Igår var det val till EU-parlamentet. Jag förtidsröstade redan för en vecka sedan och efter röstningen stängde klockan 21.00 satt jag och Svart växlande i soffan och vid datorerna för att följa valvakan.
Klockan tickade vidare och natten gick och jag följde valresultaten för Europa vid datorn.
Såg hur högerextrema partier fick mandat. Fick majoritet. Fick gehör för åsikter som vill skada andra på grund av sexuell läggning, hudfärg och etnicitet.
Jag gick och lade mig. Sov dåligt. För i mina drömmar marscherade nazister genom Europa på en våg av folkvalt jubel och jag såg hur vi som står kvar mot dem visserligen är starka men kämpar i en motvind som slår oss i ansiktet.
Och när jag vaknade om och om igen med ångesten bultande i halsen så tog det en halv sekund innan jag insåg att verkligheten är lika jävlig som mina drömmar.
Snabba siffor på hur valresultatet för de högerextrema partierna i Europa blev
I Frankrike: Front National 25 %
I Danmark: Dansk Folkeparti 26 %
I Grekland: Gyllende gryning 9,3 %
I Italien: Lega Nord 6,0 %
I Nederländerna: PVV 12,9 %
I Ungern: Jobbik 14,6 %
I Österike: FPÖ 19,5 %
Källa: TT och DN
Om jag är rädd? Klart som fan jag är rädd för det som händer i Europa nu.
Jag var en bokmal när jag var liten och är det fortfarande, jag lärde mig om romers utsatta situation och människors hat mot dem när jag var tio (tack Katarina Taikon, du är fortfarande en av mina starkaste förebilder). Jag slukade vittnesmål från överlevare från Förintelsen när jag var tolv och har fortsatt med det sedan dess.
Jag läste om människors oförmåga att stoppa Förintelsen innan kriget, under kriget och hur man hanterade det efteråt. Jag läste om att man i Jönköping tio år efter Kristallnatten gick ut för att jaga tattare.
Det var 1948 och Sverige hade inte lärt sig något av det som hänt i Tyskland bara några år tidigare.
Nu är det 2014. Och människor har glömt eller snarare, väljer att inte minnas. För det kan ju inte gå lika illa som det gick under WWII.
Jag säger att jo, det kan det. Det är på väg dit nu igen med en rasande fart, mycket snabbare än på 30 talet för nu ser jag klart och tydligt hur större delen av Europa blir mer och mer främlingsfientligt.
Människor glömmer så fort men jag trodde inte att detta skulle hända under min livstid. Jag trodde att viljan att låta Förintelsen aldrig upprepas var starkare än högerextremas åsikter om att vissa människor är bättre än andra.
Jag kommer såklart att fortsätta kämpa, in i det sista för jag vill inte ha en återupprepning av historien. Jag vägrar låta det ske. Och jag vägrar låte rasistiska åsikter stå oemotsagda, vägrar låta skämt om utrensning passera.
Detta är ingen lek. Detta är verklighet
"I remember how "different" became dangerous. I still don't understand it, why they hate us so much. "
//Valerie, V for Vendetta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar