Mitt år 2014

2014 lider mot sitt slut och jag tänkte sammanfatta året en smula. För vilket härligt år det har varit! Till stor skillnad från 2012(även känt som världens sämsta år) och 2013 (känt som året då all energi gick åt till att stå upp och börja gå igen) så har 2014 varit ett år av glädje, nyvunnen tillit till livet och en tro på mig själv och styrkan jag har för att ändra världen.

Jag blev tillfrågad av Sverok att arrangera Spelkultur och feminism ihop med bästa Thom Kiraly. Något som var enormt kul och givande.

I samma veva blev jag tillfrågad om att sitta med i en panel om nördfeminism på Feministisk festival. Den upprepade senare jag, Natalia Batista och Johnie Ekman på Bokmässan i Göteborg. Foto: Amanda Alba Casanellas Donoso

Jag har hunnit med att föreläsa en del, här på spelveckan i Stockholm i Sveroks regi. Foto: Emma Pilsäter

Jag arrangerade "Isis-en samlingsplats för nördfeminister" (#isisnerdfeminism) för andra året på GothCon. Det blev en stor succé och det peppade mig till att vilja vidareutveckla mitt initiativ och göra det större men också mer tillgängligt. Foto: Gill Edgar

Ett första försök på det var att arrangera en Prova-på dag i Figurspel och kortspel där #isisnerdfeminism samarbetade med GothCon och Arena 29. Mycket lyckat och jag hoppas kunna arrangera fler sådana småevent.

Jag kommer nog aldrig sluta älska Backstreet boys och att än en gång få se dem live var episkt.

Jag har börjat hitta en stil jag är bekväm med som är jag. Inte den jag tror att andra vill att jag ska vara utan en som faktiskt är äkta.

Feminism är för mig numera en självklarhet. Att tänka intersektionellt samt ha med mitt feministiska tänk in i nördvärlden kommer lika självklart.  Jag vill se mer av det under 2015.

Det blev inte mycket lajv för mig i år men jag hann åka på "Spår av Frost 3" med världens bästa grupp(tack för att ni tog emot mig med öppna armar). Foto: Johanna Nilsson

Och det blev även Krigshjärtalajvet "Knektar som hatar cordover" för mig där jag fick lajva med bästaste Khazad, något som sker på tok för sällan men alltid är episkt. Foto Mia 

En smula viking hanns det också med, här en bild i Vargklämman efter Hamburgsunds vikingamarknad. Foto: Gill Edgar

Det var ett ascoolt Harry Potter-lajv på ett slott i Polen. jag var inte där men jag var där på ett sätt ändå. Som Ministrys of magics egen posterauror. Lätt coolast. Foto: Gill Edgar. Redigering: Mia Häggström

Jag fick lyckan att spendera ännu en sommar i Halmstad och jobba med både radio och tidning. Sjukt kul. Min fritid spenderades med anime, AW:s med nyfunna vänner och träning. 

Tillbaka i Göteborg fick jag återuppta mitt liv med Svart igen, han är seriöst det bästa som hänt mig.

Jag hängde även med vänner och gick på musikal.

Inspirerad av Anouk så tog jag äntligen och klippte sidecut, något som jag verkligen trivs med och som passar mig sjukt bra.

I slutet av november blev jag invald som ledamot i Sveroks Förbundsstyrelse. En helt otrolig ära som jag hoppas kunna leva upp till. Foto: Julia Ceasar

God jul förresten!

I sista stund bjuder jag härmed på en julebild på mig, Svart och vår fnatt. Det kan vara den bästa familjebild som tagits på oss. Ever

Jessie J - Min senaste musikkärlek

Av en ren slump så upptäckte jag en för mig helt ny sångerska idag. Jag satt och slölyssnade på youtube och Bang Bang kom upp i min playlist. Och jag bara, Wait whaaat, vem katten är tjejen som sjunger först?
Vilken röst!
Vilken utstrålning!
Kort sagt, jag föll som en vingklippt drake.
Den fantastiska tjejen heter Jessie J och är en engelsk sångerska som har hållit på några år.
Och när jag lyssnade igenom hennes musik insåg jag att jag hört en del av låtarna innan. men jag hade inte koll på att det var hon som sjöng. Mycket dåligt av mig.
Men Jessie J då, vad är det som gör att jag föll för henne?`Först, hennes utstrålning, denna enorma scennärvaro som gör att hon verkligen dominerar allt. Andra, hennes röst! Mångbottnad, mycket bredd och härligt rå. Sist men inte minst, att många av henne låtar har rätt feministiska budskap och är en känga i ansiktet på vad tjejer borde vara och inte. Och Jessie J sjunger med enorm inlevelse och självdistans så jag blir bara helt glad i kroppen. Igenkänningen är stor

Jag tänkte att jag länkar in videon till Bang Bang med, mycket för att den är väldigt bra, med tre riviga tjejer i centrum. Jessie gör ett kanonjobb här.
Jag är fortfarande lite osäker på vad jag tycker om Ariana Grande vilket grundar sig på att jag inte hört så mycket av henne.
Och jag ska inte ens börja prata om Nicki Minaj! Hon är bara ascool och en sådan jädra tuff människa. Heja!

Snart jul men vem har tid för det?

En eftermiddag på jobbet när taket gnisslar och rutorna är dränkta av regnet som hamrar på dem så tar jag en paus och funderar lite på livet.
Detta med att det snart är jul har jag helt missat. Julpyntet ligger nedpackat i en låda någonstans, julgranen kommer garanterat inte köpas och även om glögg har druckits och pepparkakor ätits så kan jag konstatera att nej, julen och jag får ta en dejt nästa år.
Det är lite förmycket i livet för att jag ska kunna lägga ned tid på att baka och liknande. Dessutom kan jag inte baka lussekatter och pepparkaksdeg ska ätas, inte bakas ut.
Jag hade tänkt åka på Confusion i helgen och föreläsa för #isisnerdfeminism samt göra cosplay för första gången. men nu ska jag istället upp på mitt första möte för Sverok där både gamla styrelsen och den nya ska delta. med tanke på att min cosplay aldrig lämnade tankestadiet och att jag är rätt stressad över detta med att skriva nya föreläsningar så är jag är inte helt missnöjd, det kommer fler Confusion och jag har mina älskade animes att trösta mig med.
Angående helgen så känns det jättebra att det finns ett sådant här möte så att det blir en bra överlämning. Jag känner några i nya styrelsen hyfsat väl och andra inte, samma med gamla styrelsen så det ska bli kul detta. Så många drivna och engagerade människor på en och samma plats kan ju förhoppningsvis bara bli bra!

Annars så är det i vanlig ordning totalt planerade veckor. Det är jobb på dagarna och sedan frilans, det är förberedandet av #isisnerdfeminism inför nästa GothCon, det är planerande av nästa år ihop med Svart och det är på tok för mycket vänner jag inte hinner träffa.
Det är lite trist att vänner faller bort men jag har insett efter mycket om och men att jag måst engagera mig stenhårt i vad jag gör för att det ska fungera. Jag kan inte göra något halvhjärtat. Och tack och lov så har jag fantastiska vänner som inte låter mig glömma dem och jag i min tur försöker komma ihåg att träffa dem.
Kort sagt, mitt liv just nu rullar på och det finns just nu inget bättre än att komma hem till Svart och fnatten.

Ledamot i Sveroks förbundsstyrelse

I helgen besökte jag Linköping för att delta som ombud på Sveroks Riksmöte. Det var lite annorlunda från förra året för nu hade jag blivit nominerad som ledamot till förbundsstyrelsen- och tackat ja. Tro mig, jag tänkte på det sjukt länge innan jag klickade på "acceptera nomineringen" -knappen. På vilket ansvar det skulle vara, om jag hade tid och hur jag skulle planera mitt liv. Jag kände väl att chansen att jag skulle bli vald var minimal, jag är ju rätt ny i Sverok-sammanhang och föreningsliv.
Trots det kände jag ändå att fan, jag skulle kunna ge så mycket om jag blev vald. Så i sann optimistisk anda planerade jag om mitt liv, skar ner på saker och insåg att ja, blir jag vald kommer jag kunna satsa på det här.
Jag kom med i valberedningens förslag men fortfarande så räknade jag aldrig riktigt med det.

Så kom då riksmötet. Jag gick upp i talarstolen sista dagen, nervös som katten och höll ett sjukt kasst tal om varför jag skulle bli en kickass ledarmot (seriöst, jag måste lära mig att vara piggare på morgonen) och jag fick i alla fall avsluta med citera Peter Weylands fina TED-talk till Prometheus.
Det var inget bra tal och jag var helt beredd på att inte bli vald. Sedan började folk plädera för mig i talarstolen. Nästan alla som var uppe, många som jag inte kände, talade för att de ville se mig i styrelsen.
Det var så stort och jag vet inte om jag förtjänar detta. Det gjorde mig så glad och enormt rörd. Jag satt och tryckte ned tårarna för att inte börja gråta av alla känslor. All kärlek.
När omröstningen var klar så visade det sig att mer än 80% hade röstat på mig som ledamot.

Jag kan inte ens beskriva hur enormt stolt, glad och rörd jag är för det här förtroendet jag får. Från och med januari 2015 så sitter jag ett år framåt och jag tänker lägga ned min själ till att leva upp till det här chansen att arbeta för Sveriges största ungdomsförbund.

Ni får förlåta ett virrigt inlägg för jag kan inte riktigt smälta all kärlek och hur fantastiskt detta känns.
Detta är seriöst något av det största som hänt i mitt liv.