måndag 26 maj 2014

Jag hör stöveltrampet genom Europa

Igår var det val till EU-parlamentet. Jag förtidsröstade redan för en vecka sedan och efter röstningen stängde klockan 21.00 satt jag och Svart växlande i soffan och vid datorerna för att följa valvakan.

Klockan tickade vidare och natten gick och jag följde valresultaten för Europa vid datorn.
Såg hur högerextrema partier fick mandat. Fick majoritet. Fick gehör för åsikter som vill skada andra på grund av sexuell läggning, hudfärg och etnicitet.

Jag gick och lade mig. Sov dåligt. För i mina drömmar marscherade nazister genom Europa på en våg av folkvalt jubel och jag såg hur vi som står kvar mot dem visserligen är starka men kämpar i en motvind som slår oss i ansiktet.
Och när jag vaknade om och om igen med ångesten bultande i halsen så tog det en halv sekund innan jag insåg att verkligheten är lika jävlig som mina drömmar.

Snabba siffor på hur valresultatet för de högerextrema partierna i Europa blev

I Frankrike: Front National 25 %
I Danmark: Dansk Folkeparti 26 %
I Grekland: Gyllende gryning 9,3 %
I Italien: Lega Nord 6,0 %
I Nederländerna: PVV 12,9 %
I Ungern: Jobbik 14,6 %
I Österike: FPÖ 19,5 %

Källa: TT och DN

Om jag är rädd? Klart som fan jag är rädd för det som händer i Europa nu.
 Jag var en bokmal när jag var liten och är det fortfarande, jag lärde mig om romers utsatta situation och människors hat mot dem när jag var tio (tack Katarina Taikon, du är fortfarande en av mina starkaste förebilder). Jag slukade vittnesmål från överlevare från Förintelsen när jag var tolv och har fortsatt med det sedan dess.
Jag läste om människors oförmåga att stoppa Förintelsen innan kriget, under kriget och hur man hanterade det efteråt. Jag läste om att man i Jönköping tio år efter Kristallnatten gick ut för att jaga tattare.
Det var 1948 och Sverige hade inte lärt sig något av det som hänt i Tyskland bara några år tidigare.

Nu är det 2014. Och människor har glömt eller snarare, väljer att inte minnas. För det kan ju inte gå lika illa som det gick under WWII.
Jag säger att jo, det kan det. Det är på väg dit nu igen med en rasande fart, mycket snabbare än på 30 talet för nu ser jag klart och tydligt hur större delen av Europa blir mer och mer främlingsfientligt.

Människor glömmer så fort men jag trodde inte att detta skulle hända under min livstid. Jag trodde att viljan att låta Förintelsen aldrig upprepas var starkare än högerextremas åsikter om att vissa människor är bättre än andra.

Jag kommer såklart att fortsätta kämpa, in i det sista för jag vill inte ha en återupprepning av historien. Jag vägrar låta det ske. Och jag vägrar låte rasistiska åsikter stå oemotsagda, vägrar låta skämt om utrensning passera.
Detta är ingen lek. Detta är verklighet

 "I remember how "different" became dangerous. I still don't understand it, why they hate us so much. "
//Valerie, V for Vendetta.

torsdag 22 maj 2014

Talare på Geek Girl Meetup: MakeIT

I helgen så drar jag till Stockholm stad igen, min andra underbara hemstad! Hurra hurra!
Jag ska träffa fina Vargsyster och min bästaste Angel på kvällarna men hela lördagen och kanske en del av söndagen så ska jag delta i Geek Girl Meetup: MakeIT på Tekniska museet.

Jag ska även hålla en kort föreläsning om ISIS och hur man skapar ett nördfeministiskt initiativ från grunden. vilket just nu känns sjukt läskigt och oförberett men som nog kommer gå bra i slutänden.
Men jag är väldigt glad och hedrad över att de frågade om att jag ville föreläsa. Jag går på klockan14.00 i Althinsalen(för övrigt världens kanske mest skräckinjagande föreläsningssal, huga!) och pratar i en halvtimma.
Det finns biljetter kvar för hela helgen och det är många extremt bra talare och personer som ska prata så jag rekommenderar verkligen alla i Stockholm att skaffa biljetter och bege sig dit :)



Geek Girl Meetup som arrangerar är en ideell förening vars huvudsyfte är att (saxat från hemsidan):

Stärka kvinnors innovationskraft genom att:
- Lyfta, stödja kvinnliga förebilder inom teknik och entreprenörskap.
- Skapa och möjliggöra aktiv kunskapsutväxling genom nya nätverk, mötesplatser och resurser.

Kort sagt, det är en riktigt grym förening som har gjort flera grymma arrangemang och event. Det bästa är att de finns över hela Sverige.  Man kan läsa mer om på detta på deras hemsida och på deras facebooksida.

måndag 12 maj 2014

En gnutta sommarminnen från en annan tid

Jag träffade min gode vän Makos förra veckan. Det var trevligt på många sätt, inte bara för att Makos är en av de vänner jag tycker bäst om i staden utan också för att våra liv har gjort att vi inte setts på typ ett år själva. Så det var kul att ses på flera olika sätt, vi åt lite mat och gick på bio och såg "The Wind Rises" an Hayao Miyazaki.
Vi pratade gamla minnen med och Makos tipsade mig om ett band som han ramlat in på som heter Wintergatan. Det är en tredjedel av Detektivbyrån som ligger bakom och musiken skulle vara väldigt lik Detektivbyråns.
Så ikväll när jag kom hem efter träningen så letade jag upp dem på youtube och tänkte strölyssna på dem lite.
Tss, strölyssna my ass, från början till slut satt jag bara och dansade runt lite fånigt på min stol och njöt i fulla drag.
Det jag inte heller var beredd på var  att slängas ner i en virvelvind av minnen.

En sommar för rätt längesedan när jag skulle på lajv. Det var varmt den sommaren så att jag var tvungen att fönstren öppna i hela lägenheten. Så fort jag kom hem slängde jag av mig till bh och byxor, hällde upp vin eller saft och sedan sydde jag på lajvkläder.
Och jag hade mer eller mindre konstant sällskap av tre fantastiska människor: Makos, Ami och Anouk, som kom över, klappade på mina stressnerver, skrattade med mig nätterna igenom och framför allt fanns där.
Jag är glad att jag fortfarande har bra kontakt med alla tre, att de fortfarande finns i mitt liv. Jag är ofta dålig på att säga hur mycket folk betyder för mig men tack för att ni finns och för att ni alltid funnits.

Foto: Kalle Lantz

Foto: Kalle Lantz

Foto: Kalle Lantz

Den sommaren så såg vi på dålig film, bra film men framförallt så lyssnade vi på Detektivbyrån. Konstant och på repeat. Det blev min sommars soundtrack och när jag nu lyssnade på Wintergatan så var jag plötsligt så där ung och liten en solvarm dag skrattandes med er nätterna och dagarna igenom.

Det är verkligen fantastisk musik och nu kan jag lyssna på Wintergatan och skapa nya minnen med den här sommaren.



söndag 11 maj 2014

Bara kort om Conchita Wurst

Jag hade ju lovat mig själv att inte fastna framför Eurovision Song Contest 2014 men likväl satt jag ändå där igår kväll och höll tummarna, tjoade, garvade åt twitteråsikter och tillslut skrek av glädje när min favorit Conchita Wurst tog hem hela segern.
Ja jädrar så bra!
Jag tänker inte ens gå in och diskutera eller debattera könstillhörighet eller person, det är inte mitt utrymme att ta och för mig helt irrelevant just nu. Tom är Tom och Conchita är Conchita, det är allt jag behöver veta.
Men framförallt :Rätt låt vann och jag är tokigt, underbart megakär i Conchita för hennes personlighet, utseende och framförallt för RÖSTEN!

För mer info om Conchita så surfa hit.

Edit: Jag känner mig också enormt tilltalad av texten och budskapet i den. Jag får flashbacks till hur jag mådde under åren med mitt ex och hens psykiska och fysiska misshandel av mig. Och jag vet hur stark jag är nu och hur stark jag vill bli.
Jag vinner i slutänden, precis som Conchita. 






torsdag 8 maj 2014

Nej, du får inte bete dig hur som helst på lajv.

Det finns saker man inte ska läsa för tidigt på morgonen. Typ innan kaffe. Men eftersom jag vaknar med mobilen i handen varje morgon så är det svårt att låta bli. Idag var det en sällsynt konstig tråd som en bekant till mig var inblandad i. Den tog avstamp i en rätt sunkig bild om hur jämställdhet ska funka (läs att det fortfarande alltid är synd om männen) och sedan så ballade det ur till en tråd om sexism på lajv och IRL där mannen i fråga använde sig av den mest sunkiga, sexistiska och mest priviligierade formen av argumentationsteknik jag sett på flera veckor (För ja, detta är inte ovanligt men jag hinner seriöst inte blogga om allt)
Jag tog printscreens på allt och har det nedsparat men för enkelhetens skull så tar jag bara och lägger upp valda delar av konversationen som bilder.

Så, med det sagt så börjar vi, i kronologisk ordning!

Exempel 1 där min bekant (kallad person X) säger till person Y att han inte betett sig.



Q: Är det okej att bete sig som hur som helst på lajv?
A: Nej det är det självklart inte. Det är en enorm skillnad på att förolämpa någon inlajv på ett vettigt sätt som är okej med alla inblandade och att fälla nedsättande objektifierande kommentarer om någons kropp.
En oskriven regel på många lajv (oskriven för att den är så självklar men uppenbarligen så är det vissa som bevisligen inte greppar detta ändå, som person Y) är att man inte kommenterar någons offutseende. Detta eftersom det ofta blir fel och kränkande.
I fallet ovan blev person X så illa berörd av kommentarerna att hen sprang därifrån.

Springande punkten här: Person X tog illa upp av att bli utstirrad och få sin kropp objektifierad genom kommentarer. Om det är du som sagt detta, be om ursäkt och tänk över hur du beter dig. Skyll inte ditt sexistiska beteende på att det bara är lajv. För lajv funkar inte så.


Exempel 2 där vi möter Person B  (eller Försvarare av objektifierande sexister):




Q: Är det okej att säga vilka saker som hur som helst på lajv?
A: Nej, det är det inte. Förolämpningar svider oavsett om det är lajv eller inte. Objektifiering och sexism svider mer eftersom det är vad många kvinnor är med om dagligen. De flesta vettiga lajvkampanjer, enskilda lajv och arrangörer har idag nolltolerans mot sexism. Det får inte förekomma.
Sexism och objektifiering är på riktigt, även på lajv. Sedan att gå in och försvara dem som fällt de nedsättande kommentarerna är bara fel. Detta eftersom min bekant här redan sagt att hen tog riktigt illa upp och mådde dåligt av att få sin kropp kommenterad.

Springande punkten här: Du får inte säga vad som helst bara för att du befinner dig på ett lajv och du får absolut inte slänga ur dig vilken sexistisk skit som helst.
När någon drabbas av objektifiering och sexism och säger ifrån att hen mår dåligt: Bortförklara det aldrig någonsin och använd ALDRIG argumentet "Ger du dig in i leken får du leken tåla" samt "Lajv är inte på riktigt".
Försvarare av objektifierande sexister: Du har inte tolkningsföreträde här så backa.


Exempel 3 där vi ser en klassisk skuldbeläggning.






Q: Är det inte person X fel om hen visar hud, då får hen väl ta lite komplimanger
A: För det första- NEJ, det är det inte. För det andra, det är inte en komplimang om personen tar illa upp, då är det obehagligt och du ska tänka på hur du har lagt fram det. Don´t be the creeper som stirrar på tjejers kroppar, fäller obehagliga kommentarer och skyller det på lajv- som person Y just gjorde ovan.

Springande punkten här: Ge blanka fan i att använda våldtäktsargument som "Du får skylla dig själv om du inte har bättre kläder". Det ska inte hända på lajv och det ska inte hända i verkliga världen.
Igen, har du betett dig illa så ber du om ursäkt. Sluta objektifiera folk och vara en creeper.

Exempel 4 där det dras fram kassa bortförklaringar




I don´t even... Världens kanske sämsta argument att använda för att försvara att man är en creeper.
Kvinnor våldtar med... *slow clap*. Ja 2 % under 2013 enligt BRÅ.
Det ger dig ingen rätt att bete dig som ett sexistiskt svin, skärpning.


Exempel 5 där Person B eller Försvarare av objektifierande sexister ändå tar sig tolkningsföreträde:






Q: Det är väl person X problem om hen överreagerar?
A: Suck. Nej det är det inte. Här som i de flesta andra fall så är det den som betett sig illa som måste tänka på sitt beteende, inte den som mår dåligt över det.  Var inte den som försvarar en skitstövel och be inte den som tagit illa upp att tänka på sitt beteende.

Springande punkten här: Skittrevligt att Försvarare av objektifierande sexister inte tar åt sig av kommentarer av vikt och utseende. Jättebra för hen.
Poängen är att: Det handlar inte om dig och hur du reagerar, det är totalt irrelevant. Igen, du har inte tolkningsföreträde och du behöver tänka på hur du bemöter folk för just den här typen av argumentation får dig att framstå som en okänslig rövhatt som bara har fokus på sig själv. Mindre trevligt så tänkt ett extra varv. Som en väldigt vis Wonderkarin ofta säger: If it´s not about you, then it´s not about you.


Exempel 6 där det än en gång är synd om mannen.


Q: Så jädra längesedan som detta var har väl person X inte rätt att bli arg nu?
A: JO! Tänk att det är precis det som hen har rätt att bli. För det är jävligt svårt att sätta ner foten, oavsett ålder, det tar ett tag innan man är stark nog. Särskilt som hela vårt patriarkala samhälle skriker att man ska bortförklara killars beteende med att "det ligger i deras natur". Blä.
Springande punkten här: Det är inte smutskastning när någon säger till dig att du betedde dig illa. Du beter dig illa som skyller ifrån dig och vill få medömkan för att du blir uthängd. Tja, mitt råd, bete dig inte som en rövhatt och var inte en creeper.


Allmän slutsats:


Nej, man får inte bete sig hur som helst på lajv. Du får inte hålla på med sexistiskt beteende, du får inte vara objektifierande, du får inte vara en slemmig creeper och du får inte vara en rövhatt. 
Och ingen har rätt att kommentera och objektifiera någon annans kropp bara för att det är lajv. Kroppen och vårt utseende är en av de få sakerna som är med under ett lajv, den kan vi inte separera oss från.
Och som jag sa tidigare, de flesta vettiga lajv, lajvkampanjer och arrangörer har en nolltolerans mot sexism och diskriminering som denna.
Argumentet "Det är ok för det är bara på lajv" är riktigt läskigt och det ska till en grav brist på verklighetsförankring för att på allvar tro att det som händer på lajv inte påverkar oss på riktigt.
Skyll inte ditt sunkiga beteende på andra och försök inte vara den som det är synd om när du betett dig fel.


tisdag 6 maj 2014

Ale Vikingamarknad

Valborg för mig innebär sedan ett par år tillbaka Ale vikingamarknad. I år blev det en kortare tur över lördagen, tidigare år så har jagch Svart som regel lånat ett tält och sovit över hela helgen. Men vi har båda ett extremt aktivt liv med jobb och vänner och på sista tiden så har vi varit så upptagna att vi knappt fått andas. En dagstur var precis vad vi orkade med i år.
Så på lördagen så plockade vi upp MsMemberger och styrde mot Ale. Vi var väl förberedda med matsäck, filtar och pyssel för lediga stunder i solne men i slutänden var vi så upptagna med att prata med folk vi kände, mysa och springa på marknaden att ingen av oss ens tog upp sitt pyssel. Mat blev det dock, Svart hade lagat en jättegod kycklingpaj med bacon, svamp och massor av ost, jag hade misslyckats med två brödlimpor och MsMemberger hade tagit med flera enormt goda ostar, korv och äpplen.
Behöver jag säga att vi inte var hungriga när vi åkte hem?


Några av Andrimners fina saker.
Jag är lite kluven till vikingalivet just nu. Det är inte det att jag tappat intresset för vikingatiden, kulturen eller kläderna. Jag älskar det fortfarande.
Men jag märker att jag känner en rastlöshet vid tanken på att "bara" hänga på marknader, pyssla och titta på saker. 
Jag satt länge och funderade på hur det kommer sig att detta med att åka tjugo minuter till en vikingamarknad för en helg känns jobbigare än att åka över halva landet (Halmstad Karlskrona) mitt i natten för en dags lajvande i vikingatid.  Det som skiljer är att det ena är lajv där jag kommer alltid bli stimulerad, jag kommer aldrig bli uttråkad och jag kommer alltid ha fullt upp för att lajvet driver mig framåt. Det andra är en marknad där det är jag i vikingakläder men i nutid och massa nutida besökare. Det blir inte lika avslappnat för mig eller lika givande.
Sedan blir det med komplicerat när det är folk som aktivt skadat mig eller tycker illa om mig på en marknad, så som nu. Det blir inte jobbigt men störigt och får mig att känna mig väldigt malplacerad.

Detta låter väldigt deppigt och så illa är det inte. Jag kommer fortfarande åka på vikingamarknader och lägga ner på tok för mycket pengar jag inte har på tyg, tält och allt möjligt. För det är ju kul. Det är bara det att lajv är lite roligare



Jag har enormt mycket vikingabling... Men det finns de som har mer!

Det är något speciellt att sitta lutad mot vänner vid elden. När det är så kallt att benen fryser om man inte kavlar upp kjolen och värmer huden. Det är lite magi.

 

söndag 4 maj 2014

Divergent



Först. Jag har inte läst boken som ligger som grund för denna film. Så detta blir ingen recension där jag hårdplockar isär och gnäller på hur bättre boken är. Jag får spara det tills nästa storfilm.
I en smått postapokalyptisk värld där något/någonting/allting har drabbat mänskligheten så är överlevnad prio ett. För att öka mänsklighetens chanser att överleva så har invånarna i forna Chicago tillämpat ett intressant (läs efterblivet system). Alla människor har delats in i färgkodade falanger utifrån vilka talanger och egenskaper de besitter. Utifrån ett visst personlighetstest som alla måste genomgå vid 16-års ålder så hamnar man i  antingen De tappra, De lärda, De osjälviska, De ärliga eller De fredliga.
Testet visar vilken falang man passar bäst i och det är bombsäkert enligt skaparna.
Och som alltid när något är bombsäkert så vet man att det inte är det.
När Beatrice Prior genomgår sitt test så är det oklart. Istället för att solklart peka henne åt en falang  visar testet att hon inte bara hör hemma i en falang utan flera. Något som inte ska eller får hända. Hon är en så kallad Divergent och sådana anses var ett hot mot samhället.

Så Beatrice enda lösning är att dels hålla tyst om detta för att inte bli dödad på stället och dels försöka smälta in och vara som alla andra i den falang hon slutligen gäller.
Jag vet inte vad det var som gjorde det men Divergent var en riktigt bra film. Jag är väldigt svag för fascistiska postapokalyptiska utopier och detta var en av de bättre jag sett. Jag gillar smutsiga städer där mänskligheten är det största hotet mot sig själv. Jag gillar att man får se det mest känslolösa och föraktfulla dragen hos personer och att allt är ”for the greater good.”
Tyvärr är plotten på sina ställen väldigt tunn och den är rätt förutsägbar på sina ställen. Men jag kan ta det för de starka korten i filmen väger upp det med råge. Det är en bra uppbyggd film med en bra blandning av action, karaktärsuppbyggnad och förklaringar utan att det haltar. Just att regissören Neil Burger lyckats med att väva ihop det så snyggt gör att filmen känns rejält genomarbetad
Huvudpersonen Beatrice är svag, känslosam, envis och enormt vilsen i världen och det gör henne till en av de bättre kvinnliga hjältar på filmduken. Hon är mänsklig och får vara det samtidigt som hon tar plats och är duktig utan att vara en superperson.
Överlag så har man lagt mycket på att karaktärerna ska få ta plats och ges mer tid än vad som är vanligt i en actionspäckad SciFi-film. De känns verkliga och det går att relatera till dem
En annan sak som som den här filmen ska ha plus för är den etniska mångfalden i filmen, den finns det gott om och på ett självklart och naturligt sätt. Det gör mig oerhört glad att se för jag är väldigt trött på postap-filmer där all befolkning är kritvit.(Publicerades ursprungligen på Megazine)

fredag 2 maj 2014

Tv 4 och lokalnyheterna

Jag har länge velat skriva det här blogginlägget men inte orkat. Inte för att jag är fysiskt eller mentalt trött utan för att jag är ledsen och står som ett stort frågetecken och undrar: Varför?

Det jag talar om är det faktum att TV4 lägger ner alla sina lokalredaktioner. Det rör sig om 21 redaktioner och totalt 125 tjänster som förmodligen bara försvinner. Här kommer det som verkligen vrider om mitt huvud: TV4 gjorde under 2013 en vinst på 648 miljoner kronor enligt Journalisten. Trots detta så väljer de att lägga ner alla sina lokalredaktioner.
När jag fick nyheten i min twitterfeed så satt jag bara och gapade. Jag trodde det var ett dåligt skämt, en falsk nyhet eller vad som helst.

När jag bestämde mig för att bli journalist och började min utbildning fick jag höra en del "höhö, hoppas du inte blir en sådan "journalist" som hamnar på en sketen lokaltidning och få mögla".
Jag skrattade och höll med för de lokaltidningsnyheterna jag läste var så.. små, så futtiga och helt utan betydelse enligt mig. Vem fasen ville sitta och skriva reportage om att hembygdsföreningen fyllde 100 år?
Och klart att min dröm var SVT, SR, Uppdrag Granskning och you name it. För jag fattade inte bättre och såg inte helheten. Nu vet jag hur viktig lokaljournalistiken är, hur mycket den gör som rikstäckande media inte hinner med eller saknar resurser för.

Det finns medier jag vill jobba på, medier jag inte vill jobba för annat än i nödfall och medier jag önskar helst inte skulle finnas. Det är min åsikt och oavsett den så är jag medveten om att det ett land behöver är flera olika tidningar, kanaler, radiostationer. Journalistiken behöver det för att kunna spegla alla aspekter, alla vinklar och faktiskt kunna fånga upp människoöden och smånyheter.

Att TV4 lägger ner sina lokalredaktioner är en spark i ansiktet på svensk journalistik och på den bredd som ett land bör ha i sin rapportering. Vi får inte glömma bort de små händelserna, de små nyheterna och människorna som skapar dessa. Utan de så har de stora nyhetsmedierna i storstäderna inte mycket att arbeta med förutom blåljusnyheter och utrikes. Vi kan inte tala om inrikesnyheter under nyhetssändningarna om det hela tiden ska skäras ner. Inrikes är mer än storstäderna vilket vem som helst borde fatta.

Nu är det bara SVT kvar som sänder riksnyheter på lokalnivå och den dagen de lägger ner sina lokalnyheter, då kan vi skippa detta med inrikes nyheter helt och istället fokusera på att bli mer korkade.