Fuyumi Soryo- Mars

Ibland så kan man se på två människor och säga direkt att “de där två kommer att bli ett par”. Varför är oklart men ofta är det för att de är liknande personligheter, har samma intressen eller hänger i samma kretsar.

Kira Asao och Rei Kashino ,som vi möter i mangaserien Mars av Fuyumi Soryo, är inte ett sådant par. De är så olika varandra som två unga människor kan blir.

Kira är en skötsam, tystlåten flicka som bor med sin mamma. Hon gör bra ifrån sig i skolan och är en skicklig konstnär.

Rei är en slarver och en playboy som skiter i skolan och vars största intresse är att köra motorcykel.

Att dessa två har något gemensamt är svårt att se och när Rei och Kira börjar gå ut tillsammans så tror ingen av deras vänner att det kommer hålla.

Men så glömmer de detta med kärlek som gör att två människor bara måste vara tillsammans oavsett hur svårt det verkar från utsidan Rei och Kira hör också till mina favoritpar inom mangavärlden. De är båda starka personer i sig själva, med egna drömmar och mål och de växer som individer genom att vara med tillsammans och genom kärleken till varandra.

Mars är en av de mest finstämda och vackraste kärlekshistorier jag läst. Mycket för att Kira och Rei är såpas starka och intressant huvudpersoner. De tillåts ta plats och deras historia får växa och deras drivkrafter ihop med en väldigt spännande plot gör att jag slukade den här mangan på mycket kort tid.

Det är en historia om att våga lita på varandra, om att släppa in människor i sitt liv, om att förlåta och om att orka gå vidare från det som drar ner än.

Rei och Kira kommer från helt olika bakgrunder men de är båda extremt trasiga människor som genom livet lärt sig att bära sina sorger för sig själva och de har båda hemligheter som de inte velat eller kunnat dela med något innan.

För jag ska inte hyckla, Mars är bortsett från den fina kärlekshistorien en manga som tar upp extremt tunga ämnen som våldtäkt, destruktivitet, övergrepp i familjen och självmord.

En stor del av serien handlar om hur Rei och Kira kämpar med att hantera och bearbeta sina svåra händelser och hur de vill kunna gå vidare och leva sina liv fritt.

Jag tror att det är därför serien hamnar så högt upp på min lista. För att den är mer än bara en kärlekshistoria, det är en berättelse om människor i en verklig vardag, om ömhet och hur man går vidare när allt verkar hopplöst.

Jag kan bara applådera Fuyumi Soryo. Det är en konst att basera en serie på misär i form av ångest och självhat och få det att funka så här bra. Ska man läsa en nutidsmanga så är det den här man ska välja!