En feg inställning till rasism (eller en fråga om att se sina privilegier)

CW: Innehåller n-ordet utskrivet flera gånger i texten

Just nu är jag enormt trött. Jag är rätt duktig på att ta strider, stå på de där barrikaderna och kämpa. Men vissa dagar så vill jag inte vara duktig, jag vill gå fram och skalla världen och vråla i frustration.

Orsaken till detta stavas rasism och nazism.

Eller ja,det jag är förbannad över är inte bara rasism och nazism. Det är jag alltid arg över. Nej, det jag på sista tiden varit extremt frustrerad över är snarare den enormt fega attityden till detta som jag mött på fler håll än vad som känns bekvämt.
Jag har främst stött på det i lajvhobbyn och i vikingavärlden. Jag är van vid rasism och nazism i verkliga livet och jag är väl lagom bitter och cynisk över det. När jag möter det i mina hobbys i den mängd som har skett på sista tiden så blir jag lika ställd och arg som jag blev den gången för många år sedan då någon slängde ordet "neger" i ansiktet på mig.
Ett slags andra uppvaknande till rasism i form av en hård örfil.

Det som nu diskuteras flitigt i både vikingahobbyn och lajvvärlden är hur man hanterar rasister och nazister som dyker upp på olika evenemang.
Det är en komplicerad fråga, det är jag medveten om. Men den feghet jag stör mig på är hur man resonerar runt frågan. Det som tyvärr hörs mest och som oroar mig är den våg av hobbyrasism på som gång på gång säger: "Jag är inte rasist meeeen... så länge det rasister och nazister gör inte drabbar MIG så är det lugnt."

Det har skett en förflyttning som gör att frågan har kommit att handla om "Varför är det fel att vara nazist?" istället för "Hur minskar vi och förebygger nazism i samhället?"

Läs den meningen igen. Känner ni som jag, att något är väldigt fel?

Jag tänkte gå igenom några vanliga argument som dykt upp i diskussioner i både lajv- och vikingavärlden senaste tiden.

Vi börjar med argument nummer ett:

"Men va, ska vi inte låta nazister säga vad de vill? Det är ju brott mot yttrandefriheten!!"

Ja suck.
Något av det värsta med rasism och nazismdiskussionerna är att så fort de dyker upp så börjar folk felcitera Voltaire och vråla om censur och yttrandefrihet. Seriöst människor, ta en lagbok och slå upp vad lagen påstår betyder innan ni börjar göra er ännu dummare.
Men för att vara snäll saxar jag här in Zinweis lilla skola om vad yttrandefrihet och åsiktsfrihet är.

"Åsiktsfrihet och yttrandefrihet är inte samma sak.

Åsiktsfrihet innebär att du får - i ditt huvud - tycka precis vad du vill utan att någon får säga något om saken. Det omfattar inte ord, handlingar eller något alls, utan stannar vid ditt huvud.

Yttrandefrihet innebär att staten tillåter dig att yttra dig om vadhelst du har lust med så länge det inte strider emot lag. Andra människor har fortfarande all rätt i världen att säga åt dig att vara tyst, gå därifrån eller helt enkelt komma på att de väldigt gärna vill skapa en spontan vuvuzelakonsert mitt i din mening. Yttrandefriheten innebär heller inte att du får säga vad du vill oemotsagd eller att alla måste lyssna på dina utsvävningar. Det är en rättighet som säger att staten inte får lägga sig i, men resten får, om de vill, skita fullständigt i vad du säger.

Also: Bara för att något inte är olagligt betyder inte det att det per automatik är särskilt schyst eller ens moraliskt att göra."

Zinwei har stenkoll på detta med lagar och mer av henne kan du läsa på hennes blogg Komplementfärger.
Men med denna lilla förklaring, är vi klara över yttrandefrihetsbegreppet? Bra!

Då går vi vidare till argument nummer 2:

"Alltså, jag vill inte att vi stänger ut folk med olika politiska åsikter. Stänger vi ut nazister borde inte socialdemokrater/moderater/vänster/miljöpartister få komma heller!"

Åh den massiva huvudvärken jag får när folk slänger ur sig det här. Låt mig göra en sak klar: Nazism som ideologi är inte detsamma som att ha en politisk åsikt.

Är du rasist och nazist så följer du en ideologi som går ut på strukturell diskriminering. Det är inte fråga om en politisk åsikt, så att jämställa nazism och rasism med socialdemokrater och moderater är inte ett hållbart argument. Du framstår bara som mindre intelligent genom att säga så. Bara sluta.

Vidare till argument nummer 3:

"Om nazister och rasister dyker upp så tycker jag att det räcker att ignorera dem, det borde alla kunna göra."

Nej, det är inte alla som kan. Ett sådant uttalande tyder inte bara på bristande empati utan också på en stor ignorans rörande rasifierades situation, för att inte tala om en blindhet för sina egna privilegier.
Kul för dig ,du vita människa, att dina privilegier inte sätter dig i farozonen. Du kan på grund av din hudfärg välja att ignorera och till och med ha trevligt runt nazister och rasister.
Det är något jag aldrig kommer att kunna göra. Jag kommer aldrig kunna känna mig trygg och säker på event där nazister och rasister går omkring. Där människor vill döda en på grund av ens hudfärg är det svårt att slappna av och bete sig normalt.

Och innan det argumentet hinner komma upp: Nej, jag kan inte använda telepati för att avgöra vilka som är rasister och nazister. Men går de runt med tröjor med hakkors eller postar främlingsfientliga inlägg och hot på nätet om att döda alla blattar och negrer så vet jag vilka de är. Det är inte svårare än så.

Och tillslut, argument nummer 4:

"Jag som vit har inget problem med att det är nazister på lajv/vikingamarknader så länge inget allvarligt händer. Då skulle jag säga ifrån."

Jag vet knappt vart jag ska börja. Först och främst så är det ett rätt otillräckligt agerande som gör att de som löper störst risk att drabbas av hot och hatbrott från nazister får minimalt med stöd.
Personligen har jag har lite (läs: inget) stöd i att folk börjar sätta ner foten mot nazister först när det börjar röra sig om fysiska hot. Då har det redan gått för långt.

Där har ni dem. De argument som tillsammans skapar en hobbyrasism och en feghet utan dess like.
Ja, jag är hård i mitt ordval, men det har jag fog för. Jag är arg.

Avslutningsvis vill jag fråga er nu, kära vita människor. När kommer ni att stå vid min sida?

Är det när någon skriker neger efter mig?
Är det när när någon spottar mig i ansiktet och vrålar att jag ska ska åka hem till mitt eget land?
Är det när någon slår mig medvetslös för att jag inte passar in i bilden av en blond och blåögd svensk?

När är det tillräckligt allvarligt för att ni ska bry er?