Setsuna: juli 2017

tisdag 25 juli 2017

Game of Thrones: Stormborn (eller to die or not to die)

Då var det dags att bita oss fast i avsnitt 2 av Game of Thrones säsong 7!

Varning för spoilers! Har ni inte sett avsnittet så följ efter den negativa bläckfisken!

Detta var ett avsnitt där det hände mycket förutsägbart och en del saker som jag inte väntade mig men som kändes nödvändiga. Överlag känns det som att takten i serien har ökat (vilket inte är så konstigt eftersom den här säsongen bara kommer att innehålla sju episoder) och det är mycket återseenden av karaktärer och fokus på att knyta ihop säckar.
Samt dumpa en del säckar överbord.

"Jag ser igenom er alla, era kappvändande små fåglar"

Daenerys fick äntligen rätt rejält med tid i det här avsnittet och hon visar att hon dels inte hänger kvar i det förflutna och dels att hon är fullt medveten om varför hennes allierade sökt sig till henne.
Hennes tilltryckning och hot mot Varys gjorde mig glad. Det är en sak att vara tacksam för smulor och en sak att veta vilka ormar man har runt sig. Hon och Tyrion är en bra radarpar och deras plan för Westeros känns vettig. Sedan är frågan om Daenerys kanske tappar tålamodet och bränner allt. En del av mig vill det.

Visdom kommer med åldern men det kommer även en hel hög
med sass och bitchighet. Me like!

"Are you a sheep? No. You're a dragon. Be a dragon."
-Olenna Tyrell

Olenna Tyrell, denna fullfjädrade drottning, visar än en gång att hon har benkoll på situationen. hennes lilla ögonblick med Daenerys fick mig att rysa. Men frågan är om hon verkligen ger Daenerys goda råd eller om hon bara vill se hela Westeros brinna som hämnd för vad som hände hennes familj.
Oavsett så vill jag se mer Olenna.

A girl is a girl, a wolf is a wolf

“I’m finally going home. Come with me.”
-Arya Stark

Jag jublade högt när Arya beslutade sig för att styra kosan norrut mot Winterfell och syskonen! Hurra! Om vi har tur blir det syskonåterförening deluxe och jag kommer grina ögonen ur mig när det händer. Att Arya fick återse Nymera var stort för mig!
Och ja, jag tror benhårt på att det är Nymeria. Vad finns det annars för direwolf som vandrar runt söder om muren i Riverlands?
Det känns som att symboliken i detta att Nymeria INTE kommer mer Arya hem är enorm. Arya för mig är den karaktär bland Neds barn som har haft en helt egen resa där hon har härdats och slipats på ett sätt där hon tvingats överleva i helt främmande miljöer utan vänner. Det har format henne till en Arya som inte hennes vänner känner igen och jag undrar om Arya kommer vara en ensamvarg hädanefter eller om hon kommer vara en i flocken när hon återförenas med sina syskon....

Dags att resa söderut!

Fast inte med Jon eftersom lagen om alltings maximala jäklighet slår till och leder till att Jon lämnar Winterfell för att resa till Dragonstone. Motiv är:
1) Daenerys
2) Dragonglass
Och frågan vi alla ställer oss är: Blir den en allians mellan Norden och Daenerys eller blir det att Jon svär trohet? Kan han övertala Danerys om att hotet mot världen heter White Walkers och inte Cersei Lannisters?
Och blir det mer syskonmys? Eller drakmys?
Jag vill ha båda. Fast inte incestmys. Åh gud….

Dark Sansa har all potential i världen! SQUEE!

"Until I return, the North is yours."
-Jon Snow

Och att Jon reser söderut ger det allra bästa resultatet, ett som jag har väntat på så länge.....

QUEEN IN THE NORTH!

Äntligen får Sansa plats att spela sitt eget spel och jag undrar hur detta kommer gå! Men med både Brienne och Lyanna bakom sig kan detta bara bli bra.

Jag håller henne för smartare än Jon men det kan bli problem eftersom hon är mer hänsynslös. Plus att hon inte mött White Walkers... Gah, sådana här tillfällen önskar jag att Jon och Sansa kunde kommer bättre överens, de har båda erfarenheter som kompletterar varandra.

Dumma Jon som inte fattar det.

Men bra Jon som ändå inser att Sansa är den bästa att styra.

Bränd men inte helstekt.

Att Jorah skulle dyka upp var sjukt väntat. Poäng till mig för att jag gissade rätt på ledtråden i förra avsnittet! Återstår att se om Sam lyckas med att bota honom. Jag hade helst sett att Sam lade lite mer krut på att öppna förbjudna avdelningen i arkivet för att få mer info om White Walkers men det är ju jag.

Plus. Vad katten kan Jorah tillföra till berättelsen genom att bli frisk?

Nej, gå och dö.

"Tog du med brandsläckaren?"
"Nope..."

Vad jag slet håret över att Ellaria och Yara verkade få till något. Det är så uppfriskande att se kvinnor som får vara kåta och tillråga på allt, vara kåta på varandra men FFS Yara, du kan få bättre brudar!

Och är det bara jag eller blir dialogen 50 gånger sämre så fort Dorne är med? Invasion… give me a break….
Vilket vi fick när farbror Euron bestämmer sig för att hålla båtbål. Något som kändes som nödvändigt för att ge Daenerys lite att kämpa med. Allt kan inte gå hennes väg.

Jag gillar inte Euron som mest känns som en buskisskurk av rang. Han är inte en auktoritet, han är inte smart och jag kan inte ta honom på allvar.

Men åh vad glad jag blev över att han gör sitt bästa för att ha ihjäl allt jag hatar med den plott som kallas Dorne.

Ta det inte på fel sätt.Jag älskar Martell, Dorne och Sandsnakes i böckerna men med det fiaskot som det har blivit i serien är jag glad att detta får dö.

Och nu har Euron en gåva till Cersei, till och med två...Får se hur Yara klarar sig ur detta.

Sist men inte minst: Är jag ond som sett att Theon strök med här? Han är så trasig och patetisk att jag mest tycker synd om honom. Och därmed vill jag se honom död.

Veckans bubblare:

Jättefint med Greyworm och Missandei. Jag fick en klump i halsen över hur de ser på varandra.

Det är något väldigt vackert och skört över deras kärlek till varandra.

Övriga tankar:

Detta var som sagt ett avsnitt som fortsätter knyta ihop säcken. Det dödar av och avslutar en del plotter och plockar upp en del.
Det hade fått mer plus i kanten av mig om de dödat av Theon och Jorah men på ett sätt ser jag fram emot vad de kan ge oss i framtiden. De måste vara vid liv av en anledning... eller?
Trots att det var mycket som gick att förutsäga så innehöll det fortfarande ögonblick som fick mig att känna att det finns överraskningar att vänta.
Det bästa i avsnittet var utan tvekan Nymeria! Så mycket nostalgi till första säsongen. Och jag gillar att denna säsong verkar fortsätta handla om kvinnor. Det gillar jag.

Mer läsning på temat:

torsdag 20 juli 2017

My advice for how larp designers can think to include larpers of colors

Please note: This blogpost is written from a Swedish point of view and consists of my personal opinions.

This is not the first time I point out that the larp community in Sweden is too white for its own good and it probably won´t be the last either.
By too white I mean that the lack of ethnic diversity excludes larpers of colors in both how the larp is designed and in the material used to promote the event.

Over the years I have realized that change will not happen, unless i make it happen. Much because the larp community in Sweden is such a white hobby that the knowledge about how to change is missing and is regarded as less important.

So this post is going to focus on how larp organizers and designer can get better at including larpers of colors. Here are my tips:

Make sure that larpers of colors are represented and well visible in images that you use on your website, forums and in your facebook group. (Or whatever you use to promote your larp) Just solve it by either asking your friends that are larpers of colors or find other larpers of color.
The excuse that you don´t know any larpers of colors is not acceptable.

Include but do not exotify larpers of colors.It is a huge NO to only have larpers of colors represented in your images as the “dark, mysterious and also very evil (perhaps bloodsucking) culture” on your larp.
You want to make sure that larpers of colors feel welcome at your larp and this is not achieved by building and amplifying harmful stereotypes.

Never ever accept blackface and never ever have something like that in the images that you use.

Make it clear on your website and in all your material that the larp you organize do not welcome nazis and racists.
And remember, the old argument that anyone is welcome to a larp as long as they leave their private opinions at home is bullshit.
If you want to include larpers of colors and make them feel safe at your larp you must have a strict no nazi and no racist policy.

Write clearly on your webpage that any form of racism against anyone as an off-person is strictly forbidden. And if your larp contains any form of racism, please write clearly how this manifest itself and how the players should act on it.

When it comes to organizing larps in Sweden, a huge majority of the organizing groups are white. Because of this it is even more important to state clearly that you, as a group of white organizers, want to include larpers of colors. Make this clear on all your platforms, both on the website, your forum and on your facebook page.

Have a policy for how your larp works with inclusion and diversity. This is so important!

To all larp organizers that organize larps that is consider to be historical correct but still wants larper of colors to feel welcome at their larp:

Remember to specify that the skin color of a person doesn't have any importance when it comes to choosing a role at your larp. It is important to be very clear with the fact that you as organizers strive to create a larp that includes and welcomes everyone and that this is more important than making a larp that is completely historically correct.

These are small advices but for me they are so important. Nothing makes me, as a larper of color, feel more included before a larp as when I see other persons like myself represented in the material used to promote or present the event. Whenever I see other larpers of colors in images and photos it makes me so happy.

But please note, this feeling of inclusion is only there when I feel myself being represented in a respectful and good way. Nothing makes me feel more discouraged than seeing larpers of colors being represented in a disrespectful, racist and stereotyped way.

Just the thought of that makes me want to pull out my bingo named:
“All the stereotypes that persons of colors can be pushed into”

Yeah, fun times when having to do that bingo… not.

Last but not least, a very common argument that usually show up is this:

“But I advertised my larp in a lot of different larp groups on facebook but still no larpers of colors showed up on my larp! If they were interested, why didn't they show up?”

Yes. And no.

Every larper choose what kind of larp that they want to go on and all larps doesn't appeal to everyone.

But if you as a larp organizer have not thought it through when it comes to inclusion of larpers of colors in your imagery, webtexts and pinterest boards, it will have the effect that larpers of colors may not feel welcome at your larp.
Because they feel it is not for them.

When it comes to Sweden, you have to remember that the people that hangs out in the larp groups on Facebook is….. wait for it…. white larpers.

And that makes it even more important to include larpers of color! Also, remember that if you as a larp organizer want to change, you really have to work for it by thinking outside the white box.

It is your responsibility as a larp organizer to work on improving the representation and diversity of your event and I am convinced that this is possible.
All it takes is a small portion of awareness and a strong will to make it happen.

Thanks to Tjarls Metzmaa for helping me with the translation.

Original blogpost in Swedish can be found here

tisdag 18 juli 2017

Game of Thrones: Dragonstone

Och så var det äntligen dags för Game of Thrones säsong 7. Som jag väntat! Som jag sett fram emot detta!

Jag bestämde mig rätt tidigt för att se om jag kan blogga lite smått om varje avsnitt. Det kommer jag garanterat inte att kunna hålla men jag gör ett försök!

Så varning för spoilers! Följ den negativa bläckfisken om ni inte sett avsnittet!

Okej, då börjar vi med att prata om världens bästa öppningsscen! HEJA ARYA och ta det alla förrädiska as till Freys! Jag hade gärna sett er torterade till döds väldigt långsamt och utdragen men eftersom detta var så snyggt så nöjer jag mig med detta

Det är fascinerande att se på Arya i säsong 1 och jämföra med den hon är nu. Hon har lärt sig, hon har vuxit och hon tänker vinna.

The North remembers och det gör jag med.

Tack Arya för att du inte glömmer hämnden.

Någon som inte minns saker alls är Jon Snow som inte helt greppat detta faktum att medans han är bra på strid och att befäla folk är Sansa bra på att se helheten plus har koll på deras fiender.
Han borde lyssna mer på Sansa och inte vara så uppfylld av sitt ego. Jag gillar ändå Jon Snow men det känns som att hans svaga självförtroende här gör att han blir blind för detta med att hans syster är någon han verkligen borde lyssna på.
Det är tur att han ändå gör rätt beslut eftersom han förstår hur människor känner sig när de befinner sig längst ned på rangskalan.
Men det ska bli intressant att se vart Sansa kommer gå härnäst. Hon är så mörk, så kompetent och det känns verkligen som att hon har koll på allt. Hennes diss av Littlefinger är guld! Jag vill ha både Sansa och Jon i Norden så jag hoppas verkligen att Jon skärper sig innan det är försent. Vi behöver de båda. Jag behöver båda.

Jon, lyssna på Sansa och släpp din prestige!

Som alltid är Lyanna Mormont bäst. Med några korta ord backar hon upp Jon och sätter gubbar på plats! Håller helt med henne: Jag tänker aldrig be någon jävla man om tillåtelse att försvara mig! När jag får en dotter ska hon bli precis som Lyanna.

+ 100 i awesomness.

I Kings Landing så går Cersei runt och känner sig stolt som drottning över de sju rikena.

Jamie påpekar att det mer är tre riken hon rår över och att typ alla är emot henne.
Cersei påpekar att hon minsann lärt sig saker av att iakta Tywin under 40 år men jag tvivlar på det. Cersei känns fortfarande som dålig på att planera, kass på att hantera allierade och på tok för narcissistisk för att verkligen kunna leverera enligt mig. Något som blir jätteklart i scenen med Euron Greyjoy, HUR ÄR HAN EN BRA ALLIERAD?

Ja Jamie, jag är också sjukt skeptisk till detta

Jag håller med Jamie, det känns inte som att Cersei fattar faran alls.
Sådan här stunder saknar jag Margary som verkligen kunde spela spelet.

Något som gör mig verkligen glad med detta var att Daenerys ÄNTLIGEN anländer till Westeros. Med sina närmaste rådgivare så stiger hon i land på ett helt öde Dragonstone. Det är naket, ödesmättat och vackert. Det är nu vi kan börja på riktigt.

En karg klippa i havet men ack så mycket symbolik.

Mest random:

A-game månne?

Suddenly, A wild Ed Sheeran appears! I r so confused!

Eller nej, det är jag inte. Jag gillade faktiskt hans inspel och framförallt gillade jag att vi fick se en annan sida av Lannisters soldater men även av soldaterna överlag. De tänker på sin familj, på att komma hem och är helt okej människor.
Jag gillar den lilla nyansen som kommer fram.

Plus att jag är svag för vacker sång

Veckans FFS:

Jag är mindre förtjust i hela Samwells äventyr i Oldtown. Vem kom på att det var en bra idé med ett aslångt montage som handlar om skit, jobb och mat, skit, jobb och mat och mer skit, jobb och mat?

Det är som att se en loop om och om igen och jag förstår inte meningen med den. Ge hellre Jim Broadbent mer tid i sin nya roll som maester, honom vill jag se mycket mer av! Summan av detta, vi kanske får Jon till Dragonstone.... det bådar gott.!

Övriga tankar:

Första avsnittet lovade gott trots att det fanns en del sega bitar. Det känns som att detta är början till att verkligen knyta ihop karaktärerna med varandra vilket jag ser fram emot. Och för mig var detta ett avsnitt med fokus på kvinnor och egna strider samt en insikt i hur mycket karaktären har växt sedan vi såg de allra första gången.
Jag gillar hur serien verkar ha gått från bröst, sex och male gaze till en historia om kvinnors episkhet i ett patriarkalt samhälle och hur kickass de kan vara på alla sätt och på olika sätt.
För även om jag inte gillar Cersei så älskar jag hennes utveckling och hur det känns trovärdigt att hon är den hon är. Det finns inte bara en kvinnlig förebild här utan många. Och det gör mig så pepp på resten av säsongen! Ps. Jag är fortfarande rädd för White Walkers... detta kommer gå bra.

Mer läsning på temat:

måndag 10 juli 2017

Varför det är så viktigt att prata om rasism, strukturer och vithetsnorm

Det är väl inte direkt någon överraskning att jag för en rätt hård kamp mot rasism och för mer inkludering. jag gör det i vardagen, på jobbet och i mina hobbyn( som t ex lajv och spelvärlden i stort)
För mig är detta en självklarhet att göra men jag inser att det kanske inte är så solklart för alla.

Så varför tycker jag att det är så viktigt att hela tiden prata om rasism, strukturer och vithetsnormer?

Låt mig göra klart att detta är något som blivit en stor fråga för mig de senaste 8 åren. Innan dess var jag inte så engagerad och levde mest i någon slags vaccum bestående av att jag 1) trodde att alla människor var snälla och trevliga och 2) tyckte att det var en sådan självklar sak att det inte ens behövdes kämpas för.

Att jag börjar engagera mig mer och mer mot rasism och för inkludering beror främst på en sak:

Jag ser en rätt stor ökning av rasism och främlingsfientlighet, både i Sverige men också i övriga världen.

Hur jag än vrider och vänder på det så är det klart att det är mer rasism nu än när jag var barn och i tonåren.
Jag känner mig mer osäker nu ute på stan än vad jag gjorde för bara 10 år sedan och det är klart att det spelar in. Jag vill kunna känna mig säker.

Tro mig, ingen hade varit gladare än mig om jag hade kunnat sluta skriva om att folk ska sluta vara rasistiska spån eller om det var självklart att vi tänkte på inkludering och representation dagligen.

Men det går inte eftersom det känns som att så fort jag slutar prata om det så lämnar jag över befälet till en värld där rasism och nazism är på frammarsch och där det är okej att skjuta folk beroende på att de har fel hudfärg, skrika rasistiska skällsord åt barn och där kort sagt rasifierade bedöms som mindre värda.

Det handlar inte bara om att jag ska kunna känna mig säker nu utan det handlar om den framtid jag vill se.

Men ibland känns det rent ut sagt som att drämma huvudet i en vägg detta med att konstant försöka få folk att förstå vikten av representation och inkludering och i samma veva försöka få de att förstår hur fel det är med rasism och hur skadliga vithetsnormer är.
Det hjälper inte heller att min vänskapskrets till större delen är vit och även fast de på många sätt är fantastiska så tenderar de att missa hur illa situationen och utvecklingen med ökad rasism slår mot rasifierade.

Det gör mig såklart asledsen men just denna ignorans får mig också att fortsätta skriva. För om inte ens mina vänner och bekanta som är vettiga människor greppar hur allvarligt det är, det är ett tecken på hur rasismen normaliseras i en takt som gör det till något som inte är värt att kämpa emot.

Jag ser också hur många feminister i stort helt missar detta med att kämpa för rasifierades rättigheter (och ja, det ingår i feminismen om du tänker intersektionellt) och istället bemöter detta med exakt samma argument som antifeminister.
Ironin i detta är fantastisk och det handlar såklart om att de har ett vithetsprivilegium som tyvärr gör de inte tänker på detta konstant och även gör att de behandlar frågan om rasifierades rättigheter som en mindre viktig fråga.

Vilket gör att det väldigt ofta känns väldigt ensamt att driva en kamp mot rasism eftersom det handlar om att upprepa samma sak gång på gång på gång.

Jag behöver väl inte ens påpeka att det går att driva en kamp på flera fronter men min trötthet när jag för femtioelfte gången hör att jag överreagerar när jag påpekar att det där var ett rasistiskt uttryck är enorm.

För känslan landar hela tiden i att jag inte ORKAR ta upp detta igen och igen och igen men jag måste för att jag vet att det är nödvändigt.

För jag vill också att framtiden ska bli bättre än så här. Det är därför jag fortsätter prata om det.
Jag vill inte att vi ska ha mer rasism och en värld där det går tillbaka till en ordning när rasifierade bedöms som mindre värda. Och enligt mig är vi på väg dit med en rätt hög fart vilket gör mig livrädd.

Mer läsning på temat:

Sidor