Förra helgen var det inte bara tid för höstväder och sovmorgnar! Det var även
dags för Spelhjälpen!
I 30 timmar så livestreamade föreningen Spelhjälpen visning av spel, matcher
i t ex Overwatch och annats peppigt spelrelaterat för att samla in pengar till
förmån för Ung Cancer. Lägg därtill
massor med auktioner, tävlingar och att man när som helst kunde skänka en slant
till Ung cancer så får du en aning om vilket enorm insats som ligger bakom.
Jag blev tillfrågad av föreningen om att vara konferencier för en del av dagen. Och jag blev så sjukt glad och hedrad att jag såklart tackade ja!
Först sedan började jag inse att det innebar att jag skulle ställa smarta frågor till jätteskarpa spelutvecklare och till och med kanske spela spel... live inför massor med folk som kollade via nätet.
Halp.
Efter att ha fått mitt schema och läst på kände jag mig lugn. Mindre lugn blev jag på själva dagen så jag inledde med att brottats med en försenad spårvagn. Den totala stressen.
Men jag hann i tid och kunde kränga på mig en assnygg t-shirt och sätta mig tre timmar och samtala med bra och intressanta gäster om deras spel och se medans mina vänner spelade igenom dessa.
Det gick överraskande bra och jag blev verkligen imponerad av spelen och gästerna jag hade. Alla tre var indiespel som har premiär i en obestämd framtid men åh så jag önskar att det blir snart!
När jag, gästerna och mina kollegor satt och pratade så ramlade det in kommentarer och frågor till gästerna via en läsplatta så det blev verkligen bra och mer känslan av ett panelsamtal där publiken hela tiden kunde ställa frågor.
Och samtidigt som vi satt och pratade och livestreamen rullade ut pågick flera auktioner som tickade in massor av pengar till Ung Cancer. Så jädra peppigt!
Jag fick i övrigt tid att hälsa på några av mina facebookvänner som jag känt länge via sociala medier men inte träffat IRL. En av de var bästaste Tove som var där för att via spel från Bandai Namco. Det slog oss båda att vi inte setts alls IRL men att det kändes som vi hade träffats innan och framförallt känt varandra länge. Så blir det när man hängt länge på facebook och twitter! Och nu när vi hunnit träffas så kan vi bara bli ännu mer awesome!
Efter tre timmars konfrancierande och lite efterhäng och pratade med trevliga människor så åkte jag hem men Spelhjälpen tog ju inte slut för det. Jag och Svart tillbringade resten av kvällen med mys och med livesttreamen med på tv:n under hela kvällen.
Vi hann se Fenjima vara konferencier när Stockholm E-sport mötte Malmö E-sport i en episkt match Overwatch. Riktigt kul att se!
Och innan vi ramlade i säng så fick vi se Spelhjälpen spela Amnesia:The dark descent. Jag hatar skräckspel men ingen gör mig så fnissig som att se andra rädda människor spela skräckspel och vara livrädda!
Ah skadeglädjen är så fin!
Jag blev sjukt imponerad av Spelhjälpens arbete. Jag följde de redan förra året då de samlade in pengar till Läkare utan gränser men detta var första gången jag var på plats och fick en liten inblick i hur mycket arbete de plöjt ned.
Så mycket engagemang, vilja, teknikkunnande, roddande av gäster, mat, spel, sovplatser, mer teknik, stremande av matcher över nätet och auktioner. För att inte tala om moderationer av kommentarsfält, hålla koll på alla donationer, vara peppiga och glada hela tiden och leverera smarthet dygnet runt.
30 timmar höll teamet igång, jag var slut efter bara tre timmar.
I slutänden så fick gänget ihop över 100 00 kronor! Det är något av det mest imponerande jag varit med om.
Så heja Spelhjälpen och tack för att ni finns och har drivet. Jag hoppas att ni orkar i många många år till!
Jag länkar skamlöst in till de segment som jag själv ledde. Inte bara för att jag leder de men också för att detta är riktigt bra spel. Sam och Nicole om att komma ut i en samkönad relation, Aer som är ett sjukt vackert quest-, och utforskarspel där man kan FLYGA, och Please knock om my door som handlar om depression.
Jag blev tillfrågad av föreningen om att vara konferencier för en del av dagen. Och jag blev så sjukt glad och hedrad att jag såklart tackade ja!
 |
| Pepp och glad i snyggast tröja! |
Först sedan började jag inse att det innebar att jag skulle ställa smarta frågor till jätteskarpa spelutvecklare och till och med kanske spela spel... live inför massor med folk som kollade via nätet.
Halp.
Efter att ha fått mitt schema och läst på kände jag mig lugn. Mindre lugn blev jag på själva dagen så jag inledde med att brottats med en försenad spårvagn. Den totala stressen.
Men jag hann i tid och kunde kränga på mig en assnygg t-shirt och sätta mig tre timmar och samtala med bra och intressanta gäster om deras spel och se medans mina vänner spelade igenom dessa.
Det gick överraskande bra och jag blev verkligen imponerad av spelen och gästerna jag hade. Alla tre var indiespel som har premiär i en obestämd framtid men åh så jag önskar att det blir snart!
När jag, gästerna och mina kollegor satt och pratade så ramlade det in kommentarer och frågor till gästerna via en läsplatta så det blev verkligen bra och mer känslan av ett panelsamtal där publiken hela tiden kunde ställa frågor.
Och samtidigt som vi satt och pratade och livestreamen rullade ut pågick flera auktioner som tickade in massor av pengar till Ung Cancer. Så jädra peppigt!
Jag fick i övrigt tid att hälsa på några av mina facebookvänner som jag känt länge via sociala medier men inte träffat IRL. En av de var bästaste Tove som var där för att via spel från Bandai Namco. Det slog oss båda att vi inte setts alls IRL men att det kändes som vi hade träffats innan och framförallt känt varandra länge. Så blir det när man hängt länge på facebook och twitter! Och nu när vi hunnit träffas så kan vi bara bli ännu mer awesome!
Efter tre timmars konfrancierande och lite efterhäng och pratade med trevliga människor så åkte jag hem men Spelhjälpen tog ju inte slut för det. Jag och Svart tillbringade resten av kvällen med mys och med livesttreamen med på tv:n under hela kvällen.
Vi hann se Fenjima vara konferencier när Stockholm E-sport mötte Malmö E-sport i en episkt match Overwatch. Riktigt kul att se!
Och innan vi ramlade i säng så fick vi se Spelhjälpen spela Amnesia:The dark descent. Jag hatar skräckspel men ingen gör mig så fnissig som att se andra rädda människor spela skräckspel och vara livrädda!
Ah skadeglädjen är så fin!
Jag blev sjukt imponerad av Spelhjälpens arbete. Jag följde de redan förra året då de samlade in pengar till Läkare utan gränser men detta var första gången jag var på plats och fick en liten inblick i hur mycket arbete de plöjt ned.
Så mycket engagemang, vilja, teknikkunnande, roddande av gäster, mat, spel, sovplatser, mer teknik, stremande av matcher över nätet och auktioner. För att inte tala om moderationer av kommentarsfält, hålla koll på alla donationer, vara peppiga och glada hela tiden och leverera smarthet dygnet runt.
30 timmar höll teamet igång, jag var slut efter bara tre timmar.
I slutänden så fick gänget ihop över 100 00 kronor! Det är något av det mest imponerande jag varit med om.
Så heja Spelhjälpen och tack för att ni finns och har drivet. Jag hoppas att ni orkar i många många år till!
Jag länkar skamlöst in till de segment som jag själv ledde. Inte bara för att jag leder de men också för att detta är riktigt bra spel. Sam och Nicole om att komma ut i en samkönad relation, Aer som är ett sjukt vackert quest-, och utforskarspel där man kan FLYGA, och Please knock om my door som handlar om depression.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar