The virtuous queen of Han

Jag lyckades fastna på ännu ett kinesiskt historiedrama! Denna gången blev det av någon anledning serie The virtuous queen of Han från 2014.
Mycket för att jag hittade den i bra upplösning och med bra textning på en stremingsajt.

Fyra av de fem huvudpersonerna.
Från vänster: Duan Hong, Wei Zifu, kejsare Wu och prinsessan Pingyang

"47 avsnitt episkt kostymdrama är inte så farligt!"tänkte jag och kastade mig in.

The virtuous queen of Han utspelar sig cirka 128 BC och handlar om Wei Zifu och hennes väg från lågättad danserska till Kinas kejsarinna och hennes liv efter det.
Jag är klassiskt svag för snygga kostymdraman satt i historisk miljö och introscenen på den här serien var så snygg att jag ramlade av stolen.
Och nu efter alla 47 avsnitten är slut kan jag säga att den var bra, sevärd men ingen solklar vinnare hos mig.

Historien om Wei Zifu är välberättad och lätt att följa med i. Man blir väldigt tidigt introducerad till de viktigaste personerna i serien, inte bara huvudpersonen Wei Zifu, hennes halvbror Wei Qing och deras barndomsvän Duan Hong utan även kejsare Wu och hans syster Pingyang.
Dessa fem är de serien kretsar kring och de är alla spelade av bra skådespelare som gör att serien håller. Karaktärerna i sig är dock mer eller mindre intressanta.

Huvudpersonern Wei Zifu(spelad av Wang Luo Dan) i början av serien

Jag har faktiskt lite problem med huvudkaraktären Wei Zifu själv. Hon är verkligen en bra person: genomsnäll, dygdig och med en stor ödmjukhet inför sitt öde vilket i kombo med smarthet och kvicktänkthet gör henne till en väldigt bra hjältinna. Men medans berättelsen händer runt henne så står hon liksom stilla och är nästan lite för perfekt för att det ska funka. Hon utstår så mycket men ändras inte och kanske ska det symbolisera hennes rena hjärta men för mig blir det inte trovärdigt.
Det hade varit kul att följa hennes resa från troskyldig flicka till kejsarinna genom att hon utvecklas som person och inte bara genom kläderna.
Hon blir som mest intressant i relation till sina barn då hon får visa riktigt mycket känslor på ett annat plan är bara genomgod och mild.

Jag blev paradoxalt nog väldigt förtjust i hennes och kejsarens kärlekshistoria. Till skillnad från The legend of Zhen Huan där kejsaren faktiskt inte är så trevlig eller vettig alls i sina kärleksrelationer så är kejsare Wu här både empatisk och omtänksam. Bandet mellan honom och Wei Zifu blir väldigt trovärdigt och många av ögonblicken de har lyser som några av seriens finaste ögonblick.
Kejsar Wu är överlag helt okej, han får en rätt bra personlig utveckling i början av serien då han kämpar med att slå sig fri från diverse släktingar som vill styra honom för att sedan bli en enväldig kejsare som ändå är lyssnande och medveten om att han kan göra misstag. Jag hade stunder då jag ville strypa honom för att han betedde sig korkat men låt mig bara säga att han överraskade mig mer än en gång.

Jag har svårt för barndomskamraten Duan Hong med, mest för att ska spelas på ett slags triangeldrama mellan honom, Wei Zifu och kejsare Wu. Ett triangeldrama som inte finns där eftersom Wei Zifu och kejsare Wu bara bryr sig om varandra. Det blir mest att Duan Hong slänger trånande hundögon efter Wei Zifu och minns deras barndomsdagar. Snark. Då nämner jag inte  ens det faktum att detta med att han går och öppet trånar efter kejsarinnan är nog för dödsstraff men vem är jag att peka ut när folk beter sig korkat...
Tack och lov är han rätt bra när han inte ägnar sin tid åt att vårda sitt krossade hjärta.

Och sen sist.... Wei Qing och prinsessan Pingyang. Jag älskar de här två så jädra mycket så att det är löjligt. Här har vi seriens två stora stöttepelare. Dels för att deras kärlekshistoria utgör en av drivkrafterna i serien men också för att de båda två är bra och intressanta personer med starka drivkrafter. De har båda storylines utanför sin gemensamma kärlekshistoria och de är båda är handlingskraftiga personer som i många fall fungerar som förnuftets röster för Wei Zifu och kejsare Wu.
Jag är lite kär i båda två!

Prinsessan Pingyang och Wei Qings kärlekshistoria är en av grundpelarna i serien.

Serien sträcker sig över ungefär tjugo år och ett problem jag har är de många återblickarna. Det är inget fel med återblickar och på vissa ställen funkar de väl (och får mig att grina)  men ofta blir de lite väl många och långdragna vilket gör att berättelsen saktar ned.
Men annars fungerar serien bra, den är snygga och med välgjorda miljöer och kläder (älskar kläderna!!) samt att det är mycket intressanta saker som händer och som håller handlingen igång. Och som sagt, de fem huvudpersonerna får det att funka mer än väl!

När jag läste på insåg jag att detta överraskande nog är en serie med rätt klara historiska förankringar. Wei Zifu och hennes make, kejsare Wu har funnits på riktigt och många av de aspekter i deras relation som visas i serier verkar stämma. Samma sak med många av de personerna som är med, båda Wei Qing och prinsessan Pingyang för att inte tala om många av de personerna som finns i haremet och även vid hovet. Det var sjukt intressant att upptäcka. Att veta det gjorde det mer intressant att se på serien, jag lade märke till vilka ändringar som gjorts för att handlingen skulle flyta på bra, vad man haft med, vad man byggt ut och vad som tagits bort helt.
En serie som faktiskt har en bra historisk grund att stå på och som gör att jag kan lösa på mer får alltid plus i kanten!
Så The virtuous queen of Han är helt klart en sevärd serie. Den är inte helt hundra men absolut något som jag kan rekommendera!

Kläderna som Wei Zifu har på sig!! Dör lite av episkhet!