Tack för mig och varför jag inte kämpar om platsen som ordförande i Sverok

Jag har haft ett fantastiskt år som ordförande i Sverok. Det har varit ett av de mest givande åren i mitt liv.

Sverok och spelkulturen vi har i Sverige är helt fantastisk. Jag har älskat varje del av mitt arbete med Sverok, från att ha arbetat med verksamhetsplanen och driva Sveroks politiska arbete till fina förbundsstyrelsen och att vara ute på konvent, kongresser och årsmöten runt om i Sverok. Jag har träffat så många otroligt engagerade människor, både medlemmar samt även aktörer i spelkulturen.

Herregud vad stolt jag är över oss och den roll vi har i samhället.
Min vision för Sverok när jag gick in var att bygga en starkare #viärsverok-känsla i förbundet, att vi skulle närma oss spelkulturens övriga aktörer i Sverige och att se till att Sverok blev mer känt ute i övriga Sverige. Jag ville att vi skulle nå ut mer till aktörer i socioekonomiskt utsatta områden och även se till att Sverok kom närmare sina medlemmar.

När jag ser tillbaka känner jag mig nöjd även fast det inte är klart än på långa vägar.

Men nu är det slut.

Jag hade mer än gärna fortsatt att vara ordförande för Sverok ännu ett år. Det är helt klart värt det på alla sätt. Men valberedningen och jag har olika visioner om vilken som är den bästa vägen för Sverok att gå i framtiden.

Jag håller inte med i valen de har gjort men all kudos till Valberedningen som har gjort sitt jobb och tagit fram en komplett styrelse.  

Nu blickar jag framåt.Vi har en 30-årsfest att fira för Sverok, sedan Riksmötet som precis som alltid är en höjdpunkt för mig och sedan det allra sista förbundsstyrelsemötet.

Däremellan ska jag knyta ihop min säck på Sverok och se till att allt hinner bli klart.

Och i december ska jag packa ihop mina saker och flytta hem till Bästkusten igen. Jag ska fortsätta jobba för en bättre spelkultur på alla sätt jag kan, genom mitt eget #isisnerdfeminism, genom att spela massor av spel och genom att fortsätta vara en aktiv röst i spelkulturens Sverige. Jag ser så mycket som kan göras och förändras och jag är inte färdig på långa vägar än. Jag vill se mer mångfald och mer inkludering och jag vill se ett starkare spelkultur i hela Sverige.
Jag kommer aldrig sluta brinna för de frågorna.

Jag är stolt över mina år i Sveroks förbundsstyrelse, först som ledamot och nu som ordförande. Att ha lett Sverok under ett valår när rasism och nazism flugit högt i Sverige har inte varit det lättaste men jag har gjort mitt bästa och känner att det har varit värt varenda minut.

Till er som jag mött under året, alla ni aktörer, företagare, spelnördar, politiker och allt däremellan: Ni är fantastiska och det har varit underbart att se få träffa er alla.

Till alla medlemmar i Sverok:  Ni har gjort mitt år till en magisk resa jag inte hade velat byta mot något annat i världen.
Tack för sena middagar med chilli och godis, tack för prat om spelkultur, cosplay och rollspel, tack för konventsupplevelser, robotar, bokdiskussioner och för mycket energidryck, tack för diskussioner om stadgar och föreningsdemokrati, tack för att ni har mailat, ringt och för att ni är ni.
Tack till alla er som vill se en bättre spelkultur, till er som ordnat konvent, kongresser och LAN och till er som spelar med vänner och okända och till er som bara älskar denna här spelkulturen som ändrar livet för så många av oss.

Jag älskar er för alltid. Tappa aldrig er glöd och er kärlek till spel.

Vill ni göra mina sista månader på Sverok riktigt bra och göra mig glad, skriv gärna något fint minne eller peppig kommentar om mig här i bloggkommentarerna eller på min facebooksida.

Och när vi ses, vare sig det är på Riksmötet eller på någon annan plats, prata med mig och visa att mitt jobb var värt något för er med :)

Foto: Gill Edgar