Enligt polisen var det minst 3000 personer som gick med mig och mina vänner i tåg från Götaplatsen till Järntorget med facklor.
Det var en partipolitiskt, organisatoriskt och religiös obunden manifestation och all jädra creed till de privatpersoner som tagit på sig att ordna den.
Enorm eloge även till polisen som var på plats hela tiden vid sidan av tåget och gjorde att det kändes tryggt och säkert samt var duktiga på både dialog och att hålla uppsikt.
Vid Järntorget blev det tal av duktiga arrangörer Karin Obermüller och Julia Forsberg samt av Christer Mattson. Loke Nyberg framförde även sin sång "Aldrig mera rädd" och en för mig ny sångerska Ingrid Hedin Wahlberg som sjöng jättefint. Vandrade hem med en lite lättare känsla i hjärtat.
Det är så enormt mycket kvar att göra, så mycket kompromisslöshet jag har kvar mot rasism.
Ibland är det skönt att både se och känna att den här kampen mot rasism, den gör man inte ensam.
Vi börjar röra oss från Götaplatsen, många stopp pga spårvagnarna |
Ner genom Haga, här började vi höra de episka trummorna som välkomnade oss på Järntorget |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar