Och så var det äntligen dags för Game of Thrones säsong 7. Som jag väntat! Som jag sett fram emot detta!
Jag bestämde mig rätt tidigt för att se om jag kan blogga lite smått om varje avsnitt. Det kommer jag garanterat inte att kunna hålla men jag gör ett försök!
Så varning för spoilers! Följ den negativa bläckfisken om ni inte sett avsnittet!
Okej, då börjar vi med att prata om världens bästa öppningsscen! HEJA ARYA och ta det alla förrädiska as till Freys! Jag hade gärna sett er torterade till döds väldigt långsamt och utdragen men eftersom detta var så snyggt så nöjer jag mig med detta
Det är fascinerande att se på Arya i säsong 1 och jämföra med den hon är nu. Hon har lärt sig, hon har vuxit och hon tänker vinna.
The North remembers och det gör jag med.
The North remembers och det gör jag med.
 |
| Tack Arya för att du inte glömmer hämnden. |
Någon som inte minns saker alls är Jon Snow som inte helt greppat detta faktum att medans han är bra på strid och att befäla folk är Sansa bra på att se helheten plus har koll på deras fiender.
Han borde lyssna mer på Sansa och inte vara så uppfylld av sitt ego. Jag gillar ändå Jon Snow men det känns som att hans svaga självförtroende här gör att han blir blind för detta med att hans syster är någon han verkligen borde lyssna på.
Det är tur att han ändå gör rätt beslut eftersom han förstår hur människor känner sig när de befinner sig längst ned på rangskalan.
Men det ska bli intressant att se vart Sansa kommer gå härnäst. Hon är så mörk, så kompetent och det känns verkligen som att hon har koll på allt. Hennes diss av Littlefinger är guld! Jag vill ha både Sansa och Jon i Norden så jag hoppas verkligen att Jon skärper sig innan det är försent. Vi behöver de båda. Jag behöver båda.
Han borde lyssna mer på Sansa och inte vara så uppfylld av sitt ego. Jag gillar ändå Jon Snow men det känns som att hans svaga självförtroende här gör att han blir blind för detta med att hans syster är någon han verkligen borde lyssna på.
Det är tur att han ändå gör rätt beslut eftersom han förstår hur människor känner sig när de befinner sig längst ned på rangskalan.
Men det ska bli intressant att se vart Sansa kommer gå härnäst. Hon är så mörk, så kompetent och det känns verkligen som att hon har koll på allt. Hennes diss av Littlefinger är guld! Jag vill ha både Sansa och Jon i Norden så jag hoppas verkligen att Jon skärper sig innan det är försent. Vi behöver de båda. Jag behöver båda.
 |
| Jon, lyssna på Sansa och släpp din prestige! |
Som alltid är Lyanna Mormont bäst. Med några korta ord backar hon upp Jon och sätter gubbar på plats! Håller helt med henne: Jag tänker aldrig be någon jävla man om tillåtelse att försvara mig! När jag får en dotter ska hon bli precis som Lyanna.
 |
| + 100 i awesomness. |
I Kings Landing så går Cersei runt och känner sig stolt som drottning över de sju rikena.
Jamie påpekar att det mer är tre riken hon rår över och att typ alla är emot henne.
Cersei påpekar att hon minsann lärt sig saker av att iakta Tywin under 40 år men jag tvivlar på det. Cersei känns fortfarande som dålig på att planera, kass på att hantera allierade och på tok för narcissistisk för att verkligen kunna leverera enligt mig. Något som blir jätteklart i scenen med Euron Greyjoy, HUR ÄR HAN EN BRA ALLIERAD?
Jamie påpekar att det mer är tre riken hon rår över och att typ alla är emot henne.
Cersei påpekar att hon minsann lärt sig saker av att iakta Tywin under 40 år men jag tvivlar på det. Cersei känns fortfarande som dålig på att planera, kass på att hantera allierade och på tok för narcissistisk för att verkligen kunna leverera enligt mig. Något som blir jätteklart i scenen med Euron Greyjoy, HUR ÄR HAN EN BRA ALLIERAD?
 |
| Ja Jamie, jag är också sjukt skeptisk till detta |
Jag håller med Jamie, det känns inte som att Cersei fattar faran alls.
Sådan här stunder saknar jag Margary som verkligen kunde spela spelet.
Något som gör mig verkligen glad med detta var att Daenerys ÄNTLIGEN anländer till Westeros. Med sina närmaste rådgivare så stiger hon i land på ett helt öde Dragonstone. Det är naket, ödesmättat och vackert.
Det är nu vi kan börja på riktigt.
 |
| En karg klippa i havet men ack så mycket symbolik. |
Mest random:
 |
| A-game månne? |
Eller nej, det är jag inte. Jag gillade faktiskt hans inspel och framförallt gillade jag att vi fick se en annan sida av Lannisters soldater men även av soldaterna överlag. De tänker på sin familj, på att komma hem och är helt okej människor.
Jag gillar den lilla nyansen som kommer fram.
Jag gillar den lilla nyansen som kommer fram.
Plus att jag är svag för vacker sång
Veckans FFS:
Jag är mindre förtjust i hela Samwells äventyr i Oldtown. Vem kom på att det var en bra idé med ett aslångt montage som handlar om skit, jobb och mat, skit, jobb och mat och mer skit, jobb och mat?
Jag är mindre förtjust i hela Samwells äventyr i Oldtown. Vem kom på att det var en bra idé med ett aslångt montage som handlar om skit, jobb och mat, skit, jobb och mat och mer skit, jobb och mat?
Det är som att se en loop om och om igen och jag förstår inte meningen med den. Ge hellre Jim Broadbent mer tid i sin nya roll som maester, honom vill jag se mycket mer av!
Summan av detta, vi kanske får Jon till Dragonstone.... det bådar gott.!
Övriga tankar:
Första avsnittet lovade gott trots att det fanns en del sega bitar. Det känns som att detta är början till att verkligen knyta ihop karaktärerna med varandra vilket jag ser fram emot.
Och för mig var detta ett avsnitt med fokus på kvinnor och egna strider samt en insikt i hur mycket karaktären har växt sedan vi såg de allra första gången.
Jag gillar hur serien verkar ha gått från bröst, sex och male gaze till en historia om kvinnors episkhet i ett patriarkalt samhälle och hur kickass de kan vara på alla sätt och på olika sätt.
För även om jag inte gillar Cersei så älskar jag hennes utveckling och hur det känns trovärdigt att hon är den hon är. Det finns inte bara en kvinnlig förebild här utan många. Och det gör mig så pepp på resten av säsongen! Ps. Jag är fortfarande rädd för White Walkers... detta kommer gå bra.
Jag gillar hur serien verkar ha gått från bröst, sex och male gaze till en historia om kvinnors episkhet i ett patriarkalt samhälle och hur kickass de kan vara på alla sätt och på olika sätt.
För även om jag inte gillar Cersei så älskar jag hennes utveckling och hur det känns trovärdigt att hon är den hon är. Det finns inte bara en kvinnlig förebild här utan många. Och det gör mig så pepp på resten av säsongen! Ps. Jag är fortfarande rädd för White Walkers... detta kommer gå bra.
Mer läsning på temat:
- En efterlängtad trailer
- Allt jag vill ha av Game of Thrones
- Sansa och Jon eller varför vi inte lyssnar på hysteriska människor
- Winds of Winter eller hur det tog hus i helvete
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar