Vi pratade gamla minnen med och Makos tipsade mig om ett band som han ramlat in på som heter Wintergatan. Det är en tredjedel av Detektivbyrån som ligger bakom och musiken skulle vara väldigt lik Detektivbyråns.
Så ikväll när jag kom hem efter träningen så letade jag upp dem på youtube och tänkte strölyssna på dem lite.
Tss, strölyssna my ass, från början till slut satt jag bara och dansade runt lite fånigt på min stol och njöt i fulla drag.
Det jag inte heller var beredd på var att slängas ner i en virvelvind av minnen.
En sommar för rätt längesedan när jag skulle på lajv. Det var varmt den sommaren så att jag var tvungen att fönstren öppna i hela lägenheten. Så fort jag kom hem slängde jag av mig till bh och byxor, hällde upp vin eller saft och sedan sydde jag på lajvkläder.
Och jag hade mer eller mindre konstant sällskap av tre fantastiska människor: Makos, Ami och Anouk, som kom över, klappade på mina stressnerver, skrattade med mig nätterna igenom och framför allt fanns där.
Jag är glad att jag fortfarande har bra kontakt med alla tre, att de fortfarande finns i mitt liv. Jag är ofta dålig på att säga hur mycket folk betyder för mig men tack för att ni finns och för att ni alltid funnits.
 |
| Foto: Kalle Lantz |
 |
| Foto: Kalle Lantz |
 |
| Foto: Kalle Lantz |
Den sommaren så såg vi på dålig film, bra film men framförallt så lyssnade vi på Detektivbyrån. Konstant och på repeat. Det blev min sommars soundtrack och när jag nu lyssnade på Wintergatan så var jag plötsligt så där ung och liten en solvarm dag skrattandes med er nätterna och dagarna igenom.
Det är verkligen fantastisk musik och nu kan jag lyssna på Wintergatan och skapa nya minnen med den här sommaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar