker.

Jag är lite kluven till vikingalivet just nu. Det är inte det att jag tappat intresset för vikingatiden, kulturen eller kläderna. Jag älskar det fortfarande.
Men jag märker att jag känner en rastlöshet vid tanken på att "bara" hänga på marknader, pyssla och titta på saker. 
Jag satt länge och funderade på hur det kommer sig att detta med att åka tjugo minuter till en vikingamarknad för en helg känns jobbigare än att åka över halva landet (Halmstad Karlskrona) mitt i natten för en dags lajvande i vikingatid.  Det som skiljer är att det ena är lajv där jag kommer alltid bli stimulerad, jag kommer aldrig bli uttråkad och jag kommer alltid ha fullt upp för att lajvet driver mig framåt. Det andra är en marknad där det är jag i vikingakläder men i nutid och massa nutida besökare. Det blir inte lika avslappnat för mig eller lika givande.
Sedan blir det med komplicerat när det är folk som aktivt skadat mig eller tycker illa om mig på en marknad, så som nu. Det blir inte jobbigt men störigt och får mig att känna mig väldigt malplacerad.

Detta låter väldigt deppigt och så illa är det inte. Jag kommer fortfarande åka på vikingamarknader och lägga ner på tok för mycket pengar jag inte har på tyg, tält och allt möjligt. För det är ju kul. Det är bara det att lajv är lite roligare





Jag har enormt mycket vikingabling... Men det finns de som har mer!

Det är något speciellt att sitta lutad mot vänner vid elden. När det är så kallt att benen fryser om man inte kavlar upp kjolen och värmer huden. Det är lite magi.

 

"ISIS - Nördfeminism i kubik" på Gothcon 2014

Jag sitter helt utslagen i solen och kan andas igen. Årets ISIS - Nördfeminism i kubik på Gothcon är över för i år och jag kunde inte varit mer nöjd eller stolt.
Jag valde att göra ett kortare ISIS än förra året, dels för att det är rätt slitigt att dra i allt själv och dels för att jag ville hinna spela spel på Gothcon för en gångs skull (min nördnerv behöver det så mycket!).
Så i år blev det mellan 14-19 på fredagen.
Men låt mig börja från början. Först var det detta med fotoutmaningen jag pratat om innan. Jag vill ju gärna att ISIS ska innehålla olika saker som folk kan delta i även fast de inte kan åka på Gothcon. Förr året gjorde jag en webbenkät för kvinnliga nördar och efter lite tänkande så beslutade jag mig att detta årets göra en fotoutställning. Så jag skapade ett facebook-event och postade ut det i alla grupper där jag trodde att det skulle vara intressant samt såklart på twitter. Alla var fria att skicka in bilder,enda kravet var att man skulle vara nörd och feminist samt att jag ville se ansiktet på bilden.
Jag öppnade eventet där jag uppmanade folk att skicka in bilder den 26 mars. När jag stängde det kl 23.50 den 16 april så hade jag fått in 197 bilder. Det var enormt mycket mer än vad jag trodde att jag skulle få in.
En sak som slog mig när jag gick igenom alla bilderna på onsdags-,och torsdagskvällen var den enorma kreativitet, glädje, engagemang och bredd som finns inom nördfeminism. Alla bilder var helt fantastiska, alla gjorde mig fånigt glad och vartenda en visade fantastiska människor som älskade feminism och sin nördhobby.
Och jag hade helt underskattat hur mycket en fotoutställning drar folk eller hur mycket besökare som skulle komma till ISIS.
Jag, Svart och Khazad stod och satte upp alla bilderna en timma innan öppning så dök Gnistrar (som skulle hålla i två föreläsningar) upp.

– Anna, du vet att det är typ kö utanför?
– VA?
*öppnar dörren på glänt och tittar ut på alla förväntansfulla människor utanför. Stänger långsamt dörren igen*
– Jag får nog be om en större sal tills nästa år...

När jag slog upp dörren till ISIS kl 14 på fredagen så vällde det in folk, det var konstant full inne i salen och utanför med. Jag stod i dörröppningen och gjorde under två timmar i princip inget annat än att tala med folk om feminism, kvinnor i spelkulturen och blev generad över att folk gav komplimanger över hur bra det var att ISIS fanns.
När sedan föreläsningarna körde igång så var det fullsatt konstant och då smög det ändå in lite folk under tiden och satt på golvet eller stod upp.
Föreläsningarna ja... Jag saknar ord lite för hur bra alla tre var. Först ut var Josefin Westborg (mer känd i min blogg som Gnistrar) som föreläste om "Nördfeminism - Vad är det?". Efter det höll coola Natalia Batista föreläsning om sin manga Sword Princess Amalthea där hon vänt på könsrollerna. Mycket spnnande och bra med en manga som krossar kroppsnormer, könsnormer OCH har tänkt till rejält när det gäller etnicitet. Ja jädrar, riktigt bra!
Sist så höll Josefin sin arga föreläsning "Nördfeminism - Shit people say" där hon tog upp de vanliga dåliga argumenten feminister brukar få höra(som den gamla godingen: "Jag är inte feminist, jag är humanist") och bara krossade dem.

Natalia Batista, jag själv och Josefin Westborg på årets ISIS på Gothcon. Foto: Gill Edgar

När jag tillslut kunde plocka ner och stänga med hjälp av Khazad och Svart så var jag så jädra slut men samtidigt så glad för den fina och givande respons som fåtts och som fortsatte att strömma in under hela konventet, både till mig och till föreläsarna.
För att citera Natalia på facebook senast idag:
"Det bästa med ISIS och satsningen är att diskussionerna är igång. Jag hade minst 3 feminism-samtal med andra som sett föreläsningarna eller hört talas om ISIS. Yes!"

Jag är glad att ISIS lyckas med att väcka tankar och bidra till givande samtal. det behövs för att få bort den sexism och den sunkiga attityd som fortfarande finns i nördvärlden. ISIS behövs, inte bara på Gothcon men för spelkulturen i stort och jag vill fortsätta att få det att växa.

Något som också gjort mig väldigt glad är den mediala täckning som ISIS har fått. Gothcon själv ahar varti sjukt grymma på att lyfta ISIS och alla tidningar som har skrivit om G
I torsdags morse så var jag och Frk Karlsson med i P4 Göteborg och jag pratade om ISIS, en kortversion av inslaget kan ni hitta här.
Och mitt när jag stod som bäst och riggade i ordning fotoutställningen en timma innan öppning i fredags så sa Gothcon att SVT Västnytt ville prata med mig vilket de fick. Det inslaget sändes sedan nationellt i Rapport på Påskafton vilket jag fick reda på via Facebook och massa sms och mail som damp in.
Jag är inte jätteförtjust i hur de lagt upp inslaget, detta att de vill lyfta fram nördfeminism och andelen tjejer på konventet men enbart talat med manliga besökare förutom mig. Jag förstår att de talar med Alexander Hallberg (Gothcon-general deluxe), annat hade jag blivit sur över för han är extremt vettig och bra men är det så svårt att grabba några av de kvinnliga spelarna på Gothcon och prata med dem?
Sedan så är ISIS inte en förening utan ett initiativ drivet av mig vilket de kunde kolat upp men det är lätt hänt att sådana fel görs.
Journalisten i mig vet sjukt väl hur jobbigt det är att skickas ut på något med uppmaningen "Filma/banda allt du ser så bestämmer vi vinkel sedan" vilket det känns som det har blivit här". Men Susanne Jungmar och fotografen var trevliga, vettiga och bra att prata med och jag är glad för att de ville lyfta fram ISIS. Inslaget kan ni hitta här. 

Det är nu spikat och klart att det blir ett ISIS på 2015 års Gothcon så jag kommer ägna våren åt att planera inför det, sätta ihop en rejäl hemsida och en ny logga. Men jag vill även få ISIS till andra konvent och platser i Sverige så det ska jag titta på mer också.
Detta kommer bli ett bra år. Mer ISIS, mer nördfeminism och mer feminism överlag!

Det blir inget jävla grattis på kvinnodagen

Internationella kvinnodagen alltså. Jag har haft en kluven relation till den. Från att ha varit helt "Va, finns det en kvinnodag?" till "JAAAA, vi måste fira kvinnornas dag!" och nu slutligen bara...Nej.

Jag vill inte fira Internationella kvinnodagen. Jag vill verkligen inte det. För jag tycker att kvinnors rättigheter ska stå i fokus alla dagar om året, jag vill se mer, bättre och mer intensiv kamp för att kvinnor ska få lika mycket rättigheter som män och framförallt så vill jag slippa känna att imorgon, då är vi tillbaka i en ojämställd värld för att då är kvinnodagen över och det är dags att gå tillbaka till vardagen.
Bland alla grattis på facebook till höger och vänster så vägrar jag att säga grattis till mina medkvinnor för att vi har en egen dag.
Missförstå mig rätt, jag tänker minnas och hylla de fantastiska kvinnor genom historien som gav oss så mycket av de rättigheter vi har idag. Och mitt hjärta är fyllt med kärlek till alla de underbara människor som tillsammans med mig för kriget för feminism och mer jämställdhet varje dag, året om.
Men det skär i mig att en del tycker att det räcker med en dag och that´s it. Eller ännu värre, de som inte greppar de orättvisa strukturer och det förtryck som drabbar en bara för att man är kvinna.

När kvinnor har lika mycket rättigheter som män, när det inte görs program som påstår att "feminismen har gått för långt", när kvinnor slipper bli kallade hora eller slampa beroende på vad de har på sig, när jag slipper ägna timmar åt att debattera varför det inte är okej att dra våldtäktsskämt... Ja listan kan göras hur lång som helst.
När det faktiskt är en jämställd värld mellan könen, då tänker jag stå och gråta av lycka och slänga rosenblad över hela världen.
Vill du göra skillnad och hjälpa till, säg inte grattis till alla kvinnor du ser och känner. Ge inga rosor. Gör något konkret istället. Det är inte svårt.

(Och ja, innan någon hinner kläcka det gamla argumentet : "Detta drabbar män också!!"  Ja det gör det men du är på fel forum. Jag talar om kvinnor just nu. Tack.)

Prolog 2014

Min kropp är trasig och trött och fast min hjärna är fylld av bra idéer och mysnöjdhet så är den med rätt slutkörd.
Ja, i helgen så åkte jag iväg på lajvkonventet Prolog för andra året i rad. För att vara ärlig var jag så totalt trött och nere så jag var inte alls pepp. Men det blev väldigt bra ändå. Det var trevligt att träffa hela KH-crewet igen och jag hann med en massa kul programpunkter även fast jag följer min tradition att inte gå på ett enda lajv på Prolog.
Kort sagt så var det en väldigt bra helt med mycket vänner att prata med och på tok för sena nätter samt sockeröverdos. Blev rätt pepp på en helt bunt lajv med under 2014 så nu ska vi bara se vart tiden och ekonomin sätter gränserna!
Och jag och Zinwei höll vår andra föreläsning ihop och trots all panik från min sida över att vi ine hunnit repa så blev det riktigt jädra bra. Detta året så hette vår föreläsning "Kvinnor med makt- om att spela statusroller på lajv som kvinna" och under våra 45 minuter så gick vi igenom olika hinder som en kvinna i en statusroll på lajv kan råka ut för, attityder, fördomar samt lösningar på problemen enligt oss.
Jag blev chockad över hur mycket folk det dök upp. Stolarna räckte inte utan vi fick springa ut och bära in fler och säga till nyanlända att gå och hämta stolar. Helt sinnessjukt men det kändes bra i all nervositet och ännu bättre efteråt för de applåder och peppande ord vi fick. Det tål att sägas igen att jag och Zinwei är ett helt överjävla bra radarpar.
Jag vet att många frågat oss innan om det kommer läggas upp på nätet som vår förra föreläsning men detta året så filmade inte Prolog några föreläsningar.
MEN!
Jag och Zinwei beslutade oss hastigt och lustigt efter föreläsningen att podda den och lägga upp den på nätet under våren. Så om du inte var på Prolog, lugn i stormen, vår föreläsningen kommer nå dig ändå :)

Tokigt fullsatt! Bild: Frida Karlsson

Gästskribent för Rummet

I lördags så var jag gästskribent på Rummet och min text "Rasismen som ser mig som pappas älskarinna" publicerades.
När jag på twitter fick uppmuntran om att gästskiva så visste jag inte riktigt om vad. Men när jag satte mig ner och skrev så gick det så smärtsamt enkelt. Texten på Rummet är nog den enklaste texten jag skrivit på så sätt att orden bara flöt fram men också den mest smärtsamma. Det var tusen minnen som bara dök upp till ytan och slog mig i ansiktet. Jag grät men kunde inte sluta skriva och skickade sedan in till Rummet.
Jag var i Stockholm hela lördagen på Sverok-möte så när jag fick ett meddelande om att "Nu lägger vi ut din text" så delade jag den på min twitter och på min facebook och tänkte inte mer på det.
När jag loggade in igen så fick jag en chock. Alla delningar, av vänner men också av människor jag inte känner. Min text var överallt kändes det som och det bara fortsatte.
Jag fick lite statistik idag på hur många som läst min text, ca 9000 sidvisningar.
Och all fin respons sen. Alla kommentarer, mailen, sms:en, det betyder mest.
Jag är smått överväldigad men lycklig över att något som var så smärtsamt att skriva om fått mycket mer spridning än vad jag kunde drömma om.
Det behövs för fler behöver öppna ögonen.
Så nu önskar jag mig att alla tar som läst min text bär det med sig och tänker ett extra varv om detta med fördomar och rasism.
Sluta med blickarna, sluta med dömandet. Vi börjar där.

Klicka på bilden för att komma till min text och Rummets hemsida.

Omvänd rasism och hur jädra mycket det stör mig

CW: Innehåller n-ordet utskrivet flera gånger i texten

Idag tänkte jag bolla tankar runt ett rätt jobbigt ämne som jag stör mig något enormt på. Nämligen argumentet om omvänd rasism eller rasism mot vita.

Jag stöter ofta på detta argument i diskussioner på internet, vare sig det är på twitter eller andra forum och då ofta som en slags försvar av rasism i allmänhet.

Exempel: Någon säger att det inte är okej att skrika neger på grund av att det är ett rasistiskt uttryck som verkligen skaver och får mig och många fler att må genuint dåligt av att höra.

Enter Försvararen (™) som säkert har goda intentioner men ofta träffar något så in i helvete fel.

Ett vanligt argument från Försvararen (™) är  “Att kalla någon svenne är också rasism!!”

Och det är där någonstans jag vill facepalma targentbordet upprepade gånger och vråla “PERSPEKTIV FFS!”

Du kan och får inte använda argumentet om att rasism drabbar vita som ett slags bortförklarande och förminskande av den rasism som rasifierade får ta varje dag. Det är inte okej och det går inte att jämföra rasism med omvänd rasism.

Svenne är ett skällsord, ja du kan ta illa upp men det går inte att jämföra det med ord som neger, guling och svartskalle.

Varför?

Igen, det handlar om perspektiv.  Rasism stammar ur föreställningen att vita är lite bättre än alla andra och därmed har rätt att härska över de folk som de anser står lägre än de, i nio av tio fall folk med andra hudfärger.

När du använder rasistiska uttryck så är det inte bara ett lättvindigt användande att ett ord. Det är en del av en struktur som funnits i flera hundra år och som andas systematiskt förtryck och en jädra massa lidande.

Rasism handlar om att slå mot den som står i underläge, att förminska och rasism idag baserar sig på en ojämn maktstruktur som fortsätter att gynna vita.

En viktig sak är att rasism aldrig upphört att existera, det finns hela tiden närvarande i dagens samhälle

Den dagen som vita inte befinner sig i den priviligeriade ställning som de gör, då kan vi börja prata om omvänd rasism mot vita svenskar. Innan dess så tänker jag kallt bara stirra på dig när du drar argument som “Men du, ta det inte så allvarligt, vita svenskar blir också utsatta för rasism”och i bästa fall ge dig en historiabok och i värsta fall idiotförklara dig helt.

Gör världen en tjänst och lek inte Försvararen(™) av vita kränkta personer. För det blir så in i helvete fel och ignorant.

**************************

Vad betyder rasifierad?

*Rasifierad - Att vara rasifierad innebär att man fysiskt uppfattas som utlandsfödd och annat än svensk. Det är en person som blir utsatt för rasism på grund av namn eller etnicitet. Det är ett bättre ord än icke-vit (som förhåller sig till vit som standard) och bättre än invandrare/utlandsfödd då många som är födda i Sverige också utsätts för samma rasism som de som har migrerat hit.

//Beskrivning hämtad från Politism

För mer läsning om rasism och feminism rekommenderas Rummet. Allt blir lite bättre med Rummet

Vikingahelg i Skåneland

Vintern gör mig extremt lat på alla sätt. Jag orkar inte hålla på att pyssla med klädsömnad eller planera historiska projekt på ett praktiskt plan, det blir mes idéer och planritningar på allt det jag skulle vilja göra men inte orkar föra efter jobbet.
Och jag saknar självklart fina vänner som är i andra delar av landet extra mycket när det blir vintermörker. De känns på ett sätt ännu längre bort när det är ruskväder och stendött ute.
Så i helgen tog jag och Svart och tuffade ner till Skåneland för en helg med vikingapyssel och häng med vänner. Bodde över i the House of Schlyterins och det var typ det bästa ever, så jädra mycket prat, mysigheter och skratt och en del gosande på marsvinen Hasse-Hanna och Lasse-Lisa
På löragen så bar det av till fritidsgård och träffande av mer folk och det är något speciellt när 20 personer samlas i ett hus och dedikerat pysslar ihop.Jag glömmer jämt hur produktiv man blir omgiven av vänner där man bara kan prata, diskutera vad man syr och hur man tänker.
Jag fick klippt ut och sytt rejält på min nya vikingakjortel till lajvet "Spår av Frost III" som händer senare i vår, köpt tyg till en ny finkjortel, kramat massor av vänner, skrattat och bara känt peppen inför år 2014.

Riktigt bra helg!

Min nya vikingakjortel som nu bara har lite inpassning och ärmar kvar

Det nystades garn, massor med garn

Research på klädmönster, utklippning av klänning, brickbandsvävning, vävning och som alltid:
Krigshjärta ftw!

The Return of ISIS

Det är så in i helvete mycket nu så jag vet inte hur jag ska hinna med första delen av året. Men om jag ska se det positivt så är det saker som jag tagit på mig själv att göra och som jag verkligen ser fram emot.
En av de sakerna är att arrangera andra upplagan av ISIS på Gothcon över påsk.
Ja, ni hörde rätt, det blir en repris, HURRA!!
Detta året så har ISIS bytt namn, från "en samlingsplats för nördtjejer" till "Nördfeminism i kubik, något jag är väldigt nöjd med.
Det öppnar upp för fler könsidentiter än tjejer(så länge folk kan bete sig och är vettiga) och mycket av det ISIS sysslar med faller in under feminism, nästan allt insåg jag nr jag gick igenom förra årets program.
Programet är inte spikat än och jag vet inte vilket lokal vi kommer att hålla till i än men lugn, all sådan info kommer jag skriva både här, på infosidan här uppe på bloggen *pekar på fliken längst till höger*, på Gothcons hemsida och i Facebook-gruppen "ISIS-nördfeminism i kubik" (gruppen är sluten pga troll men ansök om medlemskap så släpper jag in er.)
Något jag kan säga är att ISIS kommer att hållas på fredagen, förmodligen på kvällen.

Och jag har nu äntligen lyckats fixa en flik på min blogg här uppe *pekar* där det finns lite FAQ samt en sammanställning av min enkätundersökning "Nördtjejer i Sverige".

Så känn peppen och ses där!

Krigshjärta 5.11- Taktiska val

I helgen var jag på lajv. Jag har inte hunnit åka på något lajv tidigare i år, det har varit för fullt upp med plugg, magisteruppsats och sedan nu i somras jobb. Det har känts konstigt, jag brukar åka på minst ett lajv varje sommar och oftast två till.
Och jag brukar ALLTID se till att åka på Krigshjärtas storlajv som är typ vartannat år. Men nu i år när det var så fick jag förståeligt nog inte ledigt från mitt sommarjobb så jag fick hålla mig hemma.
Så jag var liiite extra peppad på att äntligen komma ut i skogen och lajva runt.
Platsen för lajvet var DMF-området på Kroppefjäll i Dalsland, (även mer känt som DMF-området med helvetesbacken och mördarleran i lajvartermer), ett område med massor av sjöar, blåbärsris och stigningar. Kroppefjäll är bland lajvare även känt som området med helvetesbacken och mördarleran. Hey, det är ett fjäll så vad kan man vänta sig. Men jag älskar det av någon anledning.
Och den här gången så visade det sig från sin vackraste sida med fantastisk fullmånenatt, solig höstskog med tusen gyllene löv och vackra småstigar, spegelblanka sjöar med näckrosor i vila och framförallt underbara lajvare!

Nu blir det lajvtermer deluxe men ni är varnade!

Kh 5.11-Taktiska Val

"Norra Jorgala, bakom Gillets linjer. Simon Enögas partisangrupp har slagit sig till ro i det område som de en gång tidigare tvingats lämna. Nu, nästan två år sedan luftskeppet Adler kraschade och brann ligger skogen i övrigt öde och glömd. Sakta men säkert byggs en dräglig tillvaro upp, där planer för ett fritt Jorgala kan skapas i lugn och ro. Åtminstone är det vad dess invånare tror.

Ulvrote 5421 och 5423 närmar sig den plats där de förstnämnda en gång led ett smärtsamt nederlag. Nu är målet inte gamla minnen, utan att ta sig längre in på gilleskontrollerad mark. Utan att synas, utan att märkas. Än är allt lugnt. Området förväntas vara övergivet.

En gruppering från Gillet rör sig även den mot Adlers baneplats. Order ovanifrån, ta tillbaka det som en gång lämnats kvar. Rensa det som rensas måste. Förbered för att på sikt kunna skapa en bas mot cordoverna vars närvaro endast är någon vecka bort."
En gruppering från Gillet rör sig även den mot Adlers baneplats. Order ovanifrån, ta tillbaka det som en gång lämnats kvar. Rensa det som rensas måste. Förbered för att på sikt kunna skapa en bas mot cordoverna vars närvaro endast är någon vecka bort."


Jag spelade i vanlig ordning på Gillessidan eftersom jag tycker att det är roligast nuförtiden och jag spelade för andra gången min hessbrännska webel Radha Brennan.
Webel är ett form av lägre befäl i Gillet som har befäl över en kampgrupp på ca 4-8 personer. Kampgruppen jag hade befäl över hette Järven och var en del i kompani StrumWetter som  bestod av fyra kampgrupper och som leddes av Hauptman Hilde Krüger och hennes underordnade Leutnant Ilse Brandt.
Radha är en tuff roll för mig att spela, hon är hård som sten, bitchig, rappkäftad och manipulativ. Hon är en roll som drar till sig trubbel och slagsmål samtidigt som hon är extremt autoritär och inte låter något trampa på henne.
Men just för att hon är så utmanande att spela är hon också en av de roligaste rollerna jag spelat. Detta blev andra gången jag spelade henne, första gången var på  Krighjärtalajvet "Luftskeppet som dök upp" och det kommer nog bli fler gånger.

Hur lajvet gick? Tja, Gillet dog inte och jag blev rik. Fler frågor?

Fantastisk skog och sjö gör livet bättre. Foto: Maria Rodén

Jag är expert på att inte fastna på bild men här är jag, blundades och skittrött men i mina lajvkläder. Notera att jag slåss i två lager klänningar med hosor under. Like a baws. Foto: Maria Rodén

Varför feminism?

Varför är jag feminist?

När jag väl skärpt mig och blivit lite mer världsorienterad så var detta med feminism rätt självklart för mig.
Det finns så många olika förklaringar av vad feminismen är men det kan kort och gott kokas ner till följande:

"Man ser att det finns orättvisor i samhället baserat på kön och man erkänner att kvinnor har en sämre ställning
Man vill aktivt arbeta för att förändra detta och se till att det blir jämnställt mellan könen."

Feminism för mig handlar om att jag vill att kvinnor ska ha det lika bra i samhället och världen som männen. Jag vill att kvinnor ska kunna klä sig hur de vill, se ut hur de vill och kunna gå ute på kvällarna själva utan rädsla för att bli våldtagna.
Jag vill att samhället ska gå bort från traditionella könsroller och börjar analysera och se hur mycket av vårt beteende idag som faktiskt inte är naturligt utan beror på normer och roller vi fått nedtryckta i halsen sedan vi var barn.
Jag vill att män ska arbeta aktivt som allierade till kvinnor för att se till att kvinnor får samma rättigheter som män.

Kvinnor har en sämre ställning och sämre rättigheter i världen idag. Jag vet att för att se till att män och kvinnor ska få det lika bra så måste vi få upp kvinnors ställning till männens. Då får vi ett jämlikt samhälle.

Så varför är jag inte jämställdist? Är inte det samma sak som feminism?

Close but no cigarr. Att säga att man är jämställdist är att säga att man tror på jämställdhet för alla människor men man vill inte kalla sig feminist. Det är inte samma sak som feminism eftersom det innehåller en stor dos världsförnekelse.
Att säga att man är jämställdist är en feg utväg där man passivt kan klappa sig själv på axeln och säga att man tror på jämställdhet för män och kvinnor utan att vilja inse att kvinnor faktiskt har det sämre i världen.
Det är dessutom en form av ideologi som slår fast hetronormer och könsroller ännu mer och gör att det blir svårare att bryta ner de murar som finns i samhället mellan könen. Vissa kallar det rättvist, jag kallat det idioti.
En del säger att de kallar sig jämställister för att de inte vill bli förknippade med manshatande, rabiata feminister men det är enligt mig inte en legitim orsak.
Jämställdism visar kort sagt en skrämmande brist på verklighetsuppfattning och även hur påverkade vi faktiskt blir av de normer och samhällskrav som vi får ta del av varje dag. 
Och vi ska inte ens nämns det faktum att den ofta sätter männen i en offerroll och skyller mycket av orättvisorna på kvinnorna... Give me a fucking break.

Genusfolket och Politism har skrivit en mycket bra serie om just jämställism och Per Ström som jag rekommenderar att läsa.

Vad säger Jämställdismen del 1
Vad säger Jämställdismen del 2
Vad säger Jämställdismen del 3

Handlar inte feminismen om att förtrycka män?

Nej.


Hatar du som feminist alla män?

Suck. Nej jag hatar inte män. Däremot tycker jag extremt illa om män som beter sig som rövhattar och är sexister på grund av att de inte tänker eller låter blir att ifrågasätta dåliga sedvänjor och samhällsnormer som gör att de har de bättre eller kan bete sig hur de vill.
Jag vet att det finns väldigt många bra män därute precis som det finns bra kvinnor som aktivt arbetar för feminism och de ska ha all creed i världen.
Att se att kvinnor har det sämre och att vilja förändra sitt handlingssätt när man är i en priviligierad ställning är svårt men inte omöjligt. Samhället vi har idag och patriarkatet är inte männens fel men det är deras ansvar att förändra.



Men MÄNNEN då? De stackars drabbade männen!!

Åh dubbelsuck. Jag ger faktiskt blanka katten i om en, tre eller femtio män tar illa upp och känner sig kränkta för att jag påpekar att vi lever i en ojämställd värld.
Och jag skulle vara rik som ett troll för varje gång jag hört argument som:
"Men JAG är ju en snäll kille"
"Jag känner massor av kvinnor som inte alls är förtryckta"
"Män far faktiskt också illa, jag kämpar för männen"
"Vi måste ta hänsyn till männen!"

Att komma dragandes ovanstående argument och säga med att vi måste ta hänsyn till männen och inte dra alla över en kam är ett utmärkt sätt att inte bara förminska kampen för kvinnors rättigheter utan också att flytta fokus till de män som inte gör ett skit för att bidra till jämställdheten utan bara drar ner hela kampen.
Jag har inte mycket till övers för gnälliga män eller gnälliga kvinnor som tycker att jag är ond och elak för att jag slår på männen och deras privilegierade ställning.
Sitt ner och håll käften är mitt svar. Eller börja göra skillnad.
Jag vill hellre lägga min energi på de bra och awesome män och kvinnor som kämpar med mig.

PK-femhenisterna har skivit en bra text här om detta med de stackars männen (värt att tillägga är att när jag postade den här länken på min facebook så blev det genast en diskussion hur dåligt det var att kalla folk för cis...... håhåjajaj)


Bra länkar och hemsidor:

Politism

Genusfolket

PK- Femhenisterna

101 sätt för män att vara bra allierade

Till sist, för att en bild säger mer än tusen ord.

Podcastare för Megazine!

Min nördighet frodas och mår bra och den underhålls flitigt även i arbetslivet. Jag har ju redan skrivit här om mitt arbete på Deculture vilket är väldigt kul. Och nu så har jag tack vare fina Vargsyster även börjat podcasta tillsammans med henne för Megazine! Hurra hurra!

Podden hete MegaNörd och i den så pratar vi kort sagt om allt mellan himmel och jord-så länge det är nördigt.

Vårt första avsnitt ligger ute nu, både på Itunes (helt gratis)och man kan även lyssna via Megazines hemsida här! I det diskuterar vi främst den svåra frågan: Vem är egentligen en nörd?

MegaNörds fina header med Vargsyster och mig,ritad av Annluis Rodriguez!

En för alla och alla för en.... Eller?

Jag kanske är för mycket idealist eller bara inte tillräckligt cynisk. Eller så är jag för cynisk och har blivit mjukare.

Hur som helst.

Det har i vanlig ordning stormat rejält på min twitterfeed och så klart så händer detta på min semester så jag inte hinner ta i det ordentligt.

Stormen handlade om rasism och det handlade om vem som “får lov” att engagera sig i kampen mot rasism.

Det som gjorde mig arg i hela twitterdebatten var åsikterna att man måste vara av en viss typ för att få engagera sig mot rasism. Man måste ha varit utsatt för rasism eller i alla fall inte vara för privilegierad.

Detta är så dumt att jag vet knappt ens vart jag ska börja.

Jag skrev så här på twitter som svar på allt.:

Det är väl inte någon överraskning att det finns mycket rasism i Sverige och att det tyvärr växer rätt stadigt. Tack och lov så växer också rörelsen mot rasism vilket gör mig glad.

Jag är en stark och aktiv motståndare till rasism och det baserar sig mycket på att jag blivit utsatt för det själv. Samt att jag tycker att detta med att diskriminera och misshandla människor på grund av hudfärg och nationell tillhörighet är extremt fel och inget som hör hemma i en vettig värld.

Jag har inget till övers för människor som säger att de är rasister, drar rasistiska skämt eller inte kan greppa att det finns rasism. Utan bättring så åker de ut ur mitt liv och de är inga jag saknar.

Däremot så tror jag på att när människor säger att de VILL kämpa mot rasism  och visar det så är viljan äkta. Oavsett hudfärg eller bakgrund.

 

Jag är smärtsamt medveten om att det finns ett vithetsprivilegium och att detta med tolkningsföreträde och alibiargument är något som vita ofta tar till för att nedvärdera färgades upplevelser av rasism.
Jag blundar inte för att klass och hudfärg medför privilegier och att vita människor har det lättare än mig på många områden.
Men jag tror på att ALLA kan kämpa mot rasism och att man inte ska förringa eller se ner på de som vill göra skillnad.
Ja, du kan vara vit cisman och tycka att det är för jävligt med rasism och vilja göra en skillnad likaväl som en färgad invandrartjej. Båda dessa kan gå i antirasismdemonstrationer, säga ifrån när de möter eller hör rasism och arbeta för en bättre värld.
Olika bakgrund, olika viljor men samma mål.

Jag säger inte att vi ska skita i vithetsnormen som finns eller att vi ska vara accepterande mot alla rövhattar. Igen, de som inte har greppat hur illa rasism är och vägrar fatta det har helt missat poängen med människovärde och gemenskap.

Det jag VILL säga är att för rasismen ska försvinna för gott så är det sista vi behöver en splittring om vem som har rätt att kämpa mot rasism.

Tusen minnen i en rad armband

"Oj vad många armband du har" Min chef var den senaste personen som kommenterade min vänsterarms blingprakt.

Jag gillar mina armband väldigt mycket och närhelst jag orkar så har jag dem på mig. De är vackra och en del av mig
Men de är också en rad med minnen jag alltid bär med mig och jag tänkte berätta lite om dem.



Om vi börjar från vänster:
Armbandet med nitar – Ett minne från när jag åkte till Sydkorea och hälsade på min Angel
Armbandet med träpärlor och armbandet med blå glasparlor – De här gjorde en vän till mig som nu inte finns mer, men jag saknar hen ibland och bär med mig armbanden som minne av en tid då livet var lite mer falskhet och lite mindre äkta.
Fancypancyplastpärlor – Det här är min senaste älskling, en väns dotter som gjorde det åt mig som spontanpresent, är sjukt fäst vid det och den stora "diamanten".
Armband med kors – Detta fick jag av min nästanmamma från Sri Lanka, en gång var det hennes eget men jag fick det som ett skydd och lyckotalisman mot allt ont.
Silverarmband – Ännu ett armband från Sydkorea och Angel.
Blingblingarmband x 6 – De här har jag köpt i lite olika omgångar när jag var i Thailand.
Två små snörarmband – Snubblade över de här i en butik i Stockholm och köpte dem som ett minne av min underbara höst och praktikperiod.

Jag tror det var alla. Jag byter ut några ibland, tappar några men när jag lägger till armband så symboliserar de nästan alltid nya, värdefulla minnen i mitt liv.

Midsommar på vikingavis!

Trots prognoser om regn så svidade jag och Svart på midsommar upp oss i finaste vikingastassen och åkte ut till Ale vikingagård för att tillsammans med glada vänner fira midsommar.
Vi lekte lekar som vikingagolf, kast mot halmbal, kranskastning på Edgar samt den gamla godingen "Trikiner eller endorfiner!"
Och vi åt så mycket mat och en av de godaste cheesecakes jag ätit.
Regnet kom och regnet gick men vi var sjukt glada ändå och det var en av de bästa midsomrarna jag haft. Mer sådant!

Vårt fina läger!

Potatis till midsommarmat tillagas bäst över öppen eld.

Blomsterkransarna, något jag dissade då det kliar med blommor i håret!

Djupa tankar framför grönsakslandet.
Bild Frida Selven

Äntligen dags för mat!
Bild Frida Selven

Och middagsleken "Kasta krans på Edgar" Jag vann inte.
Bild Frida Selven

Svart kan det där med att se extra lurig ut.
Bild Frida Selven

Inte ens på midsommar slipper man undan Cthulu!
Bild Frida Selven

Ni kan kalla mig Magister.

Jag höll nästan på att glömma att berätta att jag har tagit min magisterexamen!

Hurra hurra hurra för mig!
Jag är nu en fullfjädrar journalist och en väldigt stolt sådan. Dagen då vi samlades nere i skollobbyn, fick bubbelvin och jordgubbar och blev avtackade med mycket konstiga diplom var en av de finaste i mitt liv. Jag var rörd och så jädra glad över vad jag åstadkommit. Så många års studier och nu, nu är jag äntligen färdig.
Vi hade en stor fest och middag på kvällen och om sanningen ska fram så minns jag väldigt lite av senare delen av kvällen. Men trevligt var det!
Och jag är godkänd på min magisteruppsats med, det är ännu bättre!
Om tre dagar börjar jag på mitt sommarvikariat nere i Halmstad, det kommer bli en helt underbar sommar!

Bäst i världen!!

Galenskaparna och After shave 30 år

I fredags tog jag och min käre far och traskade oss iväg för att titta på föreställningen "30-årsfesten-år för år med Galenskaparna och After Shave." Det var min julklapp till pappa år 2011 men det är först nu vi kommit iväg. Egentligen skulle vi gått redan i december men i och med att pappas favorit Knut Agnred var sjuk då och inte medverkade så bokade vi om biljetterna tills maj. Och det var värt väntan. Att pappa inte har någon teaterdisciplin är väl känt, det innebär att han pratar högt och kommenterar allt som försiggår  Men det spelade ingen roll här för att stämningen var så hög, skratten var så många och man hade så kul så det gjorde ingen. Vi hade en helkväll med räkmacka i pausen, godis och dricka på plats och massa minnen.
Jag har ju länge varit en stort fan av Galenskaparna och After Shave och sett i stort sett alla deras revyer, filmer och föreställningar. Dock bara inspelat på film, det här var första gången jag såg de live. Och åhhhh vad bra de var! Helt fantastiska, så mycket självdistans, så talangfulla och så grymma på att sjunga. Humorgenier är bara förnamnet.
Och för pappa var det ännu roligare. Han har ju sett de live flera gånger och hade massor av minnen från när han var ung och satt och såg "Grisen i Säcken" för första gången.
Jag var extra lycklig för de spelade upp många av mina favoritnummer och jag kunde nästan vartenda sång precis som pappa. Vi skrålade med rätt bra båda två, jag tror inte jag hade mycket till teaterdisciplin den kvällen heller nu när jag tänker efter.
Men magiskt var det!

Den nommiga räkmackan vi åt i pausen. Störst!