Walking on bones

Omfg. Jag är så övertygad om att jag ska vara vegetarian resten av livet.Tappade aptiten för evigt efter att ha sett vad de säljer på gatustånden här i Kambodja. Vad sägs om friterade kackerlackor?Gräshoppor? Inte det? Men orm på spett eller helstekt ödla? Eller varför inte en smarrig kraprig spindel. Om du är kinkig så kan du få peka ut en sköldpadda och se när de steker den…GAH!Flippad i huvudet och aldrig mer kött för mig, aldrig aldrig!
Fisk ja men resten i kategorin seafood..Nej tack, aldrig mer.
Bror köpte en levade spindel för att rädda den undan stekgrytans dödande famn men den dog innan vi hann släppa ut den i naturen och tryggheten.Funderar starkt på att smuggla med mig en sköldpadda hem…

Kambodja är rätt annorlunda från Thailand och mer likt Sri Lanka med gigantiska skillnader mellan rika och fattiga. Man är antingen jätterik eller jättefattig och landets egna valuta är inte värd ett dugg utan allt går i dollar.
Bror och Lisa mötte mig på flygplatsen och vi ägnade gårdagen åt sigthsing i Phnom Pehn. Besökte tortyrfängelset och Killing fields där de dödade så många hundratusen under Röda Khmererna.Och ja, jag vet, jag borde inte åkt dit men det som hände får inte glömmas bort och jag ville se det med egna ögon.
Hemskt var det när man stod på Killing fields i fullt solsken med fjärilar,grönt gräs och blommande träd och det upp ur marken, överallt, sticker fram tygtrasor och benrester från alla de döda man inte grävt upp för att de är för många.Man undrar när det ska hända igen för är det något som är solklart så är det att människan inte lär sig av det förflutna för det upprepas…om och om och om igen.

Nu sitter jag, bror och Lisa på ett hotellrum i Siam Reap och imorgon väntar tempelstaden Ankor Wath på oss!

Ouppgrävda massgravar vid Killing fields

Människoben...Hemskt är bara förnamnet