Så blev det äntligen dags för mig, Svart och Gråskäggsdotter att packa ihop våra saker och åka till Polen och lajvet Fairweather Manor 5!
 |
| Innan middagen där jag pysslar med mina örhängen. Foto: Nadina Dobrowolska |
Herregud vad peppa vi var. Jag och Gråskäggsdotter har ju liksom aldrig kommit ur hur bra det var på Fairweather Manor 4 förra året, vi har hållit kontakten med folk vi träffade där och framförallt varit experter på att se till att vi båda ramlade ned i lajvminnena hela tiden.
Nu var vi ännu mer peppa för vi visste vad vi hade att vänta.
Lajvet Fairweather Manor utspelade sig 1917 i ett Europa som brann av krig och konflikter. lajvet i sig utspelade sig i England på godset Fairweather Manor som ägdes av familjen Fairweather. Under helgen samlades familjemedlemmar från hela världen på godset för att fira bröllopet mellan hertigens dotter och sonen till den irländske earlen.
Det var ett lajv där det skulle vara rikedom och maktkamp men där vetskapen om att världens förändring stod bakom hörnet gjorde allt skört och bitterljuvt.
För adeln var det en tid av skörhet och bitterljuva minnen, av heder och ära och för tjänarna en tid då förändringens vindar blåste starkt med ett löfte om en bättre värld.
Rollerna till lajvet var färdigskrivna och castades efter önskemål och denna gång var det smockfullt, jag tror vi var 150 på lajvet vilket innebar att det inte var en lugn stund.
Och den stora frågan för mig och Gråskäggsdotter var... Skulle det vara lika bra som sist eller skulle vi kanske bli besvikna?
Dessutom skulle vi detta år spela kusiner i samma familj, vi skulle spela i samma ålder och som också hade en hård rivalitet mellan sig. En klar skillnad mot förra året då vi visserligen var i samma familj men i olika åldrar och med olika mål.
Och såklart skulle vi båda spela adel, främst för de vackra klädernas skull!
Svart var med på sitt första internationella lajv och han skulle spela underbutler och var minst lika spänd och pepp som jag och Gråskäggsdotter. Men eftersom han hade en helt annan upplevelse av lajvet så fokuserar denna post mest på mig och Gråskäggsdotter :)
Vårt äventyr började sådär när vi höll på att missa två plan på raken, först det från Göteborg och framförallt det från Köpenhamn. Herregud, jag får fortfarande ont i magen av det. Men vi hann med båda och vi och all vår packning anlände tryggt till Mozna slott.
Lajvet med workshops började på torsdagen men för att undvika stress och hinna packa upp, sy klart och framförallt hänga lite med folk hade vi bestämt oss för att resa dit redan på onsdagen.
Så bra beslut.
Jag och Gråskäggsdotter hann ha en jättebra familjeträff med vår familj, alltså den belgiska. Vår familj bestod av en äldre patriark, hans två döttrar och den enas man, två dotterdöttrar, en betjänt samt en konstnärsvän. Jag hade alltså rent familjemässigt både en kusin, en mamma, moster och morbror samt en morfar. Det var fantastiskt kul och ännu mer eftersom spelarna var otroligt bra och duktiga och såklart även de som spelade betjänt och konstnärsvän.
Det lite roliga var att nästan alla var från Skandinavien så vi hade riktigt kul på onsdagen när vi satt i vårt samlingsrum och åt choklad och bestämde hur vi skulle ha det mellan våra roller. Vi landade i hjärtligt men också med en underton av att vi måste se till att behålla vår ställning.
 |
| Foto på nästan hela vår familj tagen med Eskils kamera från 1910. Hyfsat coolt. Från vänster: Kusin Evelien, Morbror Augustin, Moster Marie, Morfar Peter, Mamma Mathilde, jag och konstnären Hilde. |
När lajvet drog igång så var det så mycket att göra! Vid den här tiden var Belgien ockuperat av Tyskland och även om min roll och hennes mamma hade bott i England hela tiden så hade resten av familjen tvingats fly från Belgien och godset där.
Kort sagt var vi en familj i stort behov av att vinna rikedomar och status.
 |
| En del av familjen i slutet av lajvet där vi har vunnit det mesta. Foto: Nadina Dobrowolska |
Ett sätt att göra det var att gifta bort de unga kusinerna, vilket var mig och Gråskäggsdotter.
Jag var så kluven när jag valde roll till lajvet. Jag ville uppleva något nytt och jag ville inte spela något jag brukade. Jag ville ha en utmaning.
Så jag valde att spela en ung flicka som var mycket traditionell, smart och medveten om sin plikt mot familjen men som samtidigt var en romantiker och som drömde om att få det alla kvinnor drömde om - nämligen ett perfekt giftermål. Kombinera med en rätt stor dos naivitet och att hennes favoritbok var Ivanhoe.
Louise D'Ursel var kort sagt väldigt mycket jag inte är och det var helt klart en utmaning. Plus att hon pratade nonstop, skrattade och visste att hon var vackrast. Och hela tiden med det här mörka molnet i bakhuvudet att hon var tvungen att göra ett bra giftermål, för sin mamma och morfars skull och för att rädda familjen.
Herregud, jag kan knappt ens fatta att jag lyckades spela henne men hon var topp 5 roligaste roller jag någonsin spelat.
Det var otroligt härligt att släppa kontrollen över mitt egen öde och lämna det helt i min familjs händer och få vara tonåring med tusen känslor och idéer och med en naivitet som inte var av denna värld.
Gråskäggsdotter i sin tur spelade min kusin Evelien som var radikal socialist som drömde om kvinnors rättigheter och lika rättigheter för alla... Vi hade båda pressen på oss att göra ett bra giftermål och vi gjorde det mesta av det på våra sätt, jag genom att prata med alla unga män jag kunde och drömma om den perfekte och hon genom att prata socialism med de unga männen och påpeka (det visserligen sanna faktumet) att hela grejen med giftermål var en stor köttmarknad.
Vi var verkligen ett par härliga kusiner som båda avundades den andra så mycket och som slängde käft när vi kunde.
Jag fick verkligen ha ett härligt lajv där jag fick vara en bricka i ett äktenskapsspel, en flicka mitt i tonåren, ha kärleksbekymmer, familjeproblem och allt däremellan.
Hade jag skrivit allt som hände på lajvet skulle det bli flera hyllmeter men några citat:
During a family meeting with me horrible upset about never being the first choice for any young man and all my emotional drama:
Uncle Augustin: Now now, less feelings and more rational thinking!
Me: But it’s all feelings!
Me in a breakdown and Uncle Augustin calmly reading his newspaper:
Me:You realize, I´m the friend! Me, the friend!! I don´t want to be Rebecca, I want to be Rowena!
Uncle Augustin: Well, then you have to have a different battleplan. Suggest you work on that.
Samt några höjdpunkter:
Det var ett fantastiskt lajv och jag är så glad för att vi vågade åka en andra gång. För om första gången var bra var denna helt fantastisk på alla sätt.
Detta lajv kan nog vara det bästa jag varit på och det säger inte lite. Efteråt var jag slutkörd men så lycklig och festade tills sent på natten med samtal och vin.
Tack hela min underbara belgiska familj för att ni var bäst. Tack alla jag lajvade med och tack Gråskäggsdotter för att du är du. Massor med kärlek <3
Louise D'Ursel var kort sagt väldigt mycket jag inte är och det var helt klart en utmaning. Plus att hon pratade nonstop, skrattade och visste att hon var vackrast. Och hela tiden med det här mörka molnet i bakhuvudet att hon var tvungen att göra ett bra giftermål, för sin mamma och morfars skull och för att rädda familjen.
Herregud, jag kan knappt ens fatta att jag lyckades spela henne men hon var topp 5 roligaste roller jag någonsin spelat.
Det var otroligt härligt att släppa kontrollen över mitt egen öde och lämna det helt i min familjs händer och få vara tonåring med tusen känslor och idéer och med en naivitet som inte var av denna värld.
Gråskäggsdotter i sin tur spelade min kusin Evelien som var radikal socialist som drömde om kvinnors rättigheter och lika rättigheter för alla... Vi hade båda pressen på oss att göra ett bra giftermål och vi gjorde det mesta av det på våra sätt, jag genom att prata med alla unga män jag kunde och drömma om den perfekte och hon genom att prata socialism med de unga männen och påpeka (det visserligen sanna faktumet) att hela grejen med giftermål var en stor köttmarknad.
Vi var verkligen ett par härliga kusiner som båda avundades den andra så mycket och som slängde käft när vi kunde.
Jag fick verkligen ha ett härligt lajv där jag fick vara en bricka i ett äktenskapsspel, en flicka mitt i tonåren, ha kärleksbekymmer, familjeproblem och allt däremellan.
 |
| Under möhippan på fredagen. Foto: Nadina Dobrowolska |
Hade jag skrivit allt som hände på lajvet skulle det bli flera hyllmeter men några citat:
During a family meeting with me horrible upset about never being the first choice for any young man and all my emotional drama:
Uncle Augustin: Now now, less feelings and more rational thinking!
Me: But it’s all feelings!
Me in a breakdown and Uncle Augustin calmly reading his newspaper:
Me:You realize, I´m the friend! Me, the friend!! I don´t want to be Rebecca, I want to be Rowena!
Uncle Augustin: Well, then you have to have a different battleplan. Suggest you work on that.
Samt några höjdpunkter:
- Alla familjemöten där jag fick vara emotionell tonåring och vara kränkt över att aldrig vara någons förstaval.
- Att trösta min morfar under morgonen när hans PTSD tar honom tillbaka till krig och död.
- Alla samtal med tjänsteflickorna Connie och Alice om kärlek, livsval och att hitta sin egen plats i livet.
- Två gånger se den jag trodde skulle bli min fästman fria till en annan mitt framför ögonen på mig.
- Att gråta vilt av tanken på att min älskade morfar kanske blir inkallad till kriget och sen bli friad till av en man som går ned på knä. Då blev det tårar igen och lycka för min karaktär.
- Hålla om min nya fästman ute på terrassen när hans PTSD rasar som värst under fyrverkerierna och sedan gå in med hans hand i min.
- Att få säga "You can put that in your pipe and smoke it" till Evelien sista timmen på lajvet när vi jämför ringar vi fått av våra nya trolovade.
 |
| Här är jag svintrött och har ont i fötterna men spela roll. Timmar innan lajvet slutar och nyförlovad! Foto: Nadina Dobrowolska |
Det var ett fantastiskt lajv och jag är så glad för att vi vågade åka en andra gång. För om första gången var bra var denna helt fantastisk på alla sätt.
Detta lajv kan nog vara det bästa jag varit på och det säger inte lite. Efteråt var jag slutkörd men så lycklig och festade tills sent på natten med samtal och vin.
Tack hela min underbara belgiska familj för att ni var bäst. Tack alla jag lajvade med och tack Gråskäggsdotter för att du är du. Massor med kärlek <3
Mer läsning på temat:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar