Tips för att klara av vardagen

Ibland får jag frågor om hur jag hinner med allt i mitt liv. Och jag blir alltid lika perplex över den frågan eftersom det 1) känns som jag inte hinner med något alls och 2) jämt tvingas prioritera bort massa saker eftersom jag inte har orken.

Det är min känsla och jag har ibland känt mig väldigt misslyckad som inte hinner med allt kul, inte hinner träffa vänner jag tycker om eller bara glömmer bort att göra saker på fritiden.
Detta trots att jag vet att det många gånger inte stämmer och att jag gör enormt mycket saker.
Men känslan finns ändå kvar och spökar och jag vet att jag inte är ensam om att känna så.
Det går knappt en dag utan att jag ser folk på facebook eller twitter posta om att de inte får ihop livspusslet.

Just livspusslet är ett intressant begrepp. Ibland älskar jag det och ibland hatar jag det. För mig representerar det både det ultimata vuxenlivet, att jag äntligen kan har kontroll och planera mitt liv helt själv, men även ett tecken på de ökade krav som både jag själv och samhället lägger på mig.

Kraven som jag har på mig själv är att hinna med allt, vara där för mina vänner, ha ett socialt liv utanför jobbet och komma ihåg typ allt.
Kraven som samhället har på mig är att ha ett jobb, fungera socialt och helst aldrig ha en dålig dag.

Eftersom jag är något av en arbetsnarkoman och på något sätt alltid lyckas prioa att mitt arbetsliv och samhällets krav ska fungera felfritt så är det främst mitt privatliv som drabbas när jag misslyckas med livspusslet.
Mycket av det beror på att jag under flera år har dragits med en del dåligt mående och det ställer såklart till det i mitt privata liv vilket kraschar mitt livspussel helt. Detta har ofta lett till att jag fått extremt dåligt samvete och jobbat ännu hårdare för att klara av allt vilket lett till att jag blivit ännu tröttare... Ja ni hör ju.

Ingen illustrerar livspusslet bättre än Aline Pete som gör webbserien Weregeek.

För några år sedan så började jag med en del rutiner för att få livet att fungera riktigt bra. Men ändå så känns det som att folk tror att jag får livet att funka awesome utan ansträngning och så är det inte.
Jag är ingen supermänniska och ju förr folk slutar tro det desto bättre.

Så här är mina tips för hur jag får hela livspusslet att gå ihop.


1. Prioriteringar
Mitt första prio i livet är mig själv och min partner. Tätt följt av min närmaste familj.
Det kanske låter själviskt men genom att sätta mig själv först ihop med min partner så mår jag bättre. Det gör att jag kan planera mitt liv bättre och gör att jag blir mer avslappnad. Och självklart så bestämmer fnatten över oss båda så inget nytt där.

2. Max en social grej per dag.
Jobbet hamnar i en helt egen kategori (där kan jag göra nästan hur mycket som helst) men när det gäller sociala grejer som fika, fest etc så funkar det bara med en sådan grej per dag. På helger kanske två men då är det specialfall.  Detta för att jag inte ska göra misstaget att trycka in tre-fem sociala grejer på en dag och sedan stressa som en nybadad katt mellan olika saker.
När jag vet att jag har max en social grej per dag kan jag lägga allt fokus på den aktiviteten eller vännen jag träffar. Kvalitetstid ftw!

3. Jag har minst en kväll i veckan då jag inte gör något. 
Japp. En kväll då jag inte har något socialt inplanerat alls. Det enda jag får göra då är att hänga med min partner. Kanske klappa katten. Detta är så jag hinner vila ut.

4. Dagsplanering.
Ja ni hörde rätt. Jag skriver upp allt jag ska göra varje dag. Det gör att jag inte glömmer bort saker jag ser direkt om jag överplanerat saker. Och innan ni frågar, ja jag har två kalendrar.

5. Matplanering.
Jag är sämst i världen på att laga mat men tack och lov är min partner bäst på det. Och genom att vi planerar matinköpen och vad vi ska äta varje vecka så blir det dels billigare och dels lättare att hålla koll på för oss båda. En av de första sakerna jag skippar när jag är stressad är att äta så vet jag att det finns en maträtt vi ska laga så blir det lättare att fokusera på maten. Plus att det minskar stressen över den eviga frågan "Vad ska lagas till mat?" (Seriöst, de som planerade maten i bamba borde få pris.)

6. Långtidsplanering.
Det är ofta assvårt att boka in något med mig på kort varsel. Orsaken till det är att jag planerar flera veckor i förväg för att hinna med saker och vänner.  Nackdelen är att jag nästan alltid svarar nej när någon hör av sig samma dag eller dagen innan för att fråga om jag vill göra något. Jag lämnar en del luckor i planeringen men klart att jag får tacka nej till mycket. Fördelen är att jag inte längre sliter mig själv itu för att göra allt allt allt som dyker upp i min väg.

7. Fina saker ftw!
Jag unnar mig själv saker för att jag mår bra av det. Det var några år då jag bara jobbade/pluggade och då allt jag gjorde bara handlade om att prestera och aldrig vila. 2016 hade jag min första semester och det var smekmånaden. Sedan så kommer insikten om att livet är rätt kort så nu vill jag leva för det jag sparat ihop och det jag har. Så det blir resor, det blir saker jag gillar (främst böcker) och jag lägger ned pengar på kläder. Jag vet att detta är ett privilegium jag har, detta med att jag kan lägga pengar på onödiga saker. Men det gör att jag inte stirrar ned mig enbart på jobb utan att jag prioar mig själv.

8. Sovtid!
Sover jag inte så orkar jag mindre. Det är inte svårt. Så när jag jobbar försöker jag lägga mig i tid och få typ 8 timmars sömn. På helgerna och då jag är ledig är jag sämst och är ofta uppe sent. Men då får jag sova ut så det är okej :)

9. Ta mina jädra vitaminer.
Min kosthållning är i perioder sämst pga av att jag glömmer att äta. Därför så försöker jag komma ihåg att ta mina vitaminer och nu på vintern är det framförallt D-vitamintillskott. Detta för att jag inte ska bli hängig och hamna i vinterdepression som jag hade mycket för sju år sedan. Det är inte en del som löser livspusslet rent konkret. Men när jag tar mina vitaminer så mår min kropp bättre och jag har en sak mindre att oroa mig för

10. Mystid med familjen.
Inget stressar ned så mycket som att mysa med min partner eller klappa en spinnande katt. Går att göra när som helst, vart som helst och är det allra bästa.

11. Jag får säga nej.
Ibland så kommer orken att ta slut och då är det helt okej för mig att säga nej. Detta var nog den svåraste saken för mig. Att tacka nej till vänner, till fester på grund av att jag var för trött och verkligen känna att det verkligen var okej eftersom jag måste vila för att kunna må bra.

12. Fuck social press.
Social press här kan ofta vara omedveten. Som t ex om det är en ascool fest och jag inte orkar gå men känslan finns ändå att jag _borde_ gå för att förväntas av mig. Just detta att jag själv lade den här pressen på mig själv var ett jätteproblem för mig för bara två år sedan. Jag sa nej till saker för att jag inte orkade men hade sedan dåligt samvete för att jag kände omedveten social press. Och då blev det inte mycket vilat, snarare så stressade jag upp mig till max. Det tar ett tag innan jag kom dit jag är idag och kan skita i den sociala pressen. Mycket av det beror på att jag vet att jag är awesome, oavsett vilka fester eller event jag går på.

Det är rätt små saker detta men för mig gör de underverk. Den största skillnaden är att jag inte har dåligt samvete över att jag prioar mig själv samt att jag inte längre blir panikslagen när jag inte hinner med saker.
Och just detta att jag vet att mina hanteringstips gjort att jag värdesätter mig själv, min förmåga och inte minst min familj och mina vänner högre, den insikten är guld.