Årets nätängelgala och Female Legends

Ingen rast och ingen ro efter Riksmötet!

Redan på måndagen så var det jobb igen och på kvällen så var det dessutom dags för gala. Och inte vilken gala som helt utan MySafetys gala Årets nätängel.
Under kvällen skulle flera pristagare utses för sitt arbeta med att främja bra samtalsklimat och schysst jargong på nätet.
Jag gick tillsammans med Max från Svenska E-sportförbundet och även med Liza, Lille och Josefine från Sverok-föreningen Female Legends
Det var lite extra spännande för oss alla eftersom Female Legends var nominerade i kategorin Årets Nätängel Gaming. Bara det att det finns en sådan kategori är ju guld! Tack Dreamhack för det!

Det blev en väldigt trevlig kväll med god mat, massa samtal om spel och unga (jag hade turen att tack vare Max hamna vid jurybordet för just gaming-kategorin och där satt även Tomas från Dreamhack och Andjela vilket var väldigt trevligt.

Så bra bord, heja gamers!

Första priset var Årets Nätängel Junior som vanns av Maya Runhagen. Jag lovar, inte ett öga var torrt när hon höll sitt tacktal. Vi grinade i kapp vid vårt bord. Så underbar tjej.

Sedan var det dags för Årets Nätängel Media som vanns av Eskiltuna-kuriren.

Och sen... sen var det dags för Årets Nätängel Gaming. Herregud var nerverna var kaos. Så mycket känslor.

MEN DE VANN!!

"För ett fantastiskt engagemang, driv och vilja att förändra gamingcommunityt. Att ständigt se en fördel där andra ger upp och som dessutom inte bara pratar om att göra en skillnad utan faktiskt gör det på riktigt, om och om igen. Väl värdiga vinnare av årets nätängel i kategorin gaming: Female Legends"

Det är  världens finaste motivering som är så rätt och med den fick Liza, Lille och Josefine ta emot en så välförtjänt utmärkelse. De gör ett så viktigt arbete inom E-sporten som sprider sig till hela spelkulturen i Sverige och de fortsätter utan stopp. De är sådana förebilder och jag är så stolt att kunna kalla de mina vänner.  

Så stolt över att känna dessa stjärnor! Heja Lille, Liza och Josefine <3

Priset för Årets Nätängel gick till Lovette Jallow för hennes kamp mot rasism och sexism på nätet. Och ja, där grät jag med en liten smula.

Alla pristagare på scen!

I korthet var det en fantastisk kväll och jag är så glad att ha fått vara med. Och så stolt över Female Legends! Jag grabbade Liza, Lille och Josefine efter priset och hann prata lite, kolla gärna videon som är på engelska.

Att bli avtackad som ordförande

Jag ska inte säga så mycket om Sveroks Riksmöte tänkte jag. Det var mitt sista som förtroendevald i Sverok  och ärligt talat var det rätt jobbigt.
Jag har redan skrivit här om varför jag inte kandiderar om och även om beslutet var taget så är det klart att det alltid är mycket känslor.
Jag älskar Sverok så otroligt mycket och Riksmötet har länge varit en höjdpunkt på året, både för att få träffa vänner och nya bekanta samt såklart för möjligheten att påverka vart förbundet ska gå i framtiden.
Så när jag åkte upp till Sundsvall för några veckor sedan så var jag lika delar pepp och lika delar sorgsen.
Jag var aspepp när jag träffade ombud och när jag pratade med styrelsen och förberedde allt vi skulle gå igenom.
Jag var sorgsen när jag kröp runt på golvet och tejpade sladd kvällen innan mötet eftersom det kändes så tydligt att det snart var slut.

Men när mötet kickade igång hade jag annat att tänka på. Och framförallt så hade jag en avtackning att se fram emot. Eftersom jag var rätt hundra procent säker p att en avtackning inte skulle dyka upp ur tomma intet så bad jag tidigt två av de bästa människorna jag vet att hålla i min avtackning, nämligen Alexander Hallberg och Tjarls Metzmaa.
De är inte bara tidigare arvoderade i Sverok utan också två av de vänner jag litar och älskar mest i världen.Jag gav de fria händer och fick inte veta något men resultatet blev amazing. Jag blev så glad och rörd över hur mycket de lyckades hitta att säga. Så pass mycket att jag är glad att jag klarade mig igenom mitt tacktal utan att börja grina. 

Svart filmade tack och lov allt så om ni vill kan ni se hela min avtackning och sedan mitt tacktal. Och även hur glad jag blev över min fina present!

Tack Alexander och Tjarls för att ni är fantastiska <3

Fairweather Manor 5 del 1: Att sy allt på en vecka

Förra året åkte jag till Polen med Gråskäggsdotter och hade en underbar tid på det Downton Abbey-inspirerade lajvet Fairweather manor.
Det var så kul att direkt när vi kom hem så köpte vi biljetter till nästa års uppsättning.  Och eftersom lajvet sålde slut snabbare än jag kunde säga flaskhals så var det tur att vi gjorde det.
Vi fick våra roller och därmed var det bara att vänta i månader på att åter sätta oss på planet till Polen.
Och med så mycket tid borde jag sluppit min systress eller hur?

Totalt fel.

Jag köpte visserligen en del tyger när jag var nere på Sri Lanka tidigare under året men sedan har de bara blivit liggande. Jag har rest för mycket och varit hemma för korta perioder för att hinna sy (stor nackdel när jag arbetar i en stad under större delen av månaden och är hemma i mitt riktiga hem kanske två-tre dagar under en månad.

Och sedan allt jobb under sommaren och förberedelser inför Närcon och Blodsband gjorde att jag inte hann börja alls.
En månad innan lajvet tog jag och handlade de sista tygerna jag behövde på Göteborgs Textil och jag satte igång att sy exakt en vecka innan lajvet.

Jag kan lugnt säga att min stressnivå var bisarr.

Min ursprungsplan var att sy två kjolar, en blus, en ny aftonklänning samt en morgonrock, ett nattlinne och nya mamelucker.
Jag hade sådan tur att min korsett från förra året satt ännu bättre än sist (heja chips och mackor i ett år) så den kunde jag använda vilket var tur!

Men jag fick skära rätt rejält i min ursprungsplan. Två kjolar blev en där Svart fick klippa ut allt för att jag panikade så mycket och sedan sy ihop. Och i sista stund insåg både han och jag att tyget var på tok för stelt för en kjol.
Trist men jag kunde ta min gamla och den är fantastiskt fin.
Nattlinnet skrotade jag rätt tidigt ihop med nya mamelucker och tog mitt gamla set.
Morgonrocken klippte Svart ut och jag sydde ihop sista kvällen.

Det jag lade fokus på var en ny blus och en ny aftonklänning.  Jag ville ha det för att få till min look som skir och väldigt ung.

Blusen skulle vara i två lager, ett underlager och sedan skirt tyg över och det var ett härke att sy och få till rätt. Jag har fortfarande ingen aning om hur jag lyckades få till en blus som blev så bra men det är på allvar det jag är mest stolt över. Den ser så fin ut! Och knapparna och spetsen från Knappkarlsson blev verkligen pricken över I:t!

Manschetttyget är även det tyg som finns i det understa lagret av blusen. 

Så var det aftonklänningen då. Jag hade hittat det perfekta tyget på Sri Lanka och visste ungefär hur jag ville ha den. Sen hittade jag underbar spets på Göteborgs Textil och sen var det bara att dra igång. Byggde mönstret utifrån en känsla (som alltid eftersom jag inte kan mäta eller något i den stilen) och fick verkligen trixa och fixa för att få det helt perfekt. Men den blev verkligen bra och sitter helt perfekt!

Halvvägs igenom när saker börjar falla på plats.
Det blev mycket fållande och sicksackande.

Så när det var dags att åka på lajvet så hade jag lyckats få ihop alla grejer jag minimalt behövde. Dels genom att sy, dels genom att återanvända gammalt och dels genom att köpa hatt, cape och smycken samt ny tiara. Det är inget lajv i Polen utan tiara.

I nästa del så blir det mer om själva lajvet, min roll och hur det var att uppleva en saga.

Mer läsning på temat:

• Fairweather Manor 4 del 1: Det totala kaoset och att ta på sig för mycket 
• Fairweather Manor 4 del 2: Att delta på ett internationellt lajv och alla känslorna