Det har hänt mycket i mitt liv senaste året som har fått mig att omvärdera och sätta nytt värde på många av mina vänner. Jag har sagt upp kontakten med några jag insåg gjorde mig mer illa än bra att vara med, jag har hittat nya, fantastiska vänner och kärlekar och jag har återfunnit gamla vänner som jag av en eller annan anledning tappat kontakten med. Jag har hittat nya djup och sidor hos bekanta som blivit till bra vänner. Jag är rikare nu än jag var för ett år sedan.
Samtidigt så har jag insett att väldigt många av de vänner jag hittade när jag kom till Göteborg är fruktansvärt... falska. Jag kan inte hitta ett bättre ord. Jo hycklare passar i och för sig bra in det med.
Det var en stor, fin krets med människor som känt varandra i många år och som lät mig förstå att "vi tar hand om varandra, vi ställer upp när vi mår dåligt och det är OKEJ att må dåligt bland oss. Vi tycker om varandra ändå."
Det var väl första gången jag hört det sägas öppet i en vänkrets, detta att man inte skulle smyga med att man kunde må dåligt psykiskt, ha dåliga dagar eller vara deppad utan anledning. Och jag trodde på att det var så.
Det var inte förrän jag faktiskt började må riktigt dåligt på grund av mitt dåvarande förhållande och inte längre klarade av att vara pepp, full av energi och alltid glad som jag märkte att det som de sagt var lögn. Mådde man dåligt i den vänkretsen blev man klassad som instabil och jag fick stämpeln manodepressiv, något jag naturligtvis var sist om att få veta.
När jag gjorde slut med mitt ex så kändes det som att jag blev pestsmittad. Jag var obekväm som mådde dåligt öppet, besvärlig som "sabbade" en vänkrets och blev betraktad som en bräcklig, instabil tjej. (jag har skrivit tidigare här om hur jag blev bemött när jag började prata om mitt dåliga mående)
Efter en höst i Stockholm kom jag tillbaka till Göteborg och jag har läkt en del från mitt dåliga förhållande men de hycklande människorna finns kvar. Och det gör mig ruskigt arg när människor som jag vet snackat skit om mig eller bara valt att hålla sig undan i ett till två år vill kramas och leka att allt är som vanligt.
Jag är en rätt enkel människa. Om ni inte vill umgås med mig eller tycker att jag är obekväm. Säg det och ha för katten stake att köra med raka rör. För detta hycklande gör att jag vill kräkas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar