Visar inlägg med etikett #proudandnerdy #sverok #viärsverok. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett #proudandnerdy #sverok #viärsverok. Visa alla inlägg

torsdag 27 december 2018

Saker jag hann med att göra i Sverok

Det här är en sådan där post som är extremt arrogant att skriva på ett sätt men eftersom jag gärna vill ta cred för saker jag gör så är det en bra övning!

Först och främst vill jag säga tack för mitt år som ordförande.
Det har varit ett fantastiskt år som jag inte hade velat vara utan för allt i världen. Det har varit ett år fyllt med upplevelser och möten med fantastiska människor. Det har varit politik, påverkan och sena kvällar och helger.
Kort sagt har det varit alldeles underbart.
Tack alla medlemmar i Sverok som jag har träffat på resor, alla ni som mailat och som hört av er med frågor. Det har varit ett privilegium att få vara er röst och att driva de frågor ni bryr er om.

Och jag vill igen tacka Alexander och Tjarls för att ni är klippor och för att ni funnits varje minut under året, både i svåra arbetsfrågor men också för mig som människa.

Och till Chrisp, RFK-Sanna Hedlund och Anna W för att ni varit underbara att jobba ihop med under året. Sverok är ett bättre och rikare förbund för att ni finns.

Till Anna Rydborg och Rosaline Marbinah för att ni varit mina systrar i civilsamhället under året. För att ni lärt mig tusen saker jag inte visste och för skratt, sorg och förtroenden.

Till Rebecka för att du gett så mycket råd och stöttning, både innan jag blev vald och även under året. För att du funnits.

Och till Max. Herregud vad jag gått sönder om inte du funnits varje minut sista halvåret. Min ö i havet och den som skakat om mig med ord, kramar och som funnits där när allt varit så svårt och slitigt. För alla skratt och för att du stoppat mig, lyft mig och gjort mig starkare.
Du är det bästa civilsamhället har och helvete om de inte tar hand om dig nu!

Sist min Svart. För att jag kunde flytta över halva landet, jobba 120% och veta att jag hade ditt stöd i allt. För att du roddat allt på hemmaplan med ett osynligt arbete och gett mig en stabilitet och en trygghet som varit ovärderlig.

Tack alla.

Mitt år som Sveroks ordförande har varit ett av de bästa i mitt yrkesverksamma liv.
Jag är så jädra glad över det.

Jag visste redan innan min avtackning att jag hunnit med en del under mina år i Sverok.  Det blev totalt fyra år med Sverok, tre ideella år som ledamot och ett år som heltidsarvoderad ordförande.
Och jag ville göra en lista på det, både för andras men också för min egen skull. Det är så lätt att glömma bort allt bra som hänt.
Jag kan lugnt säga att under mitt år som ordförande så jobbade jag nog 120% och mycket av mitt fokus låg på att dels föra Sveroks röst mot aktörer i Sverige (både gentemot politiker, andra spelkulturaktörer och i mot resten av civilsamhället). Men såklart också på arbete med styrelsen, verksamhetsplanen och allt annat som slängdes åt mitt håll.
Jag har försökt stolpa upp det och även länka in artiklar och blogginlägg om saker. En del av sakerna rörande mitt Sverokarbete ligger inte uppe på Sveroks hemsida än men jag kommer att länka in de här så fort det sker.

Styrelsearbete

Först och främst så har det blivit totalt:
  • 23 fysiska förbundstyrelsemöten (jag missade ett 2017 då jag var i Japan)
  • 20 digitala kommunikationsmöten.

Som ordförande har jag nu under 2018 också skött all planering och logistik runt mötena.
Sista året nu har det också varit arbetsledning av styrelsen vilket inneburit fysiska möten och samtal med alla i olika mängd.


Styrdokument i Sverok:


Guider och uppförandekoder:



Arrangemang:


En sak som inte hände under mina år i Sveroks förbundsstyrelse var Spelkultur och feminism i Malmö som jag arrangerade med Thom Kiraly redan 2014. Men den är värt att ta med här med.

Övrigt:


Artiklar, liknande skrivna om mig som ordförande för Sverok:





(2016)


(2018, ett urval på grund av att det är för mycket att hålla ordning på.)

En av mina krönikor i Fenix



Föreläsningar, panelsamtal och liknande


(2016)




(2018)




Förenings- , distrikts-, och Konventsbesök 2018(ett urval):


  • Svenska Cosplayföreningen
  • Spelföreningen Smash!
  • Dragons Lair
  • Tärningen Avgör
  • Besökt Sveroks Östergötlands årsmöte (satt som mötesordförande)
  • Besökt Sverok Norrbottens årsmöte (satt som mötesordförande)
  • Besökt Sveroks Väst årsmöte (satt som mötesordförande)
  • Besökt Sverok Mälardalens årsmöte
  • Besökt Sverok Skåne
  • Besökt Sverok Mälardalen
  • Prolog
  • Female Legends 8 mars Livestream
  • Gothcon
  • Nordsken
  • Swecon/Fantastika
  • Dreamhack Summer
  • NärCon
  • Queercon
  • Confusion



Övrigt:
  • Littfest
  • East Sweden Game
  • Bokmässan
  • Forum för levande historia
  • LiU Game Conference


Övrigt:



Det blev en del ändå. Och då räknar jag inte med alla möten och sammanträden. Jag räknar inte med hanteringen av Expressen som tog veckor eller alla turer runt bidragsmodellen. Eller mina resdagar (typ tio i månaden). Eller alla möten, utvärderingar och planeringar kring vart Sverok ska ta vägen i framtiden och alla tusen bollar runt det.
Det hade blivit på tok för långrandigt.


I korthet kan jag säga att jag är extremt nöjd med allt och att Sverok varit värt det tusenfalt för mig. Det kommer alltid vara en period i mitt liv som jag ser tillbaka på med glädje och stolthet.
Jag är så nöjd och framförallt redo att gå vidare.

Tack alla fina medlemmar i Sverok för att jag fick vara er ordförande.
Jag kommer alltid att älska er och jag kommer alltid att finnas för er, närhelst ni behöver mig.

fredag 5 oktober 2018

Bokmässan 2018 (eller året då Sverok fick en egen scen)

Herregud vad mina fötter inte läkt än. Fyra dagar på en mässa ger smärta i flera veckor senare.
Men det var så värt det.

Sverok närvarade även detta år på Bokmässan i Göteborg, precis som vi har gjort flera år tidigare. Skillnaden denna gång var att nu hade vi inte en monter utan vi roddade den nystartade Fantastikscenen i Fantastikgränd!
Det var stort.

Redo för besökare! 

Sverok har som sagt funnit på Bokmässan i flera år och jag har stått i montern i minst tre år eller så. Det är för mig alltid otroligt trevligt och peppigt men nu, med en ny ekonomi som seglar upp och där vi måste prioritera vad vi ska närvara på, var Bokmässan farligt nära att åka ut.
För krasst sett, det är inte många ungdomar som vill starta förening som går på Bokmässan. Det är en plats för att handla böcker och de skolungdomar som är där är som regel mer intresserade av godis och gratisstuff än att bilda förening.
Med en vild killgissning så har vi nog fått några föreningar genom åren från att vara på Bokmässan men framförallt har vi lyckats skapa oss en närvaro i litteraturrummet vilket gett oss en tyngd när vi driver frågan att spel ska vara kultur.
Vi har knutit kontakter med författare, förlag och med skolor samt bibliotek genom vår närvaro på mässan och framförallt har vi under flera år varit Fantastikgränds beskyddare,  det är guld.
10/10 så värt.
Men inför detta året så ville vi väl mer, vi ville se att det gav något och framförallt ville vi byta fokus.
Först landade vi i att inte vara på Bokmässan alls. Men sedan ville Bokmössan gärna att vi skulle sköta den nya Fantastikscenen. Det ändrade allt. Efter mycket om och men och kanske så landade vi i att Sverok skulle ha hand om och sköta program och upplägg för nya Fantastiskscenen.
Detta spikades en månad innan Bokmässan.
Stressen och den vilda omplaneringen för alla.
Men Anna Westerling, som är marknadsansvarig på Sverok, gjorde ett enormt jobb med att fylla fyra dagars program och fick till en underbar blandning av heta författare, förlag, panelsamtal och såklart Sverokpunkter och Sveroks kommunikatör Nicholas Ranégie fixade en otroligt snygg scen.
Så när Bokmässan öppnade stod vi där, med allt på plats och en snygg scen och fler Sverok-loggor än vi kunde räkna. Men jag var lite nervös. Skulle någon komma på våra programpunkter?
Min oro kom helt på skam för under de fyra dagarna hade vi rejält med folk som kom och lyssnade. Det var otroligt kul att se.

Vårt program på mässan såg ut så här:



Som ni ser var det en blandning av panelsamtal, föreläsningar och presentationer och intervjuer. Varje punkt var ungefär 20 minuter långa så det var högt tempo.


Samtal mellan mangatecknarna Natalia Batista och Elise Rosberg från Nosebleed Studio

Fullsatt när Josefin Westborg intervjuar författaren Mats Strandberg.

Jag och Anna Westerling turades om att presentera och även moderera vissa av panelssamtalen. Jag höll dessutom i tre punkter: Sverok och Fantastikens månad, Spelkulturens betydelse för biblioteken och Tjejer i Spelkulturen. Sedan satt jag med i en panel med, om jämställdhet i rollspel.
Det var riktigt nice.

Framförallt var det kul att höra hur besökarna uppskattade Fantastiskscenen och hur en uttryckte det:

"Detta är vad som saknats för mig."

Sedan var det så fint att se hur förlagen, butikerna och övriga som stod i Fantastikgränd tyckte att scenen var det perfekta tillskottet till gränden. Alla som stod i Fantastikgränd hade chans att skicka in en egen programpunkt till scenen och det var rätt många som gjorde det.
Resultatet var att de fick en plattform för att prata med sina besökare från, de kunde bidra med intressanta punkter och göra lite reklam för sitt eget skrivande och sina böcker.
Framförallt, att de stod på scen och pratade drog besökare till deras montrar och skapade liv och rörelse i hela Fantastikgränd, från stora och små montrar.
Jag tror det var otroligt värdefullt och viktigt att Sverok och Bokmässan kunde ge framförallt de mindre förlagen en scen och en plattform att nå ut från.
Det sätter svensk fantasty-, och sciencefiction- litteratur lite mer på kartan och förhoppningsvis kan den växa ännu mer.
Och krasst sett, utan alla de skulle Fantastikgränd på Bokmässan vara rätt tom och ödslig.

En annan kul sak som hände på Bokmässan var att jag och Max Horttanainen , ordförande för Svenska E-sportsförbundet, var med på Respektscenen som arrangerades av Forum för Levande Historia och pratade.
Max pratade om E-sport och inkludering och jag pratade om Sveroks HBTQ-satsning Proud and Nerdy.
Båda samtalen filmades och kan ses här nedan :)


Kort sagt var jag helt slut efter Bokmässan och mina fötter hatade mig och hatar mig fortfarande. 
Men det var så värt det.
Vi hade en egen scen, vi lyfte fram Sverok och Fantastiken och vi syntes på flera andra plattformar på Bokmässan.
Jag hoppas verkligen att vi får rodda Fantastikscenen nästa år med. Det är en så naturlig sak för Sverok att göra och jag vet att det lyfter Fantastiken till nya höjder.

Ni vet hur jag pratat mycket om hur jag vill se Sverok som "En samlare av spelkultur i Sverige" där vi fungerar som plattform och paraply och samlingspunkt för spelföretag, konvent och spelutvecklare i Sverige.
Detta var ett viktigt steg.

Dette er en fin scen, den hvill vi gjerna he, Mange Tak!
(I bakgrunden ser ni Max Horttanainen prata med forskaren Carl Heath)

Mer läsning på temat:


onsdag 13 juni 2018

Pride month och varför jag går i pride

Juni har rullat in och det innebär att det är Pride month. Under hela månaden så uppmärksammas betydelsen och vikten av HBTQ+ vilket är fantastiskt och välbehövligt.

Jag är bisexuell och har varit sedan ett antal år tillbaka. Av allt jag gör så är det kanske den sidan av mig som syns minst. Både för att jag inte hållit mina kvinnliga relationer så synliga och framförallt för att jag numera är i ett straight-passing monogamt förhållande med Svart.

Jag började inse att jag var attraherad av kvinnor rätt sent. Visst hånglades det vilt tjejer emellan på fester redan i gymnasieåldern men det var mer som en grej vänner emellan och inget något tog seriöst.
Allra minst jag som då hade ett förhållande.
Visst tyckte jag att tjejer var otroligt vackra och fina men jag reflekterade inte över det.
Sedan gick det några år och då hände det något.
Jag hade precis gett mig in i polyvärlden och där fanns det för det första en fria syn på detta med hångel och känslor och framförallt så fanns det utrymme för mig som tjej att för första gången analysera mina känslor för andra tjejer.
Var det bara en grej på fyllan eller var det något mer?

Jag minns inte riktigt när det blev klart för mig att det inte var en fyllegrej utan mer en fråga om äkta attraktion och känslor.

Kanske var det när du hånglade upp mig på den där klubben och jag inte ens visste vem du var men när jag såg in i dina ögon så visste jag att du var det vackraste jag sett.

Var det när jag föll handlöst för ditt skratt och dina vackra klänningar. Och hur rätt det var att kyssa dig och hur vackert ditt färgglada hår var i min hand.

Eller var det när vi pratade om rosor och vackra minnen.  Senare vaknade jag av att du krupit upp ovanpå mig i sömnen och sov med händerna inflätade i mina. Dina ögon var så svarta och vackra och jag visste att du alltid skulle skaka om min värld.

Jag minns allvarligt talat inte men någonstans där så insåg jag att jag var bisexuell och drogs väldigt mycket till kvinnor.

Det är något som finns kvar även om jag idag är lyckligare med Svart än jag någonsin varit i en relation.

Det tog ett tag för mig att hitta varför jag skulle gå i pride för det kändes länge väldigt konstigt, särskilt som varande i ett straight-passing förhållande.
Det var lite extra konstigt när jag var ansvarig för Sveroks HBTQ+, satsning Proud and Nerdy under flera år. Inte för att jag inte älskade det och verkligen brann( och brinner för det) men för att det ibland var lite jobbigt att höra kommentarer om varför en straight tjej skulle rodda en HBTQ+ satsning.
Det kändes som att jag behövde försvara mig och jag stängde mest bara öronen och ignorerade.
För jag insåg rätt snabbt att oavsett vilken relation jag har så är jag alltid mig själv.
När jag går i Pride varje år gör jag det både för mitt unga jag som kände tusen fjärilar i magen när hon insåg hur kär hon var i en annan tjej och även för mitt jag som jag är idag.
För den sidan av mig som alltid kommer finnas och som jag är stolt att det finns utrymme för idag.
Att jag får älska vem jag vill och framför allt att jag får vara den jag är.

Jag kommer aldrig skämmas och jag kommer aldrig försvara mig när någon undrar varför jag går i Pride. För jag vet varför jag går och jag vet att jag hör hemma där.


onsdag 27 december 2017

Mitt år 2017

Så drar sig 2017 mot sitt slut och det har blivit dags för mig att sammanfatta året och vad som har hänt. Det är en hel del!


Redo?

Först och främst blev jag tant åt världens kanske sötaste lilla unge. Det är fantastiskt fint och hon är så jädra underbar. Att se henne växa har varit något av det bästa detta året.

Vårt första möte.

Jag och Svart tog våra sparpengar och åkte till Japan IGEN! Vi älskar verkligen det landet och denna gång fick vi se lite mer av det.


Vi fick se slottet i Hime-ji, sjukt vackert och magiskt.


Efter fem år så tog jag och avslutade mitt initiativ #isisnerdfeminism.  Det har varit fina år på Gothcon och fina år för mer jämställdhet i spelkulturen, en kamp som inte tar slut för mig på långa vägar än!


Jag är så glad för allt som #isisnerdfeminism har gjort.


Proud and Nerdy i Göteborg hände och det var vackrast <3

Mer färg, mer kärlek och mer rätt att vara den en vill och frihet att älska den/de en vill.


Jag fortsatte spela PokemonGo, det är det roligaste spelet ever och mängden människor jag knyter korta kontakter med genom spelet är fantastiskt.


Team Instinct är bäst även när det regnar!

Jag tog och åkte på postapocalyptiskt lajv i en värld där allt var vackert och fullt av airsoft. Sjukt roligt och jag hoppas kunna åka under 2018 igen.


Jag älskade airsoft-delen i lajvet och främst att jag fick vara snygg och cool. Foto: Gill Edgar

Jag och bästa Elin tog och höll kurser i Fake news och källkritik och fick jättebra respons! Det kändes så fint och bra plus att det verkligen behövs att folk lär sig mer om hur de ska ha källkritiskt tänkande. Hurra för oss!


Har du koll på fake news? Om inte så gå vår kurs :D

Jag upptäckte Sing-Along och det blev tre tillfällen med underbara jobbkompisar under året, Sound of music, här Mamma Mia och sist Molin Rogue.


Peppen innan Mamma Mia, två av oss kunde alla sångerna utantill!

Bokmässan hände igen och jag stod för Sverok hela helgen där vi bland annat promotade Fantastikens månad.


Mer fantastik åt folket!

London hände med fina vänner där vi såg på tok för mycket museum, vandrade i soliga parker och hade det sjukt trevligt. Där gick jag även på konsert och fick se min idol G-Dragon live!


London var episkt baby! #resaivästerled

G-Dragon var allt jag drömde om och mer.

Jag åkte på Downton Abbey-lajv i Polen och var rysk adel i en tid då världen rasade samman. Det var helt fantastiskt.

When russian, you need fur and tiaras. Photo by Benjamin Tarp
#dziobaklarpstudios #fmlarp #fairweathermanor

Jag och Dan som gör Isfolkspodden gjorde en roadtrip nedåt land och jag fick träffa min författaridol Margit Sandemo!


Margit var helt fantastisk, full av energi och massa berättelser.


Jag började videologga, sjukt läskigt men kul!

Följ mig gärna, allt på engelska (typ) och väldigt fånigt.

Och som vanligt hände Sverok under hela året vilket var fantastiskt och detta året lite mer intensivt eftersom jag siktade på att bli ordförande. Något jag även blev!


Det är MIN ordförandeklubba <3

Sist men inte minst så firade jag och Svart åtta år ihop. Det är rätt coolt och det känns bara bätre för varje år som går <3.

Vi är rätt jädra asbra ihop!

Så tack 2017. Du var ett helt okej år och jag är nöjd!

söndag 11 juni 2017

Proud and Nerdy på West Pride!

Och så blev det slutet på West Pride (som jag i vanlig ordning jobbade mig igenom) och därmed var det dags för regnbågsparaden!

Sverok Väst arrangerade Proud and Anerdy i paraden och jag och Svart gick självklart i den delen av tåget.
Proud and Nerdy var en fantastisk del med massor av glada nördar, flaggor och kärlek. Samt godis som jag och Sam delade ut längst hela vägen till både barn och vuxna. Jag lärde känna massor med nya vänner, hejade på folk jag inte sett sedan förra året och vandrade fram med massa glädje och stolthet.

Det är svårt för mig varje år att sätta ord på varför Pride är så viktigt. Varför det betyder så mycket att det finns i varje stad, vad det betyder med alla regnbågsflaggorna.
Jag och Svart har flaggan uppe hela året men det är något speciellt att se hela staden flagga med världens finaste flagga.
För mig är det en självklarhet att alla ska ha rätt att älska vem/vilka de vill och vara den som de vill vara.
Men världen ser inte ut så på långa vägar än och varje Pride så laddas batterierna för att jag ska orka kämpa lite till och inte tappa hoppet.

Och jag vill fortsätta kämpa, hela vägen in i kaklet och ut på andra sidan.