Vad är ett Sverige utan kultur och föreningsliv?

Jag är oroad över så mycket med Tidö och valet men en sak som gjort mig så genuint ledsen under de här fyra åren är nedmonteringen av kulturlivet och föreningslivet. 

Ingen annan regering har så brutalt skitit i kulturen och föreningslivet i Sverige.
Det handlar om mindre bidrag, mindre stöd, och en hånfull attityd som mest är ”Kultur och föreningsliv, LOL, låt oss döda allt.”

Deras kulturkanon var och är inget annat än en rökridå för att påvisa att de gör något bra, men det kan inte flytta fokus från att nedskärningarna till kulturens samlingsplatser, satsningar och utbildningar dödat det som i framtiden skapar ny kultur.

Nuvarande regering har under sin tid skurit ned anslagen till studieförbunden i hela Sverige med 500 miljoner kronor. 

Resultatet?

Kulturplatser som musikhus, bibliotek och Folket hus försvinner.
Ungdomshus med replokaler och kreativa rum får stängas ned.
Personal försvinner från bibliotek och kulturinstitutioner.
Public service drabbas av nedskärningar vilket ger mindre satsningar på kultur.

Detta är bara en del av det som händer över hela Sverige.

(Och jag vill inte ens prata om nuvarande urkassa kulturminster som mer bryr sig om att gå på Netflixfester utomlands än att vara på något kulturevent hon ska vara på eller stötta någon form av kultur överhuvudtaget.)

Det är en sådan deprimerande utveckling och det krymper vårt Sverige något enormt. Vi har länge haft ett kulturliv att vara stolta över, med världsberömda författare,  en musikindustri som skapat genier, enormt talangfulla skådespelare och konstnärer.
För att inte tala om Det svenska spelundret - vår hyllade tv-spelsbransch. 

Och allt detta kommer ur vårt kulturliv och satsningarna som gjorts på det under decennier och en viktig del i detta är vårt föreningsliv.

Jag var under många år engagerad i Sverok och även om jag idag inte är med i några föreningar alls (pga bor i Norge) så har föreningslivet och det utrymme det ger människor att samlas, engagera sig och ha roligt ihop över sin hobby en alldelles speciell plats i mitt hjärta.

Föreningslivet och därmed civilsamhället är något av det finaste vi har i Sverige och särskilt när det gäller hur unga har kunnat engagera sig i föreningar tillsammans. Inte bara för att göra en hobby/intresse ihop utan också för att kunna lära sig om ansvar, föreningsformalia, samarbete och ledarskap tillsammans.

Kulturen och föreningslivet är en sådan himla viktig grej i Sverige.  De går hand i hand och förenar oss i gemensamma intressen. Tillgängligheten över hela Sverige har tidigare gjort att alla kunnat mötas i det. Det gör att vi kan utvecklas och bli smartare, bättre, roligare...Vi kan skratta ihop, lära oss av varandra och växa tillsammans, både som barn, unga och vuxna.

Allt detta har Tidö monterat ned och det kommer fortsätta om de blir omvalda igen. Det är mer än en känsla när jag säger att Tidö hatar kulturen och föreningsliv och typ hatar unga.

I Tidö 2.0 - Nystart för Sverige (som Tidö vill implementera om de blir omvalda) står bland annat följande  under Kultur och civilsamhälle

• Nytt ramverk för de statliga medierna. Ett nytt sändningstillstånd införs med tydligt fokus på det icke-kommersiella kärnuppdraget och en successiv halvering av anslagen. UR läggs ned och en sammanslagning av SVT och SR utreds.

• Fasa ut det statliga stödet till folkbildningen. Påbörjade reformer tas vidare. Folkbildningsrådet avvecklas och det statliga stödet till studieförbunden fasas successivt ut.

• MUCF avvecklas. En plan för långsiktigt oberoende finansiering av civilsamhället och en nedläggning av MUCF tas fram. (NOTE: MUCF är alltså Myndigheten för civilsamhälle och unga som samlar bland annat ungdomsförbund och ser till att de förbunden kan söka bidrag. Härifrån får t ex Sverok och RUM sina bidrag ifrån.)

• Allmänna arvsfonden avvecklas. Arvsfondens kapital överförs till det civila försvaret. Herrelösa arv tillfaller därefter staten och förs in i statsbudgeten. (NOTE: Allmänna Arvsfonden ger varje år bidrag till projekt som olika föreningar vill starta. Female Legends har bland annat sökt och fått bidrag härifrån). 

•  Stödet till trossamfund avvecklas. Myndigheten för stöd till trossamfund avvecklas. (NOTE: Detta är en av MUCF:s uppgifter sedan 1 januari 2026 eftersom det då skedde en sammanslagning på uppdrag av regeringen.)

Allt det här är en fortsättning av att nedmontera kuturliv, studieförbund och föreningsliv i Sverige och inget kommer bli bra av det. 

Jag hade inte varit där jag är idag utan föreningslivet. Både för det jag lärt mig där, för möjligheten att göra det jag älskar och för de vänner jag fått med mig på vägen.

Jag hade inte varit den jag är utan en fri kulturskola där jag kunde sjunga, dansa, måla och träffa andra som älskade det kreativa. Jag hade aldrig börjat skriva eller senare vetat att jag ville bli journalist eller att den kompetensen skulle leda mig till jobb inom spelbranschen.

Tidö gillar att skryta om svensk musik och det svenska spelundret men skiter helt i att det börjar i föreningslivets gräsrötter, får växa i kulturskolornas och studieförbundens händer för att sedan blomma ut i något som gör hela Sverige rikare på alla nivåer.

Utan kultur, folkbildning och föreningliv så tystnar Sverige. Vi behöver att folk kan engagera sig, kan starta föreningar, kan ÄGNA sig åt kultur. Vi behöver ha kvar våra myndigheter för det och att de inte privatiseras mer eller tas bort med en ursäkt till att ”Kultur är kasst, LOL.”

Vårt kulturliv och föreningsliv är en del av vad vår välfärd och demokrati bygger på. Den mötespunkt som är föreningsliv och kulturen för människor samman och bygger broar. Som det är nu så krymper vi Sveriges kulturarv och vår egen framtid.

Inget är bra med den här utvecklingen.

Låt inte Sveriges kulturliv tystna.

Rösta med solidaritet och inte med själviskhet

Valet tickar närmare och tonläget mellan de olika partierna vrids upp mer och mer. Yay, eller snarare nej eftersom det ofta blir mycket pajkastning ju närmare dagen D vi kommer.

Detta valet mer än någonsin, är ett tydligt vägval i hur vi svenskar vill ha vårt samhälle. Jag har tjatat om det SÅ mycket under så många år men vi kan inte längre hålla på att rösta med ett tänk där vi sätter oss själva i centrum och håller på att titta på kortsiktiga löften om bensinpriser.

Men eftersom kortsiktiga löften och noll analystänk också är saker som flyger högt så här kort inpå valdagen så är det SUPERVIKTIGT att läsa på och kolla upp vilka frågor ett parti har drivit konsekvent under de senaste fyra åren.

Då kan en få reda på om det är en hjärtefråga för dem eller om det som lovas nu mest är valfläsk (aka “Lova runt men hålla tunt” för att se bra ut.)

Till exempel om ett parti konsekvent har arbetat för klimatfrågor under de senaste fyra åren och även nu vill att klimatet ska prioriteras = GENUIN HJÄRTEFRÅGA.

Om ett parti däremot har arbetat med att nedmontera sjukvården under de senaste fyra åren men nu utlovar bättre vård = VALFLÄSK!

Det handlar om att vara påläst, hitta sin fucking inre kompass och sin medmänsklighet och rösta för ett Sverige där vi kan behålla vår välfärd, jobba för klimatet, främja våra demokratiska och mänskliga rättigheter och där vi står för solidaritet och för en väg framåt där inte allt går nedåt hela tiden.

Det finns inget ”vi” i privatiseringar och enskilda företags vinning, det finns inget ”vi” i att den lilla rika minoriteten i Sverige ska få det bättre på bekostnad av barnfamiljer och det finns garanterat inget ”vi” i att skapa splittring mellan olika grupper baserat på kön, etnicitet, religion eller läggning.

För att vara övertydlig, det finns inget ”vi” i att rösta på Tidö.

Det är inte bara för att en röst på vilket som helst av Tidö-partierna är att stötta SD och därmed rösta på nazister (Sorry not sorry, men sätter du dig som parti vid ett bord med nazister och säger att “Detta är mina kompisar, allt bra!” så stöttar du nazister.)

Det är också för att Tidö-partierna genom sin politik gjort saker så mycket sämre för folk som inte är superrika. Till exempel genom att skära ned i folkbildningen och sabba möjligheter till föreningsliv för unga (Tänk vad bra det hade varit att satsa på att unga ska kunna ha en vettig fritid och trygga vuxna omkring sig), nedmonterat välfärden (hej privatiseringar som skapat kaos i vården och skolan, indragna kvinnojourer, ökad arbetslöshet, fattigdom för familjer), gjort hela migrationsprocessen svårare och därmed sparkat ut unga som precis tagit studenten samt familjet och individer med jobb som bott här i decennier samt kört hela klimatfrågan i ett absolut bottenläge.

Det finns inget framtida tänk eller en långsiktig plan i en sådan politik, det handlar bara om att skära ned och lägga pengarna i egen ficka och locka med “Lägre skatt till de rika!”

Ursäkta men VEM vid sitt sinnes fulla bruk och med insikt i vad vi i Sverige får för våra skatter tycker att mindre skatt är en bra grej? Vi hade kunnat ha ett så bra Sverige, ett Sverige som vi haft under så många år med sjukvård, skola, utbildning, folkbildning och ett rikt kulturliv just PÅ GRUND AV att vi alla betalar skatt och att rikt folk betalar mer. Det handlar om fucking solidaritet.

För att citera Stellan Skarsgård (som förutom att vara en awesome skådespelare också verkar vara en genuint bra människa):

“If you make a lot of money like I do, you should pay higher taxes. Everybody should have the possibility to go to school, and university, and have good healthcare.”

I korthet, skatter, ett ”vi”-tänk och solidaritet är bra och ascoolt. Vad som inte är ascoolt är att vara självisk och bara tänka på sig själv samt att döma andra människor på grund av till exempel läggning, kön, etnicitet eller religion.

Så..

Gå och rösta.

Läs på.

Rösta inte blankt.

Rösta för klimatet.

Rösta för mänskliga rättigheter (Det är alltså mot rasism och diskriminering och ALLA partier i Tidö åker då fetbort).

Rösta för solidaritet och inte bara för dig själv.

Tystnadens våld som dödar två gånger.

Nu har det gått mer än en vecka sedan skolattacken i Fagersta och ett steg i taget sorterar jag ut känslor, tankar och ilska.

Det är nu rätt klart att gärningsmannen rörde sig i en klart osund miljö på internet där våldsdåd mot just skolor glorifieras, att det handlade om att få status genom att utföra sådana dåd och att uppmärksamheten från andra var viktig för honom. 

Vi vet även att han rörde sig i en digital miljö där högerextrema dåd hyllades samt att han frågat vänner om hur han skulle välja när det gällde att döda kvinnor eller invandrare.

Slutligen, samtliga av hans offer i Fagersta hade utländsk bakgrund.

Gärningsmannen utreds nu för psykisk ohälsa (noll överraskning där) och hans dåd beskrivs inte som rasistiskt motiverat trots ovan. Han beskrivs även i media som en ”bra och fin kille som aldrig skulle skada någon.”

Det finns något djupt DJUPT obekvämt och skavigt i hur vi pratar om terrordåd som begåtts av vita personer. De beskrivs för det första aldrig som terrorister utan som psykiskt sjuka. Deras rasistiska motiv begravs under snyfthistorier och, det kanske viktigaste, offren och de drabbade av utländsk bakgrund glöms bort.

Och då menar jag inte att det ska skrivas långa artiklar om dem och deras liv för det handlar om att respektera familjer i sorg och vad de vill.

Men de glöms bort genom att deras utsatthet inte talas om. Genom att inte tala om motiv och underliggande strukturer i samhället som bidragit till dåd som detta så trollas rasism bort och begravs under ett täcke av ”Syns inte, finns inte.”

Abdi Hassan, människorättsaktivist och sakkunnig på Amnesty international beskriver det så här:

“Att din utsatthet inte talas om innebär ett särskilt våld. Du kan rakt av bli ihjälstucken för din hudfärg, men om det lämnas okommenterat har du dött två gånger.
Det är vad icke-vita genomlever i Sverige just nu. Tystnadens våld.”

Effekten blir helt bisarr. Vi med annan hudfärg och etnicitet i Sverige lever redan under en svår minoritetsstress på grund av det ökade rasistiska klimatet i Sverige. Vi kan bli hatade, spottade på och dödade på grund av vår hudfärg (Som vi inte kan gömma så inga hjälpsamma råd där tack) och det faktumet trollas liksom bort och glöms i hela debatten. Och det är inte första gången som högerextrema och rasistiskt motiverade dåd begravs under den här tystnaden. 

Samma sak hände i Trollhättan och på Risbergska. 

Efter Risbergska så krävde även offrens anhöriga i våras att en oberoende kommission skulle tillsättas för att utvärdera det politiska klimatet i Sverige för att få svar på om rasism hade bidragit till dådet. Men de har inte ens fått ett svar.

Jag påminner igen om att det går att hålla två tankar i huvudet samtidigt, att djup sorg över offren och hur ett sådant här dåd påverkar samhällen kan samexistera med en djup ilska över att rasistiskt våld osynliggörs och hur rasismens normalisering under föregående decennium lett oss fram till ett samhälle där vi gör skillnad på människor utifrån etnicitet och religion.

Avslutar med citat från ett superfint reportage i Aftonbladet:

”Hade det varit en brun människa eller en människa från Mellanöstern då hade de skrivit: ”Terrorråd”, säger Moaawi. Men eftersom han är vit nu så säger man: ”Han mådde psykiskt dåligt, vården kollade inte på honom.” Man beskriver det annorlunda för att han har en annan bakgrund. Men jag tycker folk borde vara rättvisa. ”